Dragspelaren på perrongen – invandrarna lever inte av arbete allena

03.05.2023
Dragspelaren på perrongen – invandrarna lever inte av arbete allena
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

TVÅ MINUTER råkade vi på Kyrkpressen för ett tag sedan få med Petteri Orpo, som önskar bli statsminister. Sedan behövde han hasta vidare till nästa journalist.

Det fanns tid för en enda fråga så vi frågade om arbetsinvandringen: Vilka tjänster behöver samhället investera i för att de tiotusentals nya arbetsinvandrare som ekonomerna i Finland talar om ska landa rätt i sitt nya hemland?

Orpo tittade häpet framför sig. De har ju det där arbetet, sade han. Sehän on se työ.

NEJDÅ. Så enkelt är det nog inte att integrera 40 000 nya arbetare per år. Inte ens fast de kommer från andra EU-länder, vilket Sannfinländarna helst önskar. Sök först ett arbete så ska allt det andra tillfalla er, för att omskriva en känd vers lite. Så enkelt är det inte.

Det kommer familjer och barn. Det är språkförbistring och kulturkrockar. Det behövs arrangemang på skolor, FPA-byråer och på bostadsmarknaden. Vi har skrivit om att kyrkan och diakonin får en roll i det här. (KP 2/23)

JAG HAR intervjuat grånade finländare i Trollhättan i Sverige, en gång i samma läge för ett halvsekel sedan. År 1967 utvandrade lika många finländare, 40 000 under ett år, för att jobba på fabrik i Sverige.

Baracker fick de att sova i, men utöver det var den hjälp de fick i det nya hemlandet lika med noll. Ett företag i metallindustrin hade lejt en dragspelare att spela Säkkijärven polkka på tågperrongen i Göteborg så att de skulle känna sig välkomna, det var allt. Brännvins­misär och hemlängtan var det på boendena.

DET ÄR INTE så lätt. I dag tar kyrkor, församlingar och enskilda kristna i vårt eget samhälle ett berömvärt ansvar för att nyfinländare får vänner och nätverk för de första åren här.

Men det är komplicerat. Och det blir en del anekdotbevis. Bara för att vi i församlingen känner några som har kommit väl tillrätta, och kanske fyller vår vintergråa vardag med nya livsmönster och livsinsikter, så betyder det ännu inte att all invandring lyckas.

Det är dessvärre också legitimt att ställa frågor om och hur vi ska ha invandring, även om vi i grunden vill vara både humana och generösa.

"Finland blir ett för svårt land för många. Bagaren från Syrien lyckas aldrig öppna eget."

Det finns invandrare som aldrig kommer tillrätta, aldrig kommer till din kyrka, aldrig får tag om trådändan för hur man lever i Finland och kommer vidare.

Och framför allt ska sägas att det inte är deras eget fel, utan att Finland är ett för svårt, krävande och komplicerat land för många. Bagaren från Syrien kommer aldrig så långt som till att öppna eget och komma ut i livsmyllret i Finland. För att inte tala om hans fru.

Det är ändå glädjande att siffrorna visar att sysselsättningen bland de utlandsfödda och särskilt bland kvinnorna har stigit kraftigt, enligt en nypublicerad undersökning från Arbets- och näringsministeriet. Vi får hoppas att det också förändrar våra system inifrån.

DET BLIR ÄNDÅ fortfarande lätt också cyniskt att, till exempel i regeringsförhandlingar, säga att vår ekonomi behöver dem, och därför är de välkomna.

Det kräver ett stort arbete från vår sida, och en beredskap att göra om samhället. Vi riskerar också att skapa en rotlös kast av säsongs- och snuttjobbare. Och om vi inte lyckas göra nya människor i vårt land till rotfasta anställda eller egenföretagare, så kommer vi en dag att ha en ny våg av ”stora årsklasser”.

Det är de som blev finländare under de åren då vi började importera befolkning. De får inte bli pensionärer och äldre utan att någonsin ha fått bygga mera än ett bräckligt livshus åt sig själva i Finland.

Jan-Erik Andelin
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00