Ärkebiskopen och kyrkan

13.02.2018
LEDARE. Borgåbiskopens avancemang i ärkebiskopsvalet väcker positivt myller i den finlandssvenska myrstacken.

I all svanesång kring svenskan i det här landet är det en ljuspunkt att vi minsann har en bra typ som bränner till som ärkebiskopskandidat. I bakhuvudet finns också det långa Vikströmska arvet. Nu hägrar tanken att Björn Vikström också ”gör en John” och därför är intresset för valets andra omgång stort, kanske till och med större bland finlandssvenskarna än bland finländarna i gemen. Där är entusiasmen för ärkebiskopsvalet trots allt rätt svalt utanför innekretsarna.

Men det är naturligtvis så att Björn Vikström är sig själv och ingen annan. Att han i dag står i rampljuset har att göra med hans egna kvalifikationer – precis som hans motkandidat Tapio Luoma är en person med gedigna erfarenheter i kyrkan och med stora personliga förtjänster. Situationen är ny. Valet är nytt. Upplägget dem emellan likaså. Den eviga motsättningen mellan lägren konservativ versus liberal är med förlov sagt både uttjatad och rentav missvisande. Ändå tvingas den mer eller mindre alltid på huvudpersonerna i kyrkliga draman.

När det gäller Luoma och Vikström har bägge drag som som kunde föra dem till den ena eller andra kategorin. Tapio Luoma vill skynda långsamt med samkönade vigslar i kyrkan och ser äktenskapet som en förening mellan man och kvinna. Men om kyrkan beslutar att öppna det för alla så viger också han. Det diskvalificerar honom som hårdnackad konservativ också i de hårdnackat konservativas ögon. Björn Vikströms hållning i frågan är resultatet av ett sökande med Bibeln i handen. Det sågs redan i hans herdabrev Mer än ord, och fortsatte fördjupat i Kärlekens mångfald, där brottningen gick med kyrkans äktenskapsteologi. Den som vill borde kunna se ambitionsnivån i hans ständiga spegling mot Bibeln.

Bägge kandidaterna är öppna, tillgängliga och kommunikativa på ett sätt som gjort dem båda till mediernas favoritbiskopar vid sidan av Kari Mäkinen och Irja Askola. Den främsta skillnaden mellan dem handlar om var de ställer sig i förändringens landskap. Där framstår Luoma som den som väntar in medan Vikström är den som driver på. Luoma ser som dogmatiker trons mönster och traditionens tyngd. Vikström är i sin egenskap av hermeneutiker en uttolkare. Hållningarna ger också en vink om vartåt pejlandet går och var kandidaternas största oro finns: inåt mot den egna gruppen eller utanför dess väggar? Luoma pejlar mot kyrkflockens kärntrupp, som riskerar splittring i olika falanger. Vikström prövar perspektivet från den periferi där kyrkan tappar alltmer relevans bland folk i gemen.

Vad är det kyrkan behöver mest just nu? Att det trots allt blev en andra omgång i valet ger ett utmärkt tillfälle för att syna den saken konstruktivt. Ärkebiskopen är inte ensam kyrkan. Men samtalet i rond två kunde och borde handla mer om ärkebiskopens roll. I bästa fall gör det kyrkan till vinnare, vem än som väljs i slutändan.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06