Kvinnoförtrycket i Iran utlöste resningarna redan 2023; exiliranier på kvinnodagen i Bryssel.

Pastor och partiledare i exil i Helsingfors: Också de kristna i Iran hoppas på shahens son

IRAN.

USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran.

16.3.2026 kl. 20:00

Mohammad Modaber är exiliransk pastor och partiledare i Helsingfors.

– För händelserna i Gaza har man sagt att Israels ledare bör ställas inför rätta i domstolen i Haag för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, säger iranska pastor Mohammad Moda­ber i Saalemkyrkan i Helsingfors.

– Men då är min fråga, säger han. I Gaza har allt skett under två år. I Iran dödade myndigheterna den 7 till 8 januari, försiktigt räknat, 34 000 personer på två dagar! Varför har väst fortfarande inte reagerat på det här?

Mohammad Modaber har varit pastor för den persisktalande gruppen i Saalem pingstförsamling sedan 2007. Hans en och halv timme långa träff med Kyrkpressen handlar däremot bara lite om församlingsverksamhet och tro under prövning. Det handlar mera om politik.

Mohammad Modaber, 61, från miljonstaden Isfahan var 15 år gammal vid den islamistiska revolutionen i Iran år 1979. Men livet gick vidare, han blev universitetsstuderande och utbildade sig till filmregissör i Teheran.

Ända sedan han 2001 kom till Finland har han arbetat professionellt med att göra kristen tv för nätverket FCNN, med studior i Finland, Nederländerna och Armenien. Hittills har det blivit över 4 000 tv-program på farsi, persiska. I Finland jobbar han i missionsorganisationen Avain­medias studio i Kervo.

Pastor och också partiledare

Mohammad Modaber är inte bara pastor och tv-producent. Han är också politiskt aktiv och jobbar för att Irans kristna ska organisera sig. Han är generalsekreterare för det kristet exil­iranska frihetspartiet AMA som grundades i Nederländerna 2019.

– Mest exiliranier i USA, Europa och Turkiet är med, men också en del kristna inne i Iran.

Partiprogrammet talar för religionsfrihet i Iran, men är trots sitt kristna namn ett överraskande allmänt parti. I Finland skulle skrivningarna förmodligen platsa någonstans i landskapet mellan någonting vagt rödgrönt och SFP.

För många i väst är det oklart vilka som framför allt protesterar mot den iranska regimen.

– Det började med Mahsa-protesterna 2023, en ung kvinna som blev dödad för att hon inte bar hijab. Då var det en människorättsrörelse, men senare har andra grupper som facket, lärarna eller pensionärerna anslutit sig till protesterna. Och nu är de riktade direkt mot den islamiska regimen.

Någon annan ledargestalt verkar just nu inte stiga fram än en – den iranska kronprinsen Reza Pahlavi, 65, bosatt i exil på okänd adress någonstans kring Washington i USA. När hans far störtades 1979 studerade han själv i USA.

– Redan år 2018 började folk ropa Reza Pahlavis namn vid demonstrationer i Iran. Om inte det alternativet var så starkt i folkets hjärtan hade de inte i vintras fortsatt gå ut på gatorna, trots att de riskerade att bli dödade.

Den förra shahen, Reza Pahlavis far drev på 1970-talet till slut en diktatoriskt hårdför, men västorienterad, stat. Ändå räknar också närmare 200 kristna iranska ledare nu med att hans son ska bli en kraft för det goda i Iran.

"Det du har hört ska du anförtro åt pålitliga människor som kan lära ut det i sin tur. (2 Tim 2:22)"

Om mullahregimen i Teheran faller tror Moham­mad Modaber att kronprinsen skulle kunna vara en samlande kraft. Han skulle hålla en serie folkomröstningar om hurudant statsskick landet ska ha, och därefter om hur en ny grundlag för Iran skulle se ut.

– I dag tror jag att Reza Pahlavi skulle ha ett 70 procents stöd bland iranierna, säger Mohammad Modaber.

Hemliga husförsamlingar

I det muslimskt styrda Iran beräknas åtminstone en miljon iranska evangeliska kristna leva under jorden, i hemliga husförsamlingar. Mohammad Modabers fru Tahmineh blev själv kristen i en sådan grupp i Iran på 1990-talet.

– Vi hade kristna vänner vid universitetet men vi behövde hålla det hemligt. Men läget var inte lika illa då som det är i dag, säger han.

Själv kom Mohammad till kristen tro senare under en kort vistelse i Turkiet, i en pingstförsamling i Istanbul.

– Där tog jag emot Jesus. Med den tro jag hade funnit ville jag sedan inte återvända till Iran, så vi bodde där i sex år och flyttade sedan till Finland, säger han.

Bland topp-tio förtryckande stater

I Iran tolereras assyriska och armeniska, ortodoxa minoritetskyrkor. Talar man däremot farsi, och konverterar till kristendomen från islam riskerar man att bli hårt ansatt.

Enligt organisationen Open Doors världs­lista 2026 rankas Iran på tionde plats bland länder där kristna utsätts för extrem förföljelse. Det enda myndigheterna i Iran drar sig för är direkt våld, men i övrigt är trycket hårt på privatliv, familj och kyrkorum.

– När de arresterar en farsitalande kristen, sker det ofta utan anledning. Man blir fråntagen medborgerliga rättigheter, man får sparken från jobbet, och ens barn får problem i skolor och vid universitet. Man kan få sina bankkonton spärrade och ibland tömda, säger Mohammad Modaber.

Vänner och släktingar tar ofta också avstånd från den som blivit kristen, för den islamiska polisterrorns skull.

Ur den pressen föddes den kristna iranska 222-missionen som hämtar sitt namn från Andra Timotheosbrevet, kapitel 2, vers 2: Det du har hört av mig i många vittnens närvaro, det ska du anförtro åt pålitliga människor som kan lära ut det i sin tur.

Rörelsen har senare bytt namn och är i dag det ekumeniskt evangeliska Transform Iran.

Kriget många önskade

Sedan sommaren 2025 har USA och Israel militärt attackerat regeringens infrastruktur i Iran. Och faktum är att många iranier har önskat det, säger Mohammad Modaber.

Fast för stunden har det inte gjort läget lät­tare för kristna i Iran, som ofta ses som västsympatisörer eller anklagas som spioner för Israel. Efter Tolvdagarskriget med Israel i juni 2025 greps över 50 kristna; tröskeln för dödsstraff har sänkts betydligt i en ny spionagelag.

Tar kristna i Iran också till vapen om det behövs?

– Jesus sade att den som tar till svärd ska förgås med svärd. Men vi har också rätt att försvara oss. Så gjorde ni också i Finland när ni i krig försvarade ert kristna land. Men som iranier försvarar vi att Iran håller ihop, vi tillåter aldrig att någon del av vår land lösgörs.

Mohammed Modaber säger att han drömmer mycket, och att han i drömmen nästan alltid är i Iran.

– Jag har varit borta därifrån i 30 år och under den tiden har min pappa, min mamma och min storasyster dött. Att inte vara nära sin familj är det tyngsta. Den smärtan förstår bara den som själv har levt i diaspora.

Jan-Erik Andelin


UKRAINAINSAMLING. Åttaåriga Edda Klingenberg började tillverka Ukrainaflaggor som örhängen för att samla pengar till Röda korset. – Det känns bra att hjälpa till, säger hon. 17.3.2022 kl. 12:50

sorg. Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel. 16.3.2022 kl. 16:50

KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57

Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40

Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42