– I Fältskärns berättelser är det katoliker, judar, muslimer, utövare av folktron. Också samer och ortodoxa kristna utesluts helt ur nationen, lyser med sin frånvaro eller betraktas inte som fullvärdiga medlemmar av nationen.

”Jag blev överraskad hur mycket 1800-talets nationalism återkommer i dagens samhälle”

Topelius.

På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije.

2.3.2026 kl. 19:49


Erika Boije säger att Topelius gav Finland en egen berättelse och identitet.

– Min studie visar att Topelius låter den lutherska tron få en avgörande roll i hur Finland formas och legitimeras som nation. Han formade också hur vi ser på Sveriges och Finlands gemensamma historia och kyrkohistoria.

Berätta mer om din forskning om Topelius och det lutherska hushållet.

– Han använder det lutherska hushållet som modell för hela samhällsbygget, med utgångspunkt i hustavlan i Martin Luther lilla katekes.

Hushållet sätter ramar för allt från könsroller och fertilitet till tolerans och auktoritet, men det markerar också vilka olika minoritetsgrupper som inte får vara med i den nationella gemenskapen.


Är det något i din forskning som överraskade dig?

– Jo, framförallt hur mycket 1800-talets nationalism återkommer i dagens samhälle. Och i rätt så liknande frågeställningar och idéer.

– Topelius tangerar frågan om fertilitet genom att gestalta skillnaden mellan hur idealiska, finländska lutheraner får många barn. Topelius tillåter inte olika minoritetsgrupper att bidra till nationsbygget genom reproduktion.


Vilka minoritetsgrupper?

– I Fältskärns berättelser är det katoliker, judar, muslimer, utövare av folktron. Också samer och ortodoxa kristna utesluts helt ur nationen, lyser med sin frånvaro eller betraktas inte som fullvärdiga medlemmar av nationen.


Du har umgåtts med lutheranen Zacharias Topelius i många år. Har du själv blivit mer luthersk?

– Som kristen hoppas jag också kunna leva enligt liknande ideal. Men jag har förstås reflekterat över hur idealen förändras över tid. Jag har forskat om nationalism och ser allas lika värde och mänskliga rättigheter som något väldigt viktigt. Om det sedan gör mig till specifikt luthersk eller kristen låter jag någon annan avgöra.


Du har ett nytt jobb i Svenska kyrkan. Berätta lite om jobbet!

– Jag är ny handläggare för mänskliga rättigheter på nationell nivå inom Svenska kyrkan.

– En viktig del av mitt arbete är Svenska kyrkans försoningsarbete med det samiska urfolket. Jag arbetar också med minoriteterna tornedalingar, kväner och lantalaiset, liksom med sverigefinnar och teckenspråkstalande inom kyrkan.

– En del av jobbet hänger tydligt ihop med min forskning. Jag har jobbat mycket med frågor om exkluderande mekanismer i samhällsbygget.


Du hör till en minoritet i Finland, men också en minoritet i Sverige. Hur känns det?

– Jag har alltid haft en minoritetsidentitet, så den förändrades faktiskt inte så mycket när jag flyttade till Sverige för tio år sedan. Jag talar också finska och upplever att finskan är ett känslospråk för mig.

– I Sverige saknar jag finskan och hör den alltför sällan men gläds över den sverigefinska gemenskapen där jag har möjlighet att prata finska.

–Eftersom finska är ett nationellt minoritetsspråk i Sverige har mina barn också rätt att läsa finska i skolan. Språk är en viktig bärare av kultur och identitet. Jag är glad att kunna ge den gåva som är det finska språket vidare till mina barn, samtidigt som de också får lära sig mer om sin finlandssvenska bakgrund.


Erika Boijes avhandling En ny luthersk nation : Ideal och motbilder i Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius lades fram vid Uppsala universitet i januari 2026.


Erika Boije

GÖR: Handläggare i mänskliga rättigheter i Svenska kyrkan.

FAMILJ:
Man och två barn.

INTRESSEN: Språk, poddar, slalom på sportlovet och ljusa sommarkvällar i Oravais på sommaren.

Christa Mickelsson


jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38