Eva Kuhlefelt är diakon. Men hon började som litteraturforskare.

Eva Kuhlefelt var litteraturforskare och flyktingaktivist – och nu diakon: "Min väg till kyrkan var lång"

diakoni.

När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan,

19.1.2026 kl. 10:00

Eva Kuhlefelt, 47, hör till dem som i dag byter bransch och i mogen ålder blir diakoner. Hon är doktor och tidigare projektforskare i litteraturvetenskap. Vägen in i diakonin gick via frivillig- och senare flera års heltidsarbete med asylsökande och flyktingar. Hon minns morgonen 2018 då hon först ordnade nöd­inkvartering åt ytterligare en flyktingfamilj, och sedan mejkade sig hastigt för att gå och försvara sin avhandling om författaren Hagar Olsson.

Vigd till diakon i Borgå domkyrka på trettondagen. Hur kändes det?

– Stämningen där framme vid altaret är väldigt intensiv. Jag som har en helt annan bakgrund, och ingen kyrklig förankring över huvud taget, kände det stort och omtumlande. Jag visste inte heller riktigt hur jag skulle förbereda mig för det. Men vid en julfest mötte jag en erfaren präst som sade att ”det är Gud du möter där vid altaret”. Och i den stunden, den 19 december, blev det enklare att hantera nervositeten.

Du jobbade inom diakonin redan innan, men den gröna skjortan får du ha på dig först nu?

– Det är andra dagen nu... Ett smycke och ett tjänstetecken får man också bära först när man har blivit vigd till ämbetet.

Du blev medlem i kyrkan rätt så nyligen. Hur kom du till tro?

– Jag vill inte använda uttrycket ”komma till tro”. Det är sant att jag blev döpt för två och ett halvt år sedan, våren 2023. Många utgår då från att när man blir döpt som vuxen har man också kommit till tro som vuxen. Det har jag inte gjort. Jag har haft en väldigt barnslig och fundamental gudstro så länge jag kan minnas, från lågstadieåldern.

Gick du i kyrkan ändå?

– Nej. Mina föräldrar skrev ut sig ur kyrkan på sextitalet så jag är inte uppvuxen i ett aktivt kyrkligt hem. Och jag har alltid haft utmaningar med kyrkans linje i människorättsfrågor, och tror att jag har följt den utvecklingen mera än många i kyrkan. Det här har tagit mig 30 år. Det var en lång väg till kyrkan för mig.

Vad har ditt flyktingarbete betytt för dig?

– År 2015 höll jag på med min doktorsavhandling och var inte bunden av arbetstid som and­ra. När Röda Korset öppnade en förläggning här i Raseborg så kom det, någonstans ifrån, att jag skulle åka dit som frivillig. Det var då Gud kallade mig första gången. När jag ser tillbaka nu tänker jag så. Så började bussarna med flyktingar komma; det var en ganska kaotisk tid.

Sedan stannade jag kvar ett år och arbetade framför allt med barnfamiljer, blev småningom expert på papperslöshet och jobbade hos Röda korset i sex år.

När Ryssland startade sitt anfallskrig i februari 2022 var vi ganska många aktivister som upplevde att det blev ett slags bearbetning av allt som hade hänt efter 2015. Ukrainarna togs emot på ett annat sätt än andra asylsökande hade tagits emot.

Jag tänkte då helt pragmatiskt att om jag ska fortsätta arbeta med att hjälpa människor i nöd, så behöver jag någon kraftkälla som är synlig och erkänd, någonting som bär mig. Så i november 2022 bestämde jag mig för att anhålla om medlemskap i kyrkan, i min längtan efter ett sammanhang, en församling. Nu var det dags.

Karis (i Raseborg) är din hemort. Har du sett nya sidor av den som diakon?

– Jag har under det senaste åren arbetat huvudsakligen i Helsingfors och Åbo och har en tydligare uppfattning om Raseborg nu som en stad med två ansikten. Vi har det ganska privilegierade Raseborg och – den här and­ra sidan. Ett samhälle som på många sätt blomstrar kan bli en ganska plågsam kontrast när man upplever att man borde vara perfekt och så är man inte det.

Vilka nya behov möter du här?

– Allt fler människor i arbetsför ålder är i arbetslivet men får ändå inte får ekonomin att gå ihop. Allt fler faller mellan stolarna. Det viktigaste vi borde göra nu är mera uppsökande arbete; vid vårdinrättningar, i skolor men också i hemmen. Målgrupperna förskjuts, och vi måste ha fokus på dem som faktiskt behöver oss allra mest.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


MISSIONÄRSBARN. Som barn till Afrikamissionärer bodde både Åsa A Westerlund och Stefan Vikström på internat i flera år då de växte upp. "Man blir slängd i sjön, och så måste man simma." Det har varit ett livsprojekt för båda att bearbeta vad de varit med om, och försonas med det. 8.6.2022 kl. 16:24

BORGÅ. Hon var en legendarisk ungdomsledare för många årgångar av unga i Borgå. Inför sin död hade hon gett en gåva till människor i Estland – för vilka hon var helt okänd. 9.6.2022 kl. 10:46

vigsel. Församlingsrådet i Esbo svenska församling öppnar sina lokaler för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. I går kväll fattade församlingsrådet beslutet med rösterna 12–3 att öppna upp kyrkor och övriga lokaler inom Esbo svenska församling för vigsel av samkönade par. Två avvikande meningar anmäldes. 8.6.2022 kl. 10:13

kallelse. Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren. 8.6.2022 kl. 08:53

FINLANDSSVENSKA MEDIER. Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid. 6.6.2022 kl. 08:00

kyrkoherdeval. Sara Grönqvist, tf kyrkoherde i Väståbolands svenska församling, fick en överväldigande majoritet av rösterna när Väståboland valde ny kyrkoherde idag. 5.6.2022 kl. 21:04

Stiftsdekan. Fem personer sökte jobbet som stiftsdekan och intervjuades. Domkapitlets intervjugruppvalde att låta Mia Anderssén-Löf och Tomas Ray gå vidare. 5.6.2022 kl. 18:53

AVKRAGNING. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. Det beslutet fattade domkapitlet idag efter omröstning 5-2. 22.6.2022 kl. 13:00

AVSTÄNGNING. Församlingspastor Dennis Svenfelts framtid i kyrkan avgörs vid domkapitlets möte den 16 juni. – Det är en utmanande situation, säger biskopen inför mötet. 3.6.2022 kl. 17:36

Helsingfors domkyrka. I sommar kan man besöka ett sommarkafé i Helsingfors domkyrkas klockstapel. I katedralens krypta finns även en restaurang, vars pizzaingredienser kommer från Italien. Det skriver tidningen Kirkko ja kaupunki. 4.6.2022 kl. 08:00

flyktingar. Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator. 9.6.2022 kl. 19:00

SYDÖSTERBOTTEN. Nu borde man öppet och fördomsfritt utreda allt från ett utökat samarbete till en samgång mellan Närpes och Kaskö församlingar. Men utredningen görs inte om inte de förtroendevalda i Kaskö begär den. Kristinestad berörs inte i detta skede. 3.6.2022 kl. 10:00

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 17:40

pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48