”Den lilla lyktan förändrar inte hela landskapet, men den säger: Här finns ljus”

BISKOPENS JULHÄLSNING.

När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen?

22.12.2025 kl. 20:43


En dag när
Timo öppnade postlådan låg där ett oväntat kuvert. Nyfiken sprättade han upp det och fann ett brev som fick honom att stanna upp. Brevskrivaren hade lagt märke till den lilla lyktan vid Timos hus och ville tacka honom för att han tände den varje kväll. Orden värmde: någon var glad för att en lykta sken i mörkret och gav hopp.


Tänk att det
kan betyda så mycket att någon tänder ett ljus här i världen. Den lilla lyktan förändrar inte hela landskapet, men den säger: Här finns ljus. Här finns någon som bryr sig. Och kanske är det just det vi behöver i adventstid – små tecken och ljuspunkter som påminner oss om att mörkret inte har sista ordet.


I många
hem lyser adventsljus och vackra dekorationer som bäst. Här i biskopsgården hänger vi upp symbolerna tro, hopp och kärlek i fönstret mot domkyrkans torg. Men ljus handlar inte bara om stjärnor i fönstren eller om ljus på våra bord. Vi kan tända ljus för varandra genom det vi säger och gör. Ett vänligt ord, en omtänksam handling, ett telefonsamtal eller ett besök till någon som är ensam, tid att stanna upp och lyssna – det är som små lyktor. De säger: Du är sedd. Du är viktig. Du är inte ensam. Jag bryr mig.

De säger: Du är sedd. Du är viktig. Du är inte ensam. Jag bryr mig.

Julens budskap är att Gud själv tänder ett ljus i vår värld. Ett barn i en krubba, ett hopp som föds mitt i det som verkar hopplöst. Jesus Kristus kommer med budskapet om att Gud är med oss i livets alla lägen. Guds kärlek räcker till och vi får tro att vi är dyrbara och värdefulla i Guds ögon. Och den som är älskad behöver inte leva upp till alla krav och förväntningar. Inte ens till jul. För Guds kärlek kommer med frid och barmhärtighet.


Ljuset behöver inte alltid vara stort och bländande – ibland är det bara en lykta vid en vägkant. Men det räcker för att visa att mörkret inte är allt. Genom våra ord och handlingar kan vi ge nytt mod och hopp. För någon kan just ditt ljus vara det som gör att en medmänniska orkar ta nästa steg och tro på morgondagen. Märkvärdigare än så behöver det inte vara. Och samtidigt så stort och betydelsefullt.


Så låt oss tillsammans komma ihåg att tända ljus vid människors väg och lysa upp där vi kan. Då kan världen bli en lite ljusare plats att leva på och hoppet om en bättre framtid växa.


Jag önskar dig
en välsignad och fridfull jul!

Bo-Göran Åstrand, biskop i Borgå stift


Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35