Poliokoordinator Jan-Marcus Hellström har ibland Theodor, 12, med sig i fält.

På vaccinjobb i hela världen: ”Jul – det är att lära känna nya människor”

BISTÅNDSARBETE.

Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor.

18.12.2025 kl. 18:01

Arton miljoner barn i Moçambique vaccinerades i juli 2025 mot polio. Ett vilt poliovirus hade år 2022 upptäckts i landets nordöstra del vid gränsen mot Malawi, i provinsen Tete.

I landet utlystes epidemiberedskap och vaccinkampanjer startades av landets hälsoministerium i samarbete med FN-organisationen Unicef.

Unicefs kampanjkoordinator på plats blev finlandssvenska Jan-Marcus ”Masse” Hellström, 48, med hemadress Kimito.

Totalt 18,2 miljoner vaccinerade barn, det bör väl ha varit ett mål som uppnåddes över en längre tid?

– Nej-nej! Det här var en runda. På fem dagar, säger Masse Hellström.

Det är något av det som är hans expertis: team­ledar­skap, kommunikation, utvärdering och sedan kunskapen om vaccinerna.

Sommarens vaccin kom från Indien, barnen vaccinerades med vaccindroppar i munnen och så färgade man en lillfingernagel på dem för att visa att de var åtgärdade.

– Svårt att förklara, men principen är att se till att vaccinera så många som möjligt under en så kort tid som möjligt. Människor rör på sig och flyttar, polio smittar effektivt och så måste du hålla reda på vem du har vaccinerat. Går det fort sparar du en väldigt massa pengar. Vi hade 30 000 team och det här var vår trettonde kampanj på tre år.

Jan-Marcus Hellström med Eugenia och Marcelino från polioteamet.

Jobben har fört honom runt världen och därför bor han just nu med sonen Theodor, 12 år, i Mocambiques huvudstad Maputo. Sedan Theo­dors mamma och Masses sambo Sini-Tuulia dog i cancer 2023 är de på tumanhand i världen.

Livet i Afrika hindrar honom inte från att älska julen som årets bästa högtid. Då kokar han risgrynsgröt, läser ibland julevangeliet och lyssna på finländsk julmusik via Yle. Men i övrigt är julen annorlunda säger Masse Hellström.

– I Afrika blir julen någonting mer, säger han.

Poliovaccinet tillverkas i Indien.

1987 Mogadishu, Somalia
Finnida, tuberkulos

Masse Hellström gick sina första tre skolår i Ekenäs, yngst av fem syskon. Som tioåring flyttade han med sina föräldrar till Somalia och har sedan dess mest bott utomlands.

Hans pappa, läkaren Pähr-Einar Hellström, hade halkat in i riksdagen som suppleant efter SFP:s Pär Stenbäck som hade börjat jobba för Röda korset.

Inte heller pappa Hellström fortsatte i riksdagen efter sitt korta inhopp, utan tog upp ledningen för ett finländskt tuberkulosprojekt i Somalia.

– Jag kommer fortfarande ihåg första natten i Mogadishu. Min kära far hade glömt bort att varna mig för att vi bodde precis bredvid moskén med böneutrop klockan fem på morgonen. Jag blev livrädd.

Mogadishu var för fyrtio år sedan en trygg stad, strikt under kontroll av diktatorn Siad Barre, säger Masse Hellström. Det var tryggt på gatorna. Somaliska kolleger kan i dag ibland be om att få se foton från den tiden.

Julen 1987 blev improviserad:

– Strömmen gick och vi hade en yuccapalm som julgran och gjorde en julstjärna av aluminium­folie. Den liknade en arg varg. Det var ingen skinka, inga lådor och ingen gran som hemma. Det kunde i och för sig ha blivit en katastrof, men det blev väldigt bra till slut på något sätt.

– Jag tror att mina föräldrar gjorde det för min skull så att jag skulle få en bra jul. Men det ändrade min syn på julen.

Familjen har berättat om hur Masse, tio år, snabbast fick nya vänner i kvarteren i Mogadishu – på närmsta fotbollsplan.

– Det säger jag till Theodor också när han brukar hänga med mig i fält. Ta med en fotboll, så har du kompisar överallt.

"Allt var kaos. Vi satt hemma med räkor och pepparkaksdeg."

1992 Maputo, Moçambique
WHO, tuberkulos

Julen är tänkt att vara en fest på Svenska skolan i Maputo i Moçambique. Familjen Hellström har efter Somalia fortsatt arbeta här och i Angola. Masse är ton­åring. En stor gemensam nordisk jullunch är planerad på skolan.

– Då började det regna, åska och blåsa så det blev inställt. Allt var totalt kaos. Det var så mycket vatten på vår gata så vi inte kunde köra ut. Alla skulle ta med sig någonting till jullunchen och där satt vi hemma med räkor och pepparkaksdeg och fick ta det som fanns i frysen och det blev vår julmat.

– Där kom min mammas skärgårdsattityd in; man får ta det som det kommer.

Det blev också en vemodig jul, eftersom det var den sista Masse firade på tumanhand med sina föräldrar Pähr-Einar och Carita.

Masse Hellström utbildade sig i Sverige i geografi och antropologi. Också den övriga familjen förblev internationell, en syster är en tid pilot i Kenya, en annan är miljöbiolog i Australien. Masse får sitt första praktikantjobb i Tanzania, senare sitt första projekt­jobb i Pakistan.

2011: Kathmandu, Nepal
UNAIDS, hiv och aids

I Kathmandu i Nepal arbetade Masse Hellström för FN-takorganet Unaids med hiv och aids. Där träffade han Sini-Tuulia med rötter i Åbotrakten, hon jobbade vid FN:s nationella koordinatorskontor i Nepal. De blev ett par, flyttade ihop och Masse fick två bonusbarn.

I Kathmandu ställde de till med Masse Hellströms ”bästa jul någonsin” – paret bjöd in alla bekanta som var kvar i stan över jul.

"Jag har kompisar i Nepal som fortfarande äter finländsk morots- och potatislåda."

– Fortfarande en av de bästa idéerna vi har haft. Jag köpte en gris som jag grillade på ett spett. Och så kom det massor med folk, från hela världen. Alla var inte kristna och några firade jul för första gången.

– Jag tror att vi är väldigt, nästan lite för försiktiga med att vi måste tänka på andras tro när vi firar jul och så. Människor tycker generellt om att fira. Jag har aldrig träffat någon som tackat nej till en inbjudan; hindu, buddhist eller muslim.

Festen pågick i tre dagar – från jul­afton till jul­annandag, så alla kristna traditioner skulle få sitt. Gästerna gick hem till natten, men kom följande dag på nytt.

– Jag har kompisar i Nepal som fortfarande äter morots- och potatislåda. De har världens bästa mat själva men …

Masse och Sini-Tuulia återvände till Finland och landade i Kimito. Theodor föddes. Under en period reste Masse på ett långpendlarjobb mellan Finland och Pakistan. Till slut beslöt man ändå att tumma på säkerhetsreglerna kring projekten och hela familjen följde med.

– Vi hade en väldigt bra jul i Pakistan, traditionellt med mina pakistanska vänner, men också det fint och stämningsfullt.

Efter Pakistan fick Masse Hellström ett erbjudande han inte kunde tacka nej till – i ett örike i Söderhavet.

2019: Honiara, Solomonöarna
Unicef, rutinvaccinering av barn, polio

– Det var den perfekta kulturkrocken för oss alla! Solomonöarna var vackert, väldigt vänligt och väldigt kristet. Varje dag inleddes ett möte med att någon bad en bön, likaså innan man åt lunch tillsammans med kollegorna. Kyrkan hade en väldigt central roll.

På de små öarna ute i Stilla havet nordost om Australien är det 32 grader varmt året om och åttio procents luftfuktighet.

Julkyrkan i huvudstaden Honiara med bara 30 000 invånare och ett enda, vandaliserat trafikljus blev den katolska kyrkan, en ganska strikt och sträng kyrka.

Att klä upp sig stort kom inte på fråga. Klädkoden på öarna var färggrann skjorta med shorts som täckte knäna, och sandaler. Var det inte högtid var det flipflops.

– Kommer man i västerländsk kostym ber dom en att gå ut. Det är hett och svettigt och man börjar lukta efter ett tag …

"Sista julen tog hon fram sitt lilla julhäfte som vanligt och vi sjöng julsånger."

Masse Hellström blev god vän med den katolska biskopen, amerikanen John, som var kusin med actionskådespelaren Sylvester Stallone. Självaste Stallone hade också dykt upp förklädd i peruk på biskopens installation.

– Vi blev kompisar, biskopen och jag. Han hade varit där länge och det blev sena kvällar med utbyte om allt möjligt, från litteratur till religion och politik.

Efter Solomonöarna flyttade Masse, Sini-Tuulia och Theodor till Finland. Kimitoön är fortfarande deras hem i världen och det är där Theo­dor har sina kompisar och ett av sina sammanhang.

– En community jag själv alltid saknade som barn. Vi hade ingen fast punkt. Mina föräldrar sålde huset och när vi var i Finland bodde vi hos släktingar. Vi köpte mammas barndomshem, men det var mera ett sommarställe, och jag har aldrig själv bott där.

Snart fick Sini-Tuulia besked om att hon hade cancer. Sista julen tillsammans med Sini 2022 var trots sjukdomen en ganska vanlig jul i Finland med risgrynsgröt, bastu och finsk julradio.

– Hon tog fram sitt lilla julhäfte och vi sjöng julsånger, säger Masse Hellström.

På hösten 2023 gick Sini-Tuulia bort.

2024 Tofo, Moçambique
WHO, Unicef: polio

Masse och Theodor bor i Moçambique igen. Theo­dor går i samma skola som Masse själv gick i för trettio år sedan.

Masse Hellström leder vid Moçambiques hälso­ministerium ett stort team mot polio och mässling för WHO och Unicef.

Hans kontrakt går mot sitt slut och det är oklart om det förlängs. Sedan USA har dragit sig ur biståndet världen över finns det märkbart mindre resurser.

Vaccinationen är snabb, med droppar i munnen.

I polioprojektet har man tränat upp en stor mängd spanare, också bland traditionella healers, för att upptäcka symptom, inte bara på polio utan också mässling, tuberkulos eller andra sjukdomar man råkar spana efter.

– Ett barn som leker en dag, men som dagen därpå inte kan röra en arm eller ett ben. Då ska det anmälas till närmaste hälsostation, prover tas och skickas till Sydafrika för analys. Med USA:s stöd försvann de transporterna. Kvaliteten på vårt arbete har gått ner. Vi har färre surveillance officers, hälsoövervakare, som kan utbilda andra. Så nu vet vi inte riktigt vad som finns där ute.

Julen 2024 i Moçambique blev stilla men minnesvärd för Masse och Theodor; den andra julen utan Sini-Tuulia. Masse och Theodor reste till beach­staden Tofo, åtta timmars bilväg norrut längs kusten från Maputo.

– Det blev också tid för att prata. Vi började juldagsmorgon med att baka pepparkakor bara för att vi kände för det. Det blev en fin jul. Vi spelade julmusik och tog det lugnt. Så mycket presenter blev det inte, för det hade jag inte hunnit med …

Den sydafrikanska surfläraren Grant ger Theo­dor surflektioner och kommer förbi med en surfbräda i julklapp till Theodor.

– Det viktiga med julen handlar inte om julklappar och så vidare. Det handlar om att du är tillsammans och kanske äter en god middag och känner en tillhörighet.

Fisk till julbordet - citrusmarinerad tonfisk.

– Jag älskar julen på alla sätt och vis, men jag tror att en jul i Afrika ger väldigt mycket mer än en jul i Finland. Julen är till för att öppna sina hem för andra. Det är väl kristna värderingar? säger Masse Hellström.

I år har han fått en kötthandlare strax innanför gränsen till Sydafrika, två och en halv timmes bilväg från Maputo, att försöka göra få till en saltad nordisk julskinka.

Under årens lopp utomlands har hans hem ändå fått given julmat som inte är särskilt finländsk. Sushi, säger han, och citrus­gravad fisk, ceviche.

– – –

Se Unicefs video med Jan-Marcus Hellström om den senaste poliokampanjen i Moçambique sommaren 2025.

FAKTA: JAN-MARCUS "MASSE" HELLSTRÖM

  • Finländsk biståndsarbetare med expertis kring vaccinkampanjer.
  • 48 år, uppvuxen i Ekenäs, Somalia och Moçambique.
  • Utbildad i geografi och antropologi i Stockholm och Göteborg.
  • Just nu koordinator för poliokampanjer för WHO och Unicef i Moçambique, baserad i
    Maputo.
  • Erfarenhet som projektarbetare kring immunisering, smittsamma sjukdomar och andra hälsofrågor i bl.a. Pakistan, Kazakstan, Kirgisistan, Georgien, Nepal, Solomonöarna, Tanzania och Moçambique.

Text: Jan-Erik Andelin


camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14