– Jag är en julmänniska, men inte en julgalning, säger matkreatören och kokboksförfattaren Tara Junker.

Tara Junker: ”Julafton kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor”

mat.

Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat.

11.12.2025 kl. 18:00

Hennes julplanering började med att hennes mamma – som älskar mat lika mycket som hon själv – delade en instagram-mapp med härliga rätter de kunde testa i år.

– I år är julafton på en onsdag, så jag säger bara: ingen kommer att jobba måndag och tisdag och alla kommer att sluta tidigt på fredag. På det viset kommer julen tidigt i år. Men det finns mer tid att laga mat!


På julen äter många samma mat som alltid, intill minsta detalj. Hur tänker du om det?

– Jag älskar den mat min familj äter på julen, men vi äter ingen traditionell julmat. Vi äter det vi tycker är gott. Jag hoppas fler skulle tänka så, istället för att laga den där traditionella morotslådan som kanske knappt någon äter av.

– Vi äter ofta skaldjur. Ostron är en trevlig förrätt på julen – det blir inget matsvinn där! Vi har ofta en trevlig, alkoholfri juldrink, en julsallad med sådant som är i säsong och sedan mat som vi kryddar med saffran. Saffransrisotto, till exempel, eller salladsdressing med saffran.

Den finländska julmatstraditionen har inte mer än hundra år på nacken, påpekar hon. Överklassens vardagsmat blev festmat i stugorna, och Marthorna cementerade arvet.

Tänker du att vi kanske kunde fråga oss hur vår festmat ser ut idag?

– Ja, för det som känns skojigt med julmaten för mig är att det är lite lyxigt och fint. Det kan vara den där ena dagen om året då matglädjen är riktigt stor.

– Vi är en liten familj, bara fyra vuxna och ett barn, och mycket av vår julafton går till att tillreda maten. Om matlagning är din grej: gör hela familjen delaktig i planerandet. Vad tycker barnen är lyxigt eller jättegott?

Har du fler tips på hur man kan tänka om julmaten?

– Det som vi lärt oss under åren är att man kanske inte behöver en huvudrätt, för det är egentligen fiskbordet som är gott. Man ska inte vara för mätt, för då orkar man inte äta något sött och ostar senare på kvällen. Vi har ofta haft en julsallad tillsammans med förrätterna, exempelvis med riven brysselkål, granatäppelkärnor, saffransdressing och inhemska grönsaker i säsong. Och kålrot måste ju inte ätas i lådformat, man kan exempelvis rosta den i ugnen och ha den i sallad.

– Mitt tips är att satsa på få men jättegoda saker. Jag tycker om att köpa ett finare smör. Och man kanske inte behöver fem olika ostar, det räcker med två riktigt goda, som är köpta i en riktig ostaffär.

Hon tänker också: varför inte knytkalas? Måste en stackars, stressad kvinna alltid stå i köket och gråta en skvätt på julafton?

– Och i mellandagarna kan man äta pizza. På den kan man slänga allt från skinkrester till ostrester från ostbrickan.

Hur tänker du om julklappar, konsumtion och svinn?

– Vi försöker ha minimalt med julklappar – bara en till mina föräldrar och en till mig och min pojkvän. Istället ger vi pengar till välgörenhet. En jultradition jag tänker införa i år är att ta min son till ett köpcenter där det finns granar med presentönskemål som går till ett barn i en familj som inte har råd med presenter. Många barn önskar sig saker som är självklara för andra barn. (Joulupuu-keräys, red. anm.)

Vilken är din viktigaste jultradition?

– Granen. Vi bor på 37 kvadrat men vi ska ha en normalstor, riktig gran som sedan står där och doftar och barrar. Mitt viktigaste julpynt är min mormors gamla julbollar av glas. Det är en del av ceremonin att packa upp dem ur servetter som säkert är från 60-talet och lämnar konstiga spår på fingrarna. Men i år när jag har en 1,5-åring vet jag inte om jag vågar ta fram dem.

– Med barn handlar det lite om att hitta sin egen jul. Att sitta ner med sin lilla familj och fråga: vad är viktigt för oss?

Sofia Torvalds


LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54