– Det som gör Ingås målning unik är att den är den enda dödsdans som har gjorts norr om Östersjön. Ingen annan kyrka i Finland, Sverige eller Norge har något liknande, säger Erkki Päivärinta.

Berättelserna lever kvar i väggarna

INGÅ.

Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön.

10.11.2025 kl. 15:32

I skolan var Erkki Päivärinta inte särskilt intresserad av historia.

– Men när Ingå kyrka renoverades och golvet under brudrummet togs bort hittade vi gamla kistor och andra saker. Då väcktes min nyfikenhet och intresse. Vad har hänt här egentligen?

Ingå församlings början sträcker sig så långt tillbaka som till 1100-talet, och delar av dagens gråstenskyrka är från den tiden. Sin nuvarande form med målningar fick kyrkan i slutet av 1400-talet.


Vad är det som är speciellt med Ingå kyrka?

– Hela interiören. Den berättar om hur kyrkan en gång var en del av maktspelet mellan Sverige, Tallinn och Danmark, kampen om makten över Östersjön. Alltså lite som i dag, säger han med glimten i ögat.


Vilket är det mest speciella föremålet i kyrkan?

– Det finns många värdefulla föremål, men två är alldeles speciella. En av dem är dödsdansen på norra väggen. Den målades på 1500-talet, men motivet har sina rötter i 1300-talets Europa, då pesten härjade. Under medeltiden var döden en naturlig del av livet, lika självklar som födelsen. Dödsdansen var en slags uppvisning under gudstjänsterna, där man blev påmind om livets förgänglighet.

– Det som gör Ingås målning unik är att den är den enda dödsdans som har gjorts norr om Östersjön. Ingen annan kyrka i Finland, Sverige eller Norge har något liknande.

Den andra stora skatten i Ingå kyrka är Kristusfiguren på altarkrucifixet.




Kyrkan har blivit plundrad flera gånger men ingen har vågat ta Kristusfiguren.



– Den tillverkades på 1300-talet i Lübeck. Det är kyrkans äldsta bevarade föremål. I de flesta medeltida kyrkor finns många helgonstatyer, men här finns inga kvar. Jag tror att det beror på att danskarna använde kyrkan som fästning på 1500-talet. De behövde virke till uppvärmningen, och då gick mycket förlorat.

– I början av 1700-talet, under Stora ofreden, tog ryssarna tog kyrksilvret och andra värdefulla föremål. Det som fanns kvar brändes antagligen upp.


Barnens skyddshelgon

Ingå kyrka är tillägnad sjöfararnas och barnens skyddshelgon, Sankt Nikolaus.

Det finns en stående gravsten på vänstra väggen över greve Joachim Löwenhaupt. Joachim dog som barn, endast två och ett halvt år gammal. Hans gravsten fanns på golvet vid koret men flyttades till sin nuvarande plats vid renoveringen 1840.

Erkki Päivärinta har skrivit en skrift om Ingå kyrka och dess spännade historia. I slutordet berättar han varför han ville skriva om kyrkan och dess historia.

– Jag vill att barnen i Ingå ska bli nyfikna på sin egen historia och att vuxna ska kunna stöda dem i det.


Du är aktiv i församlingen. Vad är det värdefullaste du har gjort?

– Jag har suttit i kyrkorådet många år, men det som betydde mest för mig var nog att leda söndagsskolan. Det kändes viktigare än alla möten i kyrkorådet.

– En kvinna, nu över femtio, kom fram till mig och berättade att hon gått i min söndagsskola när hon var liten. Då märker man att det man gjort faktiskt haft betydelse.


Vad betyder kyrkan och församlingen för dig?

– Jag går i kyrkan ganska regelbundet. Gemenskapen är det viktigaste, att man får vara tillsammans. Församlingen är Kristi kropp som samlas och delar livet. Vi ordnar också en ”kara”-brunch en gång i månaden i Diakonihuset. Människor kommer bara för att träffas. Jag tycker det är viktigt att tröskeln är låg, så att alla vågar komma.

Christa Mickelsson


asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45