Graven delar Lars Levi med hustru, en dotter, svärson och ett barnbarn. Maria Smeds har lärt sig att skilja på kvinnoförakt och respekt för Bibeln.

Lars Levi Laestadius har satt spår i Pajala

laestadianism.

Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds.

17.10.2025 kl. 10:00

Prästgården, där Lars Levi inte hann flytta in före han dog, är idag Laestadiusmuseum. Intill prästgården står det lilla pörtet där han flyttade in 1854 med familj och tjänstefolk. Där bodde han de sista åren av sitt liv.

Utanför prästgården och pörtet finns en byst av Lars Levi och olika minnesmärken av Lars Levi, resta bland annat av laestadianska föreningar i norr.

Det är heller inte svårt att finna Lars Levi Laestadius grav på kyrkogården i Pajala. En skylt uppsatt utanför grinden visar exakt hur man ska gå. Där finns också en ställning med texten Karta till Laestadius grav. Kartorna är slut. Tydligen är det många pilgrimer som följer hans fotspår.


Lars Levi predikade i Kengis

Ursprungligen gravlades Lars Levi 1861 på kyrkogården i brukssamhället Kengis, sex kilometer från Pajala. De var där kyrkan han predikade i stod medan han var kyrkoherde i Pajala, och där bodde han fram till 1854. När kyrkan flyttades till Pajala tömdes också kyrkogården och stoften av de avlidna flyttades till den nya kyrkogården i Pajala 1869. Det sägs att Lars Levis kista öppnades i samband med flytten.

På kyrkogården i Pajala delar Lars Levi (1800–1861) och hustrun Brita-Kajsa (1803–1888) grav med sin dotter Fredrika Johanna (1840–1902), hennes man bokhållaren Fritihiof Haeggström (1839–1903) och deras ogifta dotter Alida Konstance (1872–1942).

Järnbruket i Kengis, världens nordligaste, anlades 1646 och hade sin glansperiod på 1600-talet. Under 1700- och 1800-talen var det igång sporadiskt tills det brann ner till grunden 1879. Där byggdes en kyrka 1797 som flyttades till Pajala mellan åren 1869 och 1871, åtta år efter att Lars Levi dött. Av kyrkan i det gamla brukssamhället finns idag endast rester av grunden kvar.

Idag står kyrkan ett högt krön på Laestadiusvägen 38 i Pajala. I samband med flytten byggdes den om och Lars Levi skulle knappast känna igen sig i den idag. Den ursprungliga kyrkan utgör idag sakristia och sidoskepp i den nuvarande. Men predikstolen från vilken Lars Levi höll predikningar där han realistiskt beskrev människornas syndfullhet är rest i den ombyggda kyrkan.


Maria predikar i Laestadius kyrka

Denna söndag håller prästen Maria Smeds på att avsluta gudstjänsten i Pajala kyrka. Trots att vi dubbelkollat tiden kommer vi en timme för sent.

– Herra siunatkoon teitä ja varjelkoon teitä. Herren välsigne er och bevare er … välsignar hon.

I sitt jobb möter hon både svenska, finska och meänkieli. Hon är från Jönköping och talar varken finska eller meänkieli, men några fraser sitter.

I kyrkan sitter kanske trettio personer. Det är länge sedan väckelsen drog över Pajala.

Som präst i Pajala och kommunal musiklärare i Karesuando har Maria Smeds inte kunnat undgå väckelsehistorien och Lars Levi Laestadius. Under året hon verkat i församlingen har hon mött många laestadianska besökare.

– Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här. Hade jag vetat i förväg vad jag skulle möta så kanske jag inte hade kastat mig ut så. Men å andra sidan, jag vill ju lita på Gud. Jag behöver inte behaga allt och alla, säger hon.

Tidigare hade Maria inte mött så mycket kvinnoprästmotstånd.

– Det är som en sorts förkastelse. Jag har varit mycket i Israel och i Sydafrika där man möter olika väldigt hårda religiösa ståndpunkter. Jag har övat mig i landskap med mycket konflikter. Jag har lärt mig att urskilja vad som är kvinnoförakt och när man faktiskt håller Bibeln högt. Och då är vi överens.


Inte bara motstånd

Men hon har inte bara mött motstånd. Senaste sommar besökte en grupp från Rovaniemi Pajala. Innan gudstjänsten började presenterade de sig som väldigt konservativa.

– Men när det blev nattvard kom alla fram. Jag vet inte var gränserna går, men mina kollegor och dom andra i kyrkan var helt chockade. Jag förstod inte att det var ett mirakel. Efteråt har de pratat jättemycket om vad som hände.

Efter kyrkan gick gruppen till Laestadiusmuseet. Nästa gång Maria kom dit låg det en present till henne där.

– Det var ett knypplat hjärta i vitt på en stålram och ett kort: Kiitos paljon Maria. Gud välsigne dig! Jag tänker att Gud måste göra detta och vi inte bara kan stå där och vara hårda. Jag vill alltid ge det bästa till alla. Och sen om de inte vill ta emot är det inte mitt ansvar.

Hon ser det som en fördom att alla kvinnliga präster är liberala.

– Det finns väldigt många bibeltrogna kvinnor som är präster. När man möter en måste man rubba sina tankecirklar. Om man då är human mot mig, alltså en medmänniska mot mig, men har en annan teologisk ståndpunkt, visar det på mognad. Men jag blir bekymrad för dem som tänker att man i Guds namn kan mobba folk.

Läs också: Maria Smeds upplevde Guds tilltal: hon skulle flytta till Sápmi

Text och foto: Johan Sandberg


Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

bibeln. Vad väger tyngre i teologi och bibelsyn? Orden i sig? Eller den sak orden pekar på? Emeritusbiskop John Vikström lämnar en text till några biskopskolleger och till andra i kyrkan. Det är ett slags bokslut, skriver han. 11.9.2025 kl. 14:49

UNGDOMSKÖR. Niklas Lindvik är en av själarna i den evangeliska rörelsens musikliv. Han leder Slefs ”intervallkör” Evangelicum. 10.9.2025 kl. 17:43

METODISTKYRKAN. De finlandssvenska metodisterna använder rätten att avvika från samfundets internationella linje, som sedan 2024 bejakar samkönade äktenskap. 7.9.2025 kl. 11:51

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

BISTÅNDSSAMARBETE. Finska Missionsällskapet och Kyrkans utlandshjälp påminner om att Petteri Orpos regering redan har skurit ner biståndet till de fattigare i världen med en miljard euro. 4.9.2025 kl. 18:51