Seppo Rantakokko är ordförande för Muonio-Ylimuonion Rauhan Sana, en av de få föreningar i Lappland som har ett eget bönehus. Bönehuset i Ylimuonio är invigt till bykyrka och där ordnas nattvardsmässor sporadiskt. Årets största händelse är vid midsommaren då mellan 500 och 1000 personer möts i och runt huset som rymmer 250 personer.

Inget finskt tal om att lämna kyrkan bland laestadianer

laestadianer.

Bland finskspråkiga laestadianer finns en oro över den riktning kyrkan tagit. Men någon bredare diskussion om att lämna kyrkan har inte förts.

30.9.2025 kl. 12:20

Bland de finlandssvenska laestadianerna har man utrett alternativ till medlemskap i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Men tanken att lämna kyrkan och bilda egna samfund har inte slagit rot bland finskspråkiga laestadianer – varken inom Rauhan Sana-inriktningen, dit finlandssvenska LFF hör, eller inom den större gammallaestadianska grenen.

Den allmänna utvecklingen inom kyrkan oroar oss. Men kyrkan är också vår kyrka och vi vill fortsätta tro och undervisa enligt Bibeln inom den, säger kommunikationschef Harri Vähäjylkkä från den gammallaestadianska Suomen rauhan-yhdistysten keskusyhdistys SRK.

Även om Laestadianernas Fridsföreningars Förbund LFF hör till Rauhan Sana-inriktningen av laestadianismen har man något olika uppfattning om samarbetet med kyrkan. Någon bredare diskussion om utträde ur kyrkan har inte förts bland de finskspråkiga inom Rauhan Sana.

– Men vi känner en stor oro för utvecklingen inom kyrkan. Framtiden ser utmanande ut och jag vill inte spekulera om den. Men idag förs inga diskussioner om utträde. Läget kan vara annorlunda om fem år, säger missionsledare Jukka Paananen i Lähetysyhdistys Rauhan Sana.


Varför diskuteras det inom LFF men inte hos er?

– En orsak är att vi på finskspråkigt håll historiskt sett har haft en tätare relation till lokalförsamlingarna än vad bönehusföreningarna inom LFF haft. Vi verkar fortfarande aktivt i samarbete med församlingarna och vi använder deras utrymmen för våra sammankomster. På svenskspråkigt håll är man mera orienterad mot bönehusen än vad vi är på finskspråkigt håll. Jag upplever att vi deltar mera aktivt i lokalförsamlingarnas mässor och i andra väckelserörelsers möten och därmed får vi mera intryck utifrån.

Inom laestadianismen godkänner man generellt varken kvinnliga präster eller samkönade äktenskap. Kan man inte samarbeta med kvinnliga kolleger blir man inte prästvigd. Inom LFF har man då sökt andra lösningar, bland annat vigning till prästdiakoner i Ingermanlands kyrka.

Också på finskspråkigt håll inom Rauhan Sana lärs ut att prästämbetet enbart är för män. Men där är prästvigningen ingen akut fråga, för återväxten bland de unga teologistuderandena är för tillfället obefintlig.

– Vi har i våra led präster som både samarbetar med kvinnliga kolleger och präster som inte gör det. Vi har också enskilda medlemmar som anser att det är okej med kvinnliga präster. Enskilda medlemmar har också lämnat kyrkan. Vi visar inte folk vart de ska gå. Det valet kan de göra själva. Vanligtvis går de dit där de får höra Guds ord predikas klart, säger Paananen.

LFF och Rauhan Sana har skrivit under väckelserörelsernas gemensamma ställningstagande mot biskopsmötets parallella äktenskapssyn som Finlands teologiska institut STI tagit initiativ till. Det har inte SRK gjort. Gammallaestadianerna har traditionellt en så stark uppfattning om sin egen teologi att de vanligtvis inte deltar i gränsöverskridande samarbete.

Men inte heller gammallaestadianerna anser att kvinnor som präster är en biblisk ordning. Ändå har inriktningens präster inga problem att samarbeta med kvinnliga kolleger.


Varför är det inte en tröskelfråga för er?

– Det är en bra fråga. Jag kan inte riktigt svara på annat sätt än att så länge vi får undervisa och tro i enlighet med Guds ord inom kyrkan har vi förståelse för olika synsätt. En av folkkyrkans tankar är ju att det inom den ska få finnas olika synsätt. Det är mycket annat som lärs ut inom kyrkan som vi ser annorlunda på, till exempel äktenskapet. Vi anser att det är en livslång förening mellan en man och en kvinna. Andra lär ut på annat sätt, men vi kan fortfarande vara i samma kyrka, säger Harri Vähäjylkkä.

Enligt Vähäjylkkä, som själv är präst, viger gammallaestadianska präster generellt inte par av samma kön till äktenskap.

Vilken är tröskelfrågan som skulle starta en diskussion om utträde ur kyrkan inom SRK?

– Vi förutspår inte. Vi har inte fört några sådana diskussioner och vi kommer att se på situationen en dag i taget.

Ser man på prästämbetet på olika sätt inom gammallaestadianismen och Rauhan Sana?

– Det kan finnas nyansskillnader, men vi anser också att ämbetet är Guds ordning som vi håller fast vid. Vi håller också fast vid att det bara är för män. Men vi anser ändå att vi kan verka i en kyrka där också kvinnor är präster. Jag vet inte hur man resonerar inom LFF, vi har ingen gemenskap med dem.

LFF:s verksamhetsledare Stig-Erik Enkvist avböjer att kommentera vad de andra laestadiangrenarna gör.

– Var och en får stå för sitt, säger han.

Vad är dagsläget i LFF:s bönehus?

– Flera bönehusföreningar har börjat med egna nattvardsmässor i bönehusen med kyrkoherdens tillstånd och de fungerar bra. Så länge det här samarbetet fortsätter är det ingen fara å färde. Men kommer det nya beslut som påverkar det hamnar vi att ta ny ställning. Mässorna är ett komplement och det har vi fått förståelse för. Ungdomarna kommer inte till kyrkan klockan tio men nog på eftermiddagen.

Text och foto: Johan Sandberg


SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22