Församlingarna har olika lösningar på platserna för sina läger. Pellinge ägs av samfälligeheten i Borgå men hyrs ut till en företagare.

”Det är ingen guldgruva att driva en lägergård"

LÄGERGÅRDAR.

I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig.

12.8.2025 kl. 19:00

Förvaltningsdirektör Diana Söderbacka i Peders­örenejdens kyrkliga samfällighet ser på lägergårdarna både ur ägarens och hyresgästens perspektiv. Hon föredrar att vara hyresgäst.

– I praktiken blir ett lägerdygn i vår egen läger­gård tre gånger dyrare, säger hon.

Samfälligheten äger Merilä verksamhetscentrum, granne till Pörkenäs lägergård som i sin tur ägs av föreningen Pörkenässällskapet.

Av historiska skäl är Merilä viktigt för Jakobstads finska församling som också använt området mest. För de övriga församlingarna i samfälligheten, Jakobstads svenska och Peders­öre, är Merilä för litet för skriftskolgrupperna. De hyr i stället in sig hos grannen.

– I de interna priserna har vi försökt hålla samma prisnivå på Merilä som vi betalar till Pörkenäs. Men de motsvarar inte kostnadsbilden. På Merilä blir lägerdygnen jätte­dyra eftersom vi står för alla kostnader som investeringar och drift. Ekonomiskt sitter det bäst att köpa lägertjänsterna i Pörkenäs. Då har vi ju fasta kostnader som vi känner till.

Åren 2022–2023 hade samfällighetens egna församlingar sammanlagt cirka 35 lägerdygn och 60–70 övriga tillställningar per år på Merilä.

Som sten på bördan är Merilä stängt sedan hösten 2024 på grund av fukt- och luktproblem. En arbetsgrupp har nyligen inlett arbetet för att utreda vad man ska göra åt lägergården.

Samfällighetens svenska församlingar har ett närapå symbiotiskt förhållande till Pörkenäs. Lägergården arrenderar en del av marken av samfälligheten, som också står också för lejon­parten av kostnaderna för Pörkenäs och Meriläs gemensamma reningsverk. De två församlingarna betalade sammanlagt drygt 140 000 euro­ i avgifter till Pörkenässällskapet 2023–2024.

Verksamhetsledare Greger Forsblom på Pörke­näs räknar också Jakobstads svenska och Pedersöre församlingar som lägergårdens stamkunder tillsammans med Nykarleby församling, Kyrkans Ungdom och laestadianernas förbund.

– Det är församlingar vi har ett gott förhållande till och som utnyttjar våra tjänster.

Stamkunderna får också ett lite förmånligare pris. För barn är det runt 50 euro per dygn, för tonåringar runt 60 och för vuxna drygt 70 euro per dygn. Extra service kostar mera.

– Det är ingen guldgruva att bedriva en lägergård men vi har goda framtidsutsikter. Vi strävar till ett nollresultat efter renoveringar och avskrivningar.

Sällskapet omsätter ungefär 400 000 euro per år. Förutom Forsblom har Pörkenäs två fast anställda, en köksansvarig och en städare. Dessutom har man två anställda på nollavtal under lågsäsongen och tio sommaranställda ungdomar åt gången.

– Vi har mycket talkoverksamhet. De renoveringar som gjorts de senaste åren har varit helt på talko. Vi har duktigt yrkesfolk med olika kunskap som ställer upp.

I april bokade man för 2026. Området kommer att vara igång varje helg från mitten av januari till slutet av november.

– Överlag är bokningsläget gott. Antalet grupper minskar inte och vi har flera förfrågningar. Men gruppernas storlek är mindre vilket leder till vissa utmaningar.


Cateringföretagare hyr lägergård

I Pellinge söder om Borgå hölls det läger redan på trettiotalet, långt innan lägergårdarna byggdes. Borgå kyrkliga samfällighet drev ännu 2012 två lägergårdar, Pellinge och Karijärvi närmare staden. När bägge stod inför omfattande renoveringar beslöt samfälligheten att satsa på den ena och sälja den andra.

Ungdomarna i Borgå svenska domkyrkoförsamling samlade då in 1 600 namn för att bevara Pellinge lägergård vilket också skedde. Karijärvi såldes till slut inte; lägergården revs men kapellet och strandbastun står kvar och är nu ett mål för dagsutflykter.

I samband med att Pellinge lägergård renoverades 2014-2015 gick samfällighetens långvariga husmor i pension och man gick in för köptjänster. I dag hyrs lägergården i Pellinge ut åt en catering­företagare. Ett mycket detaljerat avtal ger församlingarna förtur till lägergården, men när de inte behöver den kan den utnyttjas av andra.

– Det funkar väldigt bra. Men det har det inte alltid gjort. Till en början gick det ganska knaggligt. Men sen fick vi en cateringföretagare som är duktig och väldigt flexibel, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell som har sett både det ena och det andra under sin 40 års erfarenhet av lägergårdar.

För att konceptet ska fungera handlar det med andra ord om att hitta rätt företagare.

– När man kommer på läger med 30 ungdomar måste man kunna förutsätta att köket fungerar och att maten både ska räcka till och vara god. Det är ingen självklarhet, säger Mats Fontell.

Att matlagningen på lägergården sköts genom köptjänst är helt i linje med samfällighetens strategi. När Fontell kom till församlingen på nittiotalet hade samfälligheten en stor köks- och städpersonal och fastighetsskötare. Nu finns det bara några enstaka kvar medan det mesta är lagt på entreprenad.

– De som sitter på siffror och budget har räknat med att det lönar sig.


Lågstadieskola i lägergård

För några år sedan måste Sunnanbergs skola i Pargas stängas på grund av mögel. Det är en mindre byskola för årskurserna ett till sex med tre klasslärare, speciallärare, elevassistenter och timlärare.

Medan beslutsfattarna i staden funderat på skolans framtid har den hyrts in i Pargas
kyrkliga samfällighets lägergård Koupo.

– Det är en intressant lösningsmodell med både för-och nackdelar. Vi får hyresinkomster under stora delar av året och skolan behöver inte utrymmena under lägersäsongen, skolloven. I teorin är det fantastiskt, vilket vi också tyckte i början, säger samfällighetens ekonomichef Jean-Mikael Öhman.

Snart kom ändå vardagen emot. Då samma utrymmen ska användas för helt olika ändamål blev den interna logistiken en utmaning.

– Det fordrar jämkning från båda sidor. Har vi läger på veckoslutet ska skolan föra bort sina saker. Koupo har förlorat en del av charmen som lägergård med pulpeter där man inte vill ha dem.

På grund av skolan har samfälligheten två anställda i köket. Skolmaten kokas i ett centralkök men fördelas i Koupo. En församlings­mästare sköter om fastigheten vid sidan av andra fastigheter.

Koupo består av två delar, den gamla och den nya. Det gamla Koupo är ursprungligen en bondgård med inkvartering i huvudhuset, en stallvind och en lillstuga. Men då den blev för liten byggdes på sjuttiotalet en ny lägergård på ängarna mot stranden. Båda kan användas parallellt året om.

Det avgående stadsfullmäktige i Pargas gjorde som sitt sista beslut att dra in Sunnanbergs skola från och med den 1 augusti 2026. Med tanke på de halverade barnkullarna kan man på sikt räkna med en framtida överkapacitet också på Koupo.

– Vi är villiga att göra hyra ut Koupo till andra församlingar. För tillfället gör vi det inte, vi har väl inte marknadsfört oss tillräckligt bra.

Öhman ser fram emot en intressant diskussion om lägergården efter att skolan flyttat ut.

– Det finns ju många tankar och idéer om dess framtid. För oss kommer en större renovering emot, i synnerhet när skolan flyttat ut. Det är en lägergård från sjuttiotalet. Vi får ta ställning till hur mycket pengar vi ska sätta in. Att sälja den kommer ändå knappast på fråga.


Skulle det vara mera fördelaktigt att hyra in sig på en lägergård än att äga en?

– Det har för- och nackdelar. Ekonomiskt skulle det kanske vara det. Men för verksamheten är det behändigare att ha en egen lägergård med allt man behöver för ett läger färdigt på plats. Det är också enklare med bokningar i en egen lägergård. Men flera församlingar kunde kanske dela på en lägergård.

Både Jean-Mikael Öhman och Diana Söderbacka tror på ett framtida ökat samarbete mellan församlingar kring lägergårdarna.

– Eftersom det är en tung kostnadspost att äga en lägergård tänker jag att man borde satsa mer på samarbete. Många församlingar säljer nu bort eller avvecklar sina lägergårdar, säger Diana Söderbacka.

Text: Johan Sandberg


sorg. Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel. 16.3.2022 kl. 16:50

KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57

Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40

Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06