– Man lever med sin röst. Den är så sårbar. Man hör direkt i rösten om något är fel med en människa, säger Monica Groop.

Operasångerskan Monica Groop: ”Vår röst är själens spegel”

musik.

Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär.

5.6.2025 kl. 19:46

Berghälls kyrka är platsen för operasångerskans Monica Groops allra första musikminnen. Hennes mamma Astrid Riska, Finlands första ordinarie kvinnliga organist, satt bakom orgeln.

– Jag skulle vara med på gudstjänsterna och hålla mig tyst. Jag minns russinpaketet och psalmboken som jag ritade i. Bladen i psalmboken var fulla av mina teckningar.

I ett hus ägt av församlingen, granne med Berghälls kyrka, växte Monica Groop upp bland diakonissor, präster, kantorer och vaktmästare. Då var området ett arbetarkvarter, inte det hipsterkvarter det senare blivit. I familjens hus strömmade musiken genom vägg, golv och tak.

– Mamma spelade alltid på kvällarna när vi hade lagt oss, på sin lilla orgel som hon hade köpt för hemmabruk.


Musiken omgav Monica

Hon beskriver sin mamma som både sträng och varm och helt avgörande för hennes bana som sångerska.

– Hon har varit min lärare och min alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär.

Monica sjöng solo som barn i kyrkans kapell. Men det var inte vilken musik som helst.

– Vi gjorde svår musik, till exempel Schütz, Schein och Buxtehude. Det var inte rajtan-tajtan.

När Monica var elva år hörde hon sin morbror Fride sjunga Sibelius Svarta rosor på Martin Wegelius-institutets sommarkurs i Övermark.

– Jag hade aldrig hört något liknande. Han sjöng med full kraft och skolad röst. Det gjorde ett starkt intryck på en liten flicka.

Hos familjen kommenterades röster i radio och tv.

– Människans röst är så fascinerande. Den kan vara så otroligt olika. På ytan ser vi mer eller mindre likadana ut, men ljuden som kommer ur oss kan vara helt olika.

Och rösten, den som tidvis varit Monicas både bästa vän och värsta fiende, påverkas av allt.

– Man lever med sin röst. Den är så sårbar. Man hör direkt i rösten om något är fel med en människa. Man säger ju att ögonen är själens spegel, men nog är rösten också själens spegel.


– Det är svårt att förklara, men just i kyrkorummet, med musiken och texterna och själva rummet omkring då känner jag mig som närmast något större.



Monica Groop studerade först till talpedagog, på sin pappas inrådan. Först sedan sökte hon till Sibelius-Akademin.

– Jag vet att mamma var väldigt orolig. Hon ville att jag skulle söka till kyrkomusikavdelningen – som kyrkomusiker har man ju ett tryggt jobb. Om man satsar på den solistiska linjen vet man aldrig vart det bär.

Men för Monica Groop bar det. Långt. Hon har haft en internationell karriär och gjort sig ett namn i operor av bland andra Mozart, Strauss, Berlioz, Debussy och Saariaho. Hon har spelat in över 80 skivor.


Hur tänkte du om tro när du var liten och hur tänker du om tro idag?

– Som barn var tron väldigt naturlig. Man läste aftonbön på kvällarna och Barnens bibel som kvällssaga. Men jag fick kanske lite för mycket av det goda. Jag satt igenom många högmässor och långa förrättningar.

Småningom ersattes barnatron av en annan sorts närhet. En som förmedlas genom musiken.

– När man lyssnar eller sjunger sig igenom Matteus- eller Johannespassionen, då upplever jag den allra djupaste andliga dimensionen, säger Monica Groop.

– Det är svårt att förklara, men just i kyrkorummet, med musiken och texterna och själva rummet omkring då känner jag mig som närmast något större.


Livskriser och sorgearbete

2017 fick Monica livmodercancer.

– Det är min största livskris. Alla som fått ett sådant besked vet hur det känns i den stunden. Jag har alltid varit så noga med att sköta konditionen så jag blev både arg och förtvivlad.

Sjukdomen uppdagades i ett tidigt skede och Monica tillfrisknade lyckligvis.

I efterhand ser hon även sångprofessuren vid Sibelius-Akademin, och händelserna som slutligen ledde till att hon avgick, som en kris.

– När jag ser tillbaka på det var det en tung period i mitt liv. Det var en stor ära, men också ett vägval ta emot tjänsten. Jag kände att jag hade vissa saker ogjorda i min karriär, men undervisningstjänsten gjorde att jag fick tacka nej till en del erbjudanden. När jag ser tillbaka på det, är det en stor sorg.

Hon och hennes man hade 2014 skaffat ett hus på Pellinge i Borgå skärgård.

– Vi hittade ett gammalt butikshus som vi renoverade. Det blev mitt sorgearbete mig och gav något att fokusera på.

Med tiden började idéerna ta form.

På Pellinge fick hon kontakt med människor som frågade: ”Skulle inte du kunna ha en musikfestival på ön?”

– Jag insåg att det faktiskt gick att förverkliga en liten festival här. Det fanns en scen, ett kapell och ett skärgårdshem. 2015 var den första sommaren som jag bodde på ön och började bekanta mig med den. 2016 ordnade jag den första festivalen. Det är tio år sedan.


Liten organisation med stort värde

Så småninom bildades en liten förening. Monica Groop blev musikdagarnas konstnärliga ledare.

– Det tar ganska mycket av min tid i anspråk att varje år ordna festivalen. Vi har inte en stor organisation, vi är bara några få i styrelsen.

Tioårsjubileet går av stapeln 7–10 augusti i sommar. Jubiléet till ära kommer musikdagarna i år att ha en större satsning tillsammans med Lojo stadsorkester och Finska kammarkören i form av Haydns Missa in tempore belli, vilket översatt från italienska betyder Mässa i krigstider, även kallad Pukmässan. Den framförs i Borgå domkyrka.

– Mässan är otroligt vacker – en sådan musik som alla kan njuta av, den är lätt att ta till sig och lyssna på. Vi har fått dit en orkester och Finska kammarkören, som också de firar jubileum. Det är Eric-Olof Söderström, kapellmästare och körledare, som ska dirigera. Han har just gått i pension som domkyrkokantor. Vi känner varandra sedan väldigt länge – han sjöng i min mammas Jubilate-kör.

På musikdagarna blir det också vokalmusik och den 14-åriga violinisten Lilja Haatainen från Lappland.

– Hon har en imponerande talang som lett till att hon blivit antagen till Violinakademin i Borgå. Lilja är otroligt skicklig och har alla förutsättningar att bli en framstående violinist. Vi är glada över att ha henne som solist vid den avslutande konserten.

Monica Groop

– Finländsk mezzosopran och operasångerska.

– Född 1958 som dotter till organisten och dirigenten Astrid Riska.

– Har haft en lång internationell karriär.

– Känd för roller i bland annat operor av Mozart, Wagner, Strauss och Debussy.

– Professor i sång vid Sibelius-Akademin 2009–2013. Har fortfarande soloelever på akademin.

– Familj: Man och en son, två barnbarn.


Pellinge Musikdagar

– Tioårsjubileum 7–10 augusti 2025.

– Musikdagarnas konstnärliga ledare är Monica Groop.

– Firar bland med en stor festkonsert i Borgå domkyrka lördagen den 9 augusti. Där framförs Haydns ”Missa in tempore belli”, även kallad Pukmässan för kör, orkester och fyra solister, under ledning av Eric-Olof Söderström.

Christa Mickelsson


ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

KYRKANS FASTIGHETER. Det finns ogjorda reparationer och saneringar för minst 1200 miljoner euro inom i den evangelisk-lutherska kyrkans fastigheter. Vinterns chockdyra el, olja och fjärrvärme kan komma leda till ett sparande som kan göra ytterligare skada, säger energikonsulten Bengt Avellan som har haft uppdrag för Kyrkostyrelsen. 30.8.2022 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44