– Man lever med sin röst. Den är så sårbar. Man hör direkt i rösten om något är fel med en människa, säger Monica Groop.

Operasångerskan Monica Groop: ”Vår röst är själens spegel”

musik.

Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär.

5.6.2025 kl. 19:46

Berghälls kyrka är platsen för operasångerskans Monica Groops allra första musikminnen. Hennes mamma Astrid Riska, Finlands första ordinarie kvinnliga organist, satt bakom orgeln.

– Jag skulle vara med på gudstjänsterna och hålla mig tyst. Jag minns russinpaketet och psalmboken som jag ritade i. Bladen i psalmboken var fulla av mina teckningar.

I ett hus ägt av församlingen, granne med Berghälls kyrka, växte Monica Groop upp bland diakonissor, präster, kantorer och vaktmästare. Då var området ett arbetarkvarter, inte det hipsterkvarter det senare blivit. I familjens hus strömmade musiken genom vägg, golv och tak.

– Mamma spelade alltid på kvällarna när vi hade lagt oss, på sin lilla orgel som hon hade köpt för hemmabruk.


Musiken omgav Monica

Hon beskriver sin mamma som både sträng och varm och helt avgörande för hennes bana som sångerska.

– Hon har varit min lärare och min alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär.

Monica sjöng solo som barn i kyrkans kapell. Men det var inte vilken musik som helst.

– Vi gjorde svår musik, till exempel Schütz, Schein och Buxtehude. Det var inte rajtan-tajtan.

När Monica var elva år hörde hon sin morbror Fride sjunga Sibelius Svarta rosor på Martin Wegelius-institutets sommarkurs i Övermark.

– Jag hade aldrig hört något liknande. Han sjöng med full kraft och skolad röst. Det gjorde ett starkt intryck på en liten flicka.

Hos familjen kommenterades röster i radio och tv.

– Människans röst är så fascinerande. Den kan vara så otroligt olika. På ytan ser vi mer eller mindre likadana ut, men ljuden som kommer ur oss kan vara helt olika.

Och rösten, den som tidvis varit Monicas både bästa vän och värsta fiende, påverkas av allt.

– Man lever med sin röst. Den är så sårbar. Man hör direkt i rösten om något är fel med en människa. Man säger ju att ögonen är själens spegel, men nog är rösten också själens spegel.


– Det är svårt att förklara, men just i kyrkorummet, med musiken och texterna och själva rummet omkring då känner jag mig som närmast något större.



Monica Groop studerade först till talpedagog, på sin pappas inrådan. Först sedan sökte hon till Sibelius-Akademin.

– Jag vet att mamma var väldigt orolig. Hon ville att jag skulle söka till kyrkomusikavdelningen – som kyrkomusiker har man ju ett tryggt jobb. Om man satsar på den solistiska linjen vet man aldrig vart det bär.

Men för Monica Groop bar det. Långt. Hon har haft en internationell karriär och gjort sig ett namn i operor av bland andra Mozart, Strauss, Berlioz, Debussy och Saariaho. Hon har spelat in över 80 skivor.


Hur tänkte du om tro när du var liten och hur tänker du om tro idag?

– Som barn var tron väldigt naturlig. Man läste aftonbön på kvällarna och Barnens bibel som kvällssaga. Men jag fick kanske lite för mycket av det goda. Jag satt igenom många högmässor och långa förrättningar.

Småningom ersattes barnatron av en annan sorts närhet. En som förmedlas genom musiken.

– När man lyssnar eller sjunger sig igenom Matteus- eller Johannespassionen, då upplever jag den allra djupaste andliga dimensionen, säger Monica Groop.

– Det är svårt att förklara, men just i kyrkorummet, med musiken och texterna och själva rummet omkring då känner jag mig som närmast något större.


Livskriser och sorgearbete

2017 fick Monica livmodercancer.

– Det är min största livskris. Alla som fått ett sådant besked vet hur det känns i den stunden. Jag har alltid varit så noga med att sköta konditionen så jag blev både arg och förtvivlad.

Sjukdomen uppdagades i ett tidigt skede och Monica tillfrisknade lyckligvis.

I efterhand ser hon även sångprofessuren vid Sibelius-Akademin, och händelserna som slutligen ledde till att hon avgick, som en kris.

– När jag ser tillbaka på det var det en tung period i mitt liv. Det var en stor ära, men också ett vägval ta emot tjänsten. Jag kände att jag hade vissa saker ogjorda i min karriär, men undervisningstjänsten gjorde att jag fick tacka nej till en del erbjudanden. När jag ser tillbaka på det, är det en stor sorg.

Hon och hennes man hade 2014 skaffat ett hus på Pellinge i Borgå skärgård.

– Vi hittade ett gammalt butikshus som vi renoverade. Det blev mitt sorgearbete mig och gav något att fokusera på.

Med tiden började idéerna ta form.

På Pellinge fick hon kontakt med människor som frågade: ”Skulle inte du kunna ha en musikfestival på ön?”

– Jag insåg att det faktiskt gick att förverkliga en liten festival här. Det fanns en scen, ett kapell och ett skärgårdshem. 2015 var den första sommaren som jag bodde på ön och började bekanta mig med den. 2016 ordnade jag den första festivalen. Det är tio år sedan.


Liten organisation med stort värde

Så småninom bildades en liten förening. Monica Groop blev musikdagarnas konstnärliga ledare.

– Det tar ganska mycket av min tid i anspråk att varje år ordna festivalen. Vi har inte en stor organisation, vi är bara några få i styrelsen.

Tioårsjubileet går av stapeln 7–10 augusti i sommar. Jubiléet till ära kommer musikdagarna i år att ha en större satsning tillsammans med Lojo stadsorkester och Finska kammarkören i form av Haydns Missa in tempore belli, vilket översatt från italienska betyder Mässa i krigstider, även kallad Pukmässan. Den framförs i Borgå domkyrka.

– Mässan är otroligt vacker – en sådan musik som alla kan njuta av, den är lätt att ta till sig och lyssna på. Vi har fått dit en orkester och Finska kammarkören, som också de firar jubileum. Det är Eric-Olof Söderström, kapellmästare och körledare, som ska dirigera. Han har just gått i pension som domkyrkokantor. Vi känner varandra sedan väldigt länge – han sjöng i min mammas Jubilate-kör.

På musikdagarna blir det också vokalmusik och den 14-åriga violinisten Lilja Haatainen från Lappland.

– Hon har en imponerande talang som lett till att hon blivit antagen till Violinakademin i Borgå. Lilja är otroligt skicklig och har alla förutsättningar att bli en framstående violinist. Vi är glada över att ha henne som solist vid den avslutande konserten.

Monica Groop

– Finländsk mezzosopran och operasångerska.

– Född 1958 som dotter till organisten och dirigenten Astrid Riska.

– Har haft en lång internationell karriär.

– Känd för roller i bland annat operor av Mozart, Wagner, Strauss och Debussy.

– Professor i sång vid Sibelius-Akademin 2009–2013. Har fortfarande soloelever på akademin.

– Familj: Man och en son, två barnbarn.


Pellinge Musikdagar

– Tioårsjubileum 7–10 augusti 2025.

– Musikdagarnas konstnärliga ledare är Monica Groop.

– Firar bland med en stor festkonsert i Borgå domkyrka lördagen den 9 augusti. Där framförs Haydns ”Missa in tempore belli”, även kallad Pukmässan för kör, orkester och fyra solister, under ledning av Eric-Olof Söderström.

Christa Mickelsson


FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43