– Det är svårt att göra en film om en så komplex person som Dietrich Bonhoeffer. Det säger poeten, författaren och Bonhoeffer-översättaren Ylva Eggehorn.
– I en av de första scenerna säger bror Valter: ”Den där pojken fångar man inte”. Det kan ses som ett motto för hela hans liv, säger Ylva Eggehorn några dagar efter hon har sett en pressvisning av filmen.
Hon var orolig när hon såg hur filmen annonserades internationellt.
– I reklamen för filmen kallas Bonhoeffer för mördare och spion. Han var ingendera. Han var beredd att ta ansvar för sitt engagemang i konspirationen mot Hitler, men att kalla honom mördare är att förenkla för mycket. Och han var ingen spion, men han använde sin täckmantel inom det tyska försvaret för att sprida motståndets budskap och hjälpa judar att fly.
Ylva Eggehorn översatte Dietrich Bonhoeffers bok ”Efterföljelse” till svenska som 25-åring. FOTO: Magnus Aronsson
En film med både styrkor och brister
Bonhoeffer (1906–1945) var en tysk teolog, präst och motståndsman som starkt motsatte sig nazismen. Bonhoeffer deltog i motståndsrörelsen och konspirationen mot Hitler. Hans aktioner ledde till hans avrättning 1945.
Bekännelsekyrkan var en protestantisk rörelse i Tyskland under 1930- och 40-talet som motsatte sig nazismens inflytande över kyrkan. Rörelsen betonade kyrkans självständighet från staten och att kristen tro inte kunde förenas med nazistisk ideologi.
– En av de saker som gjorde Bonhoeffer unik var hans sätt att förstå kristen tro, säger Eggehorn.
– Han levde i en tid där styrka och makt var de högsta idealen, där den starkes rätt var lag. Men han såg det som ett direkt hot mot evangeliets kärna. Hans tro handlade inte om att vinna, om att bli framgångsrik eller mäktig – utan om att tjäna.
Filmens Dietrich Bonhoeffer med sin tvillingsyster Sabine i 30-talets Tyskland.
FOTO: 2024 Crow’s Nest Productions Limited. All Rights Reserved.
Eggehorn ser tydliga paralleller mellan Bonhoeffers tid och vår egen.
– Vi ser en kristendom som allt oftare förknippas med makt och framgång. Men Bonhoeffer stod för något helt annat. Han såg att det verkliga hotet mot kyrkan inte var yttre förföljelse, utan inre korrumption – att kyrkan skulle kompromissa med sanningen för att vinna inflytande.
Eggehorn pekar på hur Bonhoeffer varnade för en tro som blev ett verktyg för politiska och nationalistiska syften.
– Det var precis det han såg hända i Tyskland. Kyrkan började anpassa sig till nazismen, istället för att stå emot. Det gjorde honom rasande. Han menade att en tro som söker makt och inflytande har förlorat sin själ.
Hon menar att vi idag ser samma mönster.
– Det finns en rädsla för svaghet, en tro på att det viktigaste är att vinna, att behålla kontrollen. Men Bonhoeffer visade att det kristna livet handlar om något helt annat – om att ge upp sin egen makt, att sätta sig själv i den sista raden, att tjäna istället för att härska.
Han såg att det verkliga hotet mot kyrkan inte var yttre förföljelse, utan inre korrumption – att kyrkan skulle kompromissa med sanningen för att vinna inflytande, säger Eggehorn.
FOTO: 2024 Crow’s Nest Productions Limited. All Rights Reserved.
En förskönad avrättning
– Bonhoeffer var en djupt bildad person, en intellektuell av rang, men också en människa med en stark närvaro i verkligheten. Filmen visar bitvis detta, men jag saknar det där som gjorde honom till mer än bara en historisk gestalt: hans kamp, hans mänsklighet, hans humor.
Eggehorn riktar också kritik mot hur filmen skildrar Bonhoeffers avrättning.
– Filmen visar hur han hängs, men på ett sätt som känns tillrättalagt. Han är fullt påklädd, och det ser nästan ut som en värdig avrättning. Så var det inte. Han tvingades klä av sig naken innan han avrättades, en sista förnedring från nazisternas sida.
Hon menar att det här är en viktig detalj som förändrar hela bilden av hans sista stund i livet.
– Han dog inte som en stolt martyr i en välregisserad scen. Han dog som en av de många som nazisterna ville förnedra och utplåna. Att ta bort den aspekten gör att vi missar något centralt i hans historia – att han identifierade sig med de svaga och de förföljda ända till slutet.
Eggehorn ser detta som en del av en bredare tendens att vilja skapa ”hjältar” som passar en viss berättelse.
– Vi vill att Bonhoeffer ska vara en rakryggad hjälte som dör på ett värdigt sätt. Men hans storhet ligger i att han valde lidandets väg, att han accepterade förlust och svaghet som en del av sin tro. Det gör honom mer mänsklig, inte mindre.
FOTO: 2024 Crow’s Nest Productions Limited. All Rights Reserved.
Hans kärlek till Maria
En av de saker Eggehorn saknar mest i filmen är skildringen av kvinnorna i Bonhoeffers liv.
– I filmen finns ingen kvinna utöver hans mamma. Det är en alltför enkel bild av honom som en ensam hjälte. Men Bonhoeffer var en människa med djupa relationer, och den viktigaste kvinnan i hans liv var hans fästmö Maria von Wedemeyer.
Eggehorn berättar om hur hon själv länge undrat om Bonhoeffer någonsin upplevde kärlek och passion utanför sin teologiska och politiska kamp.
– Jag trodde länge att han var en solitär, en akademiker, en präst utan personliga band. Men så hittade jag hans brev till Maria. De kom inte ut förrän på 1990-talet, och de visar en helt annan sida av honom.
Utgående från deras brevväxling har Eggehorn skrivit romanen ”Älskade Dietrich, käraste Maria”.
– Dietrich och Maria förlovade sig strax innan han fängslades, och de fick aldrig leva tillsammans. De fick aldrig träffas utanför fängelsets besöksrum, där en vakt alltid övervakade dem. Men deras brevväxling är fylld av värme, längtan och en kärlek som faktiskt förändrade honom. Man ser hur hans språk förändras i breven – han börjar till och med skriva poesi, vilket han själv tycker är pinsamt. Det visar att han var mer än bara en teolog och motståndsman – han var en människa med djupa känslor.
Eggehorn menar att filmens bild av Bonhoeffer som en ensam manlig hjälte gör honom mindre mänsklig.
– Han var en människa av kött och blod, inte bara en martyr eller en ikon. Hans kärlek till Maria visar en annan dimension av honom, en mer sårbar och innerlig sida som också hör till hans historia.
FOTO: 2024 Crow’s Nest Productions Limited. All Rights Reserved.
Billig nåd och dyr nåd
Ylva Eggehorn är glad att filmen har gjorts.
– Trots sina brister är filmen om Dietrich Bonhoeffer viktig och sevärd. Den gör hans liv och tankar tillgängliga för en bredare publik och kan, förhoppningsvis, leda fler till att läsa hans texter. Bonhoeffer är en krävande författare, men inte på grund av sitt språk – det är snarare hans kompromisslösa sanningslidelse som gör hans texter så starka. Han skriver med en övertygelse som utmanar och engagerar läsaren, vilket gör att hans ord inte kan skummas igenom. De kräver eftertanke, ibland pauser, men framför allt en vilja att låta sig utmanas.
För den som tar sig an hans texter öppnar sig en värld av djup teologisk reflektion och ett mod som inte bara hör till historien, utan som är lika relevant idag.
Eggehorn lyfter fram Bonhoeffers mest kända begrepp: billig nåd och dyr nåd.
– Billig nåd är den tro som inte kostar oss något – där vi tar emot Guds kärlek utan att det förändrar våra liv. Dyr nåd är något helt annat. Den kräver något av oss. Den kräver att vi går Jesu väg, även när den leder oss bort från säkerhet och inflytande.
Bonhoeffers egen väg visar vad han menade, säger Eggehorn.
– Han hade kunnat välja en annan väg. Han hade kunnat leva ett tryggt liv som teolog, hålla sig utanför politiken. Men han insåg att tron måste omsättas i handling.
Parallellerna är tydliga
Hon menar att det här är särskilt relevant i vår tid.
– Vi har idag en stark medvind för auktoritära ledare, för dem som hatar svaghet och bara hyllar makt och framgång. Bonhoeffer såg detta hot och förstod att det aldrig stannar vid en grupp – judarna var de första, men inte de sista som drabbades.
Hon menar att vi idag, liksom på Bonhoeffers tid, saknar facit.
– Vi vet inte hur det slutar. Vi läser historien om andra världskriget med facit i hand, men Bonhoeffer och hans vänner visste inte hur det skulle gå. Vi kan bara följa vårt samvete, precis som han gjorde.
FOTO: 2024 Crow’s Nest Productions Limited. All Rights Reserved.
Dietrich Bonhoeffer
Född 1906 i Tyskland, hängd april 1945 i koncentrationslägret Flossenbürg.
Teolog, präst, motståndsman. Känd för sin teologi om efterföljelse, etik och civilkurage. Deltog i den tyska motståndsrörelsen och hjälpte judar att fly. Fängslades 1943, efter att han deltog i planer för att störta Hitler.
Växte upp i en akademisk familj; hans far, Karl Bonhoeffer, var en framstående psykiater, och hans mor, Paula, var lärarinna. Han hade sju syskon.
Viktigaste böcker: Efterföljelse, Liv i gemenskap, Motstånd och underkastelse.
Film: Bonhoeffer: Pastor. Spy. Assassin.
Filmen är regisserad och skriven av amerikanen Todd Komarnicki.
Biopremär 28.3.2025. Tyska skådespelaren
Jonas Dassler har huvudrollen.
Ylva Eggehorn
Är en av Sveriges mest framstående kristna författare, poeter och psalmförfattare. Hon är hedersdoktor i teologi vid Uppsala universitet.
Översatte Dietrich Bonhoeffers bok ”Efterföljelse” till svenska som 25-åring.
Har bl.a. skrivit boken ”Att ta ansvar för Gud: om hängivenhet som motstånd”, en bok om Bonhoeffer och Etty Hillesum.
Aktuell med två nya böcker. I vår utkommer boken ”Texter”, en omfattande samling av artiklar och essäer publicerade i olika tidskrifter. Till hösten kommer en roman där hon utforskar sina egna erfarenheter av den så kallade Jesusrörelsen på 1960- och 1970-talet.
Bekännelsekyrkan
Var en protestantisk rörelse i Tyskland under 1930- och 40-talet som motsatte sig nazismens inflytande över kyrkan. När nazisterna försökte omforma den tyska kyrkan till en regimtrogen institution genom *Deutsche Christen*-rörelsen, bildades Bekännelsekyrkan 1934 som en motståndsrörelse.
Rörelsen betonade kyrkans självständighet från staten och att kristen tro inte kunde förenas med nazistisk ideologi. En av dess mest kända företrädare var Dietrich Bonhoeffer, som tillsammans med andra teologer, som Karl Barth och Martin Niemöller, försvarade en tro grundad i Bibeln snarare än politisk lojalitet. Bekännelsekyrkan förföljdes av nazistregimen, och många av dess medlemmar fängslades eller avrättades.
