Putte Bäck tänder ett ljus i ljusställningen som Wilan fått i donation.

Små begravningsplatser kämpar med ekonomin

Begravningsplatser.

Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten.

19.3.2025 kl. 10:00

Wilan, Aftonfrid, Aftonro … Namnen ger en fingervisning om stämningen på begravninsgplatserna. Här råder ett lugn.

Ser man till dem som upprätthåller begravningsplatserna kan man ändå skönja en liten oro, en oro för ekonomin. De föreningar som inte fått motta arv eller donationer har det vanligtvis kämpigt med ekonomin. De vanligaste inkomstkällorna är avgifter för gravplatser och kondoleansadresser.

– Försäljningen av kondoleansadresser har också minskat efter pandemin eftersom allt fler begravningar sker i stillhet, säger Putte Bäck som är sekreterare för föreningen som upprätthåller Wilan.

Vi befinner oss på gränsen mellan byarna Markby i Nykarleby och Åvist i Pedersöre. Vi är så nära kommungränsen att Bäck tvekar gällande på vilken sida vi är. Men sedan slår han fast att vi är i Nykarleby. Härifrån är det närmare 30 kilometer till Nykarleby centrum men något kortare till Purmo kyrka. Under menföom restider är vägarna ökända. Stundtals är det som byarna befann sig på en ö. Att man vill ha en egen begravningsplats är förståeligt.

Senaste sommar firade begravningsplatsen 100-årsjubileum med biskop Bo-Göran Åstrand vars släktingar från Kasackbacka ligger här. Vi tidpunkten för jubileet hade 340 personer gravlagts på Wilan.

– Vi har en till fyra begravningar här per år, säger Bäck.

Skötseln av gravgården sker på talko. Talkosäsongen börjar på våren då man räfsar bort den föregående höstens löv.

Elledningarna nuddar nästan vid begravningsplatsen, men det finns ingen anslutning. Allt kostar, också grundavgiften. Den belysning som finns fungerar med solceller.


Skattemedel ska inte användas

På annat håll stöder Vasa kyrkliga samfällighet begravningsplatsen i Sundom med 200 euro per begravning. Också begravningsplatsen i Molpe har fått ett årligt understöd på 1 500 euro från Korsnäs församling.

Att församlingarna stöder begravningsplatserna är lite problematiskt eftersom Kyrkostyrelsen i december i fjol gick ut med direktiv om att kyrkoskattemedel inte ska användas för att täcka kostnaderna för begravningsverksamheten.

Bakgrunden till det är att staten skurit ner finansieringen av de lagstadgade uppgifter som kyrkan har – dit begravningsväsendet hör – med 19,6 miljoner euro i budgeten för 2025. I praktiken betyder det att församlingarna subventionerar begravningskostnader för dem som inte hör till kyrkan.

I Molpe by i Korsnäs upprätthåller byns samfällighet en begravningsplats som Korsnäs församling gett ett litet årligt bidrag till.

– I dagsläget får vi ett litet bidrag av församlingen. Vi har fått 1 500 euro per år, vilket täckt vägavgiften och inget annat. Vi räknar med att det här bidraget kommer att minska, säger Susanne Häggdahl som är kontaktperson för begravningsplatsen.

De huvudsakliga inkomsterna är försäljningen av gravplatser och kondoleanser. Begravningsplatsen ligger på byasamfällighetens mark och därför har byasamfälligheten i huvudsak bekostat den nyligen gjorda investeringarna i elektrifiering och en urnelund. Till elektrifieringen bidrog Aktion Österbotten.

– Det mesta arbetet på begravningsplatsen sköter vi på talko och jag tycker vi gör det bra. Vi har byggt ett förråd och ordnat med belysning på talko, säger Häggdahl.

Molpe har också en bykyrka som ägs av Molpe Bönehusförening. I den hålls förrättningar och gudstjänster.

– Med eller utan bidrag ska vi nog också i fortsättningen sköta om vår begravningsplats.

Kyrkpressen har inte lyckats få tag på tag på Korsnäs församlings ekonomichef Christina Forss för att höra hur hon ser på saken.


Billigare för samfälligheten

I Sundom är man inte särskilt oroliga över att samfälligheten ska dra in stödet.

– Då riskerar föreningen att upphöra och begravningarna faller på samfälligheten. Vi kan hålla ner kostnaderna eftersom det mesta som görs är på talko. Den kyrkliga samfälligheten gör det till betydligt högre kostnader. Det finns ett värde i talkoarbetet, säger David Käld, ordförande för Sundom gravgårdsförening.

Vasa kyrkliga samfällighets ekonomichef Kjell Fellman är inne på samma linje.

– Grundtanken är att vi är med och stöder föreningen så länge den finns. Det finns ett gammalt samarbetsavtal från tiden då Sundom överfördes från Solf till Vasa 1973, som ger Sundomborna rätt att bli begravna i Sundom. I annat fall skulle de begravas i Vasa och då skulle hela kostnaden falla på samfälligheten. Nu tar Sundomborna en del av kostnaderna på sig genom sitt arbete.


Grankulla stad har egen begravningsplats

Bland begravningsplatserna som inte sköts av den lutherska kyrkan sticker en ut, begravningsplatsen i Grankulla, som ägs av Grankulla stad. Församlingarna där har ingen egen traditionell begravningsplats. Stadens begravningsplats invigdes 1927 till en luthersk begravningsplats.

Arrangemanget har att göra med att Grankulla frigjorde sig från Esbo 1920 medan Grankulla svenska och finska församling bildades först 1978. Grankullabon Frans Stockmann, son till varuhusets grundare, avled 1920 och testamenterade ett stort jordagods till Grankulla. Där kom man att anlägga en kommunal begravningsplats eftersom den lutherska kyrkan inte fanns representerad på orten, bara en metodistkyrka byggd 1917.

– Vi har ett oproblematiskt samarbete med staden, säger Ulrik Sandell, kyrkoherde i Grankulla svenska församling.

Grankulla kyrkliga samfällighet svarade 1997 på begravningslagens och kyrkoordningens krav att församlingarna ska ha en begravningsplats med att bygga ett kolumbarium, en innebegravningsplats för urnor med cirka 500 gravplatser. Då det i varje gravplats ryms flera urnor kan närmare tvåtusen personer begravas där.

– Numera kremeras nio av tio avlidna. På stadens begravningsplats sker begravning på traditionellt vis, så att urnan eller kistan sänks i graven.

På frågan om kostnader svarar Sandell att kostnaderna för begravningen på stadens begravningsplats betalas av de anhöriga direkt till staden.

– Byggkostnaderna för kolumbariet innebar en stor satsning för samfälligheten, men jag ser en inbesparing i underhållskostnaderna jämfört med en traditionell begravningsplats.


Kristna begravningsplatser inom Borgå stift som sköts av andra än den lutherska kyrkan

Pedersöre

Forsby Föreningen, Forsby gravgård

Överpurmo Ebenhaeser, Gravgårdsföreningen Ebenhaeser

Nykarleby

Pensala Aftonfrid, Gravgårdsföreningen Aftonfrid

Markby Wilan, Föreningen Enskilda Begravningsplatsen Wilan

Vörå

Oxkangar, Gravgårdsföreningen Ro

Korsholm

Vassor, Vassor begravningsplats

Vasa

Sundom, Sundom gravgårdsförening

Malax

Petalax, Petalax gravgårdsförening Aftonro

Korsnäs

Molpe, Molpe Samfällighet

Korsnäs, Korsnäs Baptistförening eller Korsnäs kommuns fria gravgårdsförening

Närpes

Nämpnäs, Närpes västra gravgårdsförening Aftonvila

Yttermark, Yttermark gravgårdsförening

Pargas

Norrskata, Pingstförsamlingen

Kimitoön

Högsåra gravgård, Gravgårdsföreningen Aftonklockan

Raseborg

Bromarv, Sandö begravningsplats, Missionskyrkan

Ingå

Fagervik gård, privat

Sjundeå

Svidja gård, privat

Grankulla

Grankulla stad

Borgå

Pellinge, Pellinge kapellförening

Emsalö, privat


- - -

Uppdaterat måndag kl. 11.,tillagt begravningsplatser i Borgå.

Text och foto: Johan Sandberg


Kyrka. Den finländska katolska kyrkans sista exorcist, fader Guy Barbier, har avlidit. Enligt Helsingin Sanomat dog han natten till tisdagen. 21.6.2011 kl. 00:00

Samhälle. Kristdemokraternas ordförande, nya inrikesministern Päivi Räsänen har ansvar för kyrkofrågor i den nya regeringen. 21.6.2011 kl. 00:00

Människa. Ända sedan hon var barn och såg sin familj lida för att de var daliter har Bishnu Gurung drömt om att få studera juridik och kunna påverka daliternas utsatta situation. 20.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nästa sommar ordnas FMS missionsfest i Kronoby. Se bilder från helgens festligheter i Borgå! 19.6.2011 kl. 00:00

Världen. Missionären Kirsti Kirjavainen har arbetat över två decennier i Nepal. Hon ger en snabblektion om vad Finska Missionssällskapet fått till stånd på det området. 18.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Popmässa, Vikingaäventyr och garden party ska locka unga Borgåbor till FMS missionsfest. Se bilder! 18.6.2011 kl. 00:00

Världen. Det danska bibelsällskapet har sammanställt kommentarer av kända landsmän som uppmanar danskarna att läsa Bibeln. Bland annat politiker, konstnärer och författare berättar varför de läser Bibeln och vad det ger dem. 18.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nästa års svenska Åbokonfirmander får njuta av lägerliv och bli gudstjänstsmarta innan de sätter sig i kyrkbänken. Förhoppningen är att det ska ge dem en meningsfullare gudstjänst. 17.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. FMS missionsfest går av stapeln i Borgå i helgen. Kyrkpressens redaktion är på plats och twittrar från evenemanget. 17.6.2011 kl. 00:00

Människa. Han är övertygad om att vi mår bra av att laga vår mat och äta den tillsammans med andra. Markus Haakana sadlade om från ekonomiredaktör till egenföretagare. 17.6.2011 kl. 00:00

Insändare. Religionsregression syns vara på på gång – sedd ur forntidsperspektiv. Till kyrkan hör att kämpa den goda kampen för livets fortbestånd och lycka. Kontrasterande är de onda, som  vill döda andra. (Vi behöver inte kalla dem för mohammedaner – de finns dolda även här i EU.)I Norden fick vi en bra fruktbarhetskult från Aserna vid östra Medelhavet före vår tideräknings början. Med regressionens vingar hamnar vi till Baals profeter, som höll igång den profana "balen" med religiösa förtecken. Profeten Elia tog upp kampen och Skaparen Herren Gud svarade när profeten Elia bad om eld. Det blev slut på balen.I dag är homodebatt och egoistisk personpolitik en motsvarande "bal", enligt undertecknad. Naturen biter tillbaka har någon sett och menat och det med rätta. Vi får avsluta ogudaktighet och rena kyrkan och våra församlingar det bästa vi förmår. – Och en kraftfull kristen mission internationellt ger garanterat en bättre värld, har empirisk vetenskap påvisat. ChristerFGPS.   Livet är livets mening. 16.6.2011 kl. 00:00

Insändare. Religionsregression syns vara på på gång – sedd ur forntidsperspektiv. Till kyrkan hör att kämpa den goda kampen för livets fortbestånd och lycka. Kontrasterande är de onda, som  vill döda andra. (Vi behöver inte kalla dem för mohammedaner – de finns dolda även här i EU.)I Norden fick vi en bra fruktbarhetskult från Aserna vid östra Medelhavet före vår tideräknings början. Med regressionens vingar hamnar vi till Baals profeter, som höll igång den profana "balen" med religiösa förtecken. Profeten Elia tog upp kampen och Skaparen Herren Gud svarade när profeten Elia bad om eld. Det blev slut på balen.I dag är homodebatt och egoistisk personpolitik en motsvarande "bal", enligt undertecknad. Naturen biter tillbaka har någon sett och menat och det med rätta. Vi får avsluta ogudaktighet och rena kyrkan och våra församlingar det bästa vi förmår. – Och en kraftfull kristen mission internationellt ger garanterat en bättre värld, har empirisk vetenskap påvisat. ChristerFGPS.   Livet är livets mening. 16.6.2011 kl. 00:00

Ledare. Det kyrkliga årshjulet har vridit sig mot den stora sommarfestkretsen. Den närmsta tiden kantas av samlingar där olika schatteringar samlas, ofta i stora skaror. Också missionsfolket är på fötterna med fester för missionsvänner och -understödare. Samtidigt har en debatt om missionsunderstöd blossat upp i Helsingin Sanomat. Sari Roman-Lagerspetz, medlem av gemensamma kyrkofullmäktige i Vanda, skjuter skarpt mot Finlands evangelisk-lutherska folkmission och menar att staten och kyrkan ”finansierar export av diskriminerande läror till utvecklingsländerna”. Med det avser hon väckelserörelsens avståndstagande från utlevd homosexualitet och kvinnor i prästtjänst. 16.6.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. En ung man har visat mig en ny dimension av familjens betydelse. Vi träffade honom första gången då han kom hem till oss på lunch en lördag i januari. Innan han gick hade han utsett oss till sin familj. 16.6.2011 kl. 00:00

Kultur. I kväll klingar modern gospel i domkyrkan i Esbo. Då får nämligen gospelverket Every time I feel the Spirit sitt uruppförande under Orgelnatt och Aria-festivalens kvällskonsert. 16.6.2011 kl. 00:00

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31