– Eftersom jag var första anställda verksamhetsledaren var jag något av en snöplog. Det var många utmaningar och jag hade jag svårt att skilja på arbete och fritid.

Stig-Erik Enkvist: "Jag är missionär och jag hör hemma här"

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND.

Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress.

5.2.2025 kl. 13:40

Stig-Erik Enkvist var den första heltidsanställda verksamhetsledaren för Laestadianernas Fridsföreningars förbund LFF från 2016 till 2019. Då återgick han till sitt tidigare arbete som arbetsledare på Nautor.

Men nu är han tillbaka på LFF då den förra verksamhetsledaren slutade av familjeskäl.


Hur kommer det sig?

– Eftersom jag var första anställda verksamhetsledaren var jag något av en snöplog. Det var många utmaningar och jag hade jag svårt att skilja på arbete och fritid.

Den största tiden av arbetslivet har han tillverkat segelbåtar på Nautor. Nu senast som arbetsledare och ansvarig för byggandet av de stora Maxi-jakterna.

– Jag trivdes bra och arbetet var jätteintressant, men med ett stort stressmoment. Jag insåg att jag kanske gjorde ett felbeslut då jag lämnade anställningen på LFF.

Han upplever att Gud kallat honom till det här arbetet.

– Jag är missionär och jag hör hemma här. I och med att jag är vigd som prästdiakon i Ingermanlands kyrka upplever jag också att jag nu är mera rustad för det.

Som prästdiakon har han rätt att förvalta sakramenten i Ryssland och med den lokala biskopens tillstånd också i Estland. Fem finlandssvenskar är vidga till prästdiakoner.

– Vi reser regelbundet till Ryssland för att hjälpa kyrkoherdarna. Vi åker till Narva och går över gränsen där. På ryska sidan möts vi av vänner som tar oss till församlingarna. De är väldigt tacksamma för besöken, för det är inte många som besöker dem under nuvarande situation. Vi fortsätter så länge det går.


Hur tänker ni när ni fortsätter resa?

– Också ryssarna blev frälsta genom Jesu Kristi försoning och de har samma rätt till honom som alla. Vi älskar alla medmänniskor men tycker inte om det som presidenten där gör.


Upplevde också kallelse till jobbet 2016?

– Det gjorde jag. Utmaningen då var att jag samtidigt hade hand om media och arbetsbördan blev för stor. Nu har vi en anställd medieredaktör och jag jobbar bara med det jag tycker är jätteintressant. Jag ser mig som privilegierad att få jobba med det här.


Har det skett andra förändringar medan du var borta?

– LFF har slimmat organisationen och jag kommer in i ett väl inarbetat system. Vi har också fått ett nytt kontor. Det känns som om jag får köra en ny och modern bil. En annan sak är att evangelisationsverksamheten har krympt väldigt mycket. Tyvärr samarbetar vi med få församlingar i stiftet idag. Jag saknar att åka ut och predika på olika håll. Men då vi har samma syn i ämbetsfrågan som kyrkan haft i tvåtusen år fungerar inte samarbetet med alla församlingar längre.


Vad innebär LFF:s omorganisation?

– Vi behövde slimma den då vår verksamhet vuxit. Förbundsmötet och bönehusförsamlingarna är högsta beslutande organ. Under dem har styrelsen den verkställande makten. Under styrelsen kommer jag nu som verksamhetsledare. Under mig är utlandsmissionen, media, ungdomsarbetet med skriftskolan, familjearbetet och hemlandsmissionen som jag sköter vid sidan om.

En nyhet är att verksamhetsledaren nu är LFF:s ansikte utåt och inåt. Tidigare var verksamhetsledaren formellt bara ledare för hemlandsmissionen.

– Jag håller kontakten till övriga väckelserörelser och inom väckelsen i Norge, Sverige och USA.

LFF har fem anställda i Finland som ansvarar för var sin sektor. På missionsfältet i Lettland har man en och i Albanien två anställda.


Info: LFF finns nu i nya egna utrymmen på Jakobsgatan 41 i Jakobstad.

Text och foto: Johan Sandberg


Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34