Jullimporna har nu god åtgång i Markus och Camilla Smeds Jeriko Gård.

Jeriko Gård i Ytteresse är en plats av dofter, bröd och tro

BAGERI.

I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet.

14.12.2024 kl. 20:25

Doften omsluter mig redan i vindfånget – den omisskännliga doften av nybakat bröd. Jag har kommit till en dofternas plats. Skulle jag tveka på den punkten förstärks budskapet på bageriets vägg: A place of fragrance, det betyder just en plats av dofter.

Jag har öppnat dörren till Jeriko Gård i utkanten av byn Ytteresse i Pedersöre. Här på Smeds hemman är Markus Smeds den elfte generationens jordbrukare tillsammans med hustrun Camilla. Hennes domän är numera bageriet. Sedan 2021 finns här Finlands möjligen största bakugn av sten.

Doften hör också ihop med namnet Jeriko gård.

– Det står i Psaltaren att ”de tror att deras hus ska bestå för evigt, deras boning från släkte till släkte. De uppkallar jordagods efter sina namn i tron att de ska leva för evigt”. Medan vi funderade på att starta bageriet tänkte vi att gården kunde heta något annat än Smeds. Jag frågade chefen där uppe (Gud) och han sa direkt: Jeriko. Nähäpp, sa jag, i Ytteresse finns inget som anknyter till Jeriko, det är en stad långt borta och det gick inte så bra för den staden heller, säger Markus.

Men när de googlade på vad Jeriko betyder kom de på andra tankar.

– En av namnets betydelser är en plats av dofter. Det tog vi som en bekräftelse på att starta bageriet.

På Jeriko Gård har de knutit samman jordbruket och bageriet. De odlar sitt eget spannmål och mal det i egen kvarn. Några år innan bageriet öppnade började de också odla jordgubbar. Tanken är att sälja jordgubbar och bageriprodukter direkt till kunderna.


Nya smaker till jul

Det är ännu några veckor till jul så julbrådskan har inte börjat. Men redan nu bakas här lussekatter, saffransbullar, jullimpor och skärgårdsbröd förutom det sedvanliga utbudet av surdegsbröd och bullar.

Till jul kommer nya smaker in i bageriet. Då gör vi en hel del bakverk med saffran. Vi kör med en mild smak av saffran som passar oss finländare. Vi kokar också kola, bakar småbröd och pepparkakor, men framför allt säljer vi pepparkaksdeg. Pepparkaksbak hör till mångas jultraditioner men alla vill inte göra degen, säger Camilla.

På brödfronten är jullimporna och skärgårdslimporna den främsta julprodukten. De bakas på både surdeg och jäst och är liksom alla andra av bageriets bröd långjästa.

Julbrådskan på bageriet kulminerar veckan före jul. Det är full rulle med jullimporna och beställningarna från rekoringarna. Före jul deltar de också i medeltal i fem julmarknader per år.

– Många kunder säger att nu har vi julbakat när de köper bakverket hos oss. Det känns roligt när vi kan underlätta julbaket för folk, säger Camilla.

Markus säger att han tidigare haft svårt med hypen kring julen och julmaten.

– Men jag har fått ändra åsikt. Det är lite komiskt att jag nu lever på det. Men som Camilla säger så kan man underlätta julstressen för andra.

Själva hinner de inte med så mycket julförberedelser.

– Min syster brukar hjälpa med julstädningen. Vi brukar fira julen som knytkalas tillsammans med min släkt hemma hos oss, säger Camilla.


”Har julstämning varje dag”

För Markus ger vetskapen om att Jesus kommer en andra gång julstämning. Med glimten i ögat säger han att han har julstämning varenda dag för han tror att Jesus är med honom varje dag.

– Julen är Jesu första ankomst. Det betyder att han också kommer en andra gång. Det ger mig en stor glädje och mening i livet att vänta på hans ankomst. Det ger mig ingen ångest. Kom! Ju förr desto bättre.

Han ser inte Jesus bara som barnet i krubban.

– Det finns en julsång som säger att Jesus föds igen. Men han har redan fötts en gång, farit upp till himlen och sänt oss den helige Ande. Jesu födelse är en fin berättelse och en stor kamp som gett mänskligheten ett hopp. Men Jesus är mycket mera än barnet i krubban som man möter i julkyrkan men som man inte har något att göra med resten av året. Det skulle vara fint om man kunde stanna upp under julen och tänka på vem Jesus är och uppskatta sina närmaste, vänner och bekanta.


Började från en julklapp

Markus är entreprenören och Camilla bagaren. Hon är speciallärare i grunden men utbildade sig till bagare som vuxen.

– Jag köpte en brödbakbok åt henne i julklapp ett år och då tog hennes intresse för bakning och surdeg fart, säger Markus.

De levde med tanken på bageriet i tio år före de började bygga. När de flyttade in i huset intill, där Markus föräldrar tidigare bott, tog planerna fart på nytt. Samma vecka som de fyra barnen kom hem från skolan när covidpandemin stängde samhället sattes grävskopan i marken.

Jeriko Gårds surdegsbröd är ett hantverk som bygger på en surdegsrot som Camilla startade för fyra år sedan. I den är ingen jäst inblandad.

När vi besöker bageriet är vädret blåsigt och kallt, och då är surdegen lite trött.

– Då tar allt lite längre tid. Man få ställa om efter årstiderna. Nu blev det att ta lite varmare vatten och förvara degen på ett lite varmare ställe, säger Camilla.

En del av bröden som bakas i bageriet görs med både surdeg och jäst, men gemensamt för alla bröd är att de är långjästa. På så sätt får de mera smak och mera näring frigörs i bröden.

– Det har också en praktisk nytta genom att vi kan göra degarna dagen före. Vi behöver inte börja jobba mitt i natten, säger Camilla.


Vill vara oberoende av el

Bröden gräddas i en stor vedeldad stenugn med 25 ton sten.

– En vedeldad stenugn och surbröd är den ultimata kombinationen, säger Camilla.

De känner inte till några fler bagerier i Finland som gräddar i vedeldad stenugn. Åtminstone inte i en så här stor. De kan grädda 120 bröd åt gången.

Redan från början hade de klart för sig att de ville ha en vedeldad stenugn, för de ville vara oberoende av el. När det blåser kallt och 70 000 hushåll i Finland är utan el efter nattens vinterstorm är det en trygghetsfaktor. Helt oberoende av el är de inte, men i händelse av ett strömavbrott har de en generator.

En idé är nämligen att de ska kunna förse folk med bröd även i kristider.

– Vi drivs av en kallelsemedvetenhet som bygger på Jesu svar till sina lärjungar när de frågade var de ska ta maten till folket. Jesus svarade: Ge ni dem att äta, säger Markus.

Han uppskattar att de skulle kunna grädda tusen bröd i dygnet om det verkligen kniper.

– Ugnen är som ett tåg när den väl kommit igång. Temperaturen sjunker tjugo grader i dygnet och det tar troligtvis en månad innan ugnen är kall. När den är 250 grader på insidan är utsidan 25 grader. Vi skulle inte kunna vara i samma utrymme om ugnen inte var isolerad.

Ugnen har planerats av Heikki Hyytiäinen och murats under ledning av Johannes Riesterer, som var en lärjunge till Hyytiäinen.

– Han ville göra en gemenskapsgrej av det hela och höll då ett två veckors murarläger här.

Eftersom de fortfarande håller på att bygga upp gården med egna medel gjorde den katastrofalt dåliga jordgubbsskörden det gångna året ekonomiskt jobbigt.

– När det var som mest motigt i höstas kom en hälsning från ovan. En för oss okänd person kom in med ett vykort. På det beskrevs Herrens tankar för gården. Det var en profetisk hälsning i rätt tid, säger Camilla.

Text och foto: Johan Sandberg


Övriga. Datorsittandet och bristen på tänjningar efter gymnastiken började ta ut sin rätt och det var dags att besöka massören. Även om det kändes ordentligt i rygg och skuldror var det skönt att veta att knådandet gjorde gott åt alla ihopdragna muskler. Nöjd och glad skulle jag stiga upp från britsen och fortsätta dagen med att leta efter lite reakläder. 13.1.2011 kl. 00:00

Människa. Iris Virkkilä har hittat fyra grundströmningar i hur Kyrkpressens betraktelseskribenter talar om den kristna verkligheten. 12.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den här veckan väljer domkapitlet i Borgå mellan att låta Jan-Erik Karlström återgå till sin tjänst som kyrkoherde i Mariehamn eller att föra ärendet vidare till Högsta förvaltningsdomstolen HFD. 11.1.2011 kl. 00:00

Kultur. Svenska Yle börjar sända ett nytt radioprogram om livsåskådningsfrågor. Programmet, som går under namnet Svängrum, ska också ha en tillhörande blogg. 7.1.2011 kl. 00:00

Teologi. Trettondagen är de vise männens entré. Men vilka var de egentligen? 6.1.2011 kl. 00:00

Sofia Torvalds. 5.1.2011 kl. 00:00

Människa. För kyrkans utrikesminister är ekumenik mer än en trevlig hobby. 5.1.2011 kl. 00:00

Ledare. Det är dags att runda kröken och ta in 2011 samtidigt som ett historiskt 2010 försvinner i backspegeln. För kyrkans del var året som gick på många sätt remarkabelt. 5.1.2011 kl. 00:00

Världen.  År 2011 är det 400 år sedan King James-versionen av Bibeln gavs ut. Det firar brittiska mediebolaget BBC med att den 9 januari sända en hel dag med högläsning ur Bibeln.  4.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Under 2010 har 6 570 finländare gått med i kyrkan via tjänsten blimedlemikyrkan.fi. 3.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. 80 612 lämnade kyrkan under 2010, medan 13 816 medlemmar skrev in sig. Uppgifterna baserar sig på Befolkningsregistercentralens uppgifter per 30.12.2010. 3.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vid årsskiftet bildas genom sammanslagningar fjorton nya församlingar eller kyrkliga samfälligheter. 3.1.2011 kl. 00:00

Kultur. I århundraden har historiker och astronomer försökt ge en naturlig förklaring till den mystiska stjärnans plötsliga uppdykande på natthimlen över Palestina vid tiden för Jesus födelse. Vad säger astronomin i dag? 3.1.2011 kl. 00:00

Kultur. Harriet Ahlnäs är rektor för yrkesinstitutet Prakticum och nybakad ordförande för Marthaförbundet. 2.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finlands kristliga fredsrörelse har beviljat fredspriset för år 2011 till prosten Ilkka Turkka och verksamheten Icehearts som han har grundat. 1.1.2011 kl. 00:00

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44