Essäisten Antti Nylén är ingen julmänniska – men i år har han funderat mycket på julen och vad den egentligen betyder.

Årets adventskalender – essäisten Antti Nylén står för texterna: "Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända"

adventskalender.

I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han.

26.11.2024 kl. 12:47

I år är församlingarnas adventskalender illustrerad av Ilja Karsikas, medan författaren och essäisten Antti Nylén står för texterna.

– Jag är ingen julkalenderperson – jag är inte ens en julperson. Jag är sådan att jag tränger undan julen så länge det går, tills jag inser att jag måste underkasta mig den, säger Antti Nylén.

– I mina föreställningar är julen årets sista ansträngning. Jag vaknar till liv efter jul. Jag väntar faktiskt mer på att julen ska ta slut än på att den ska komma.

Han grubblade länge över uppdraget. Hur skulle kan klara av att säga något vettigt och viktigt på 60 tecken? Han ville inte skriva platta aforismer om julstämning, hopp eller tröst.

– Mottagaren var en stor fråga för mig. Kalendern trycks ju i hundratusentals exemplar och når en massa olika sorters människor – och jag vet inte vilka de är.

Han funderade också mycket på det andliga innehållet. Han ville inte bjuda på generiska julbilder utan skriva till vuxna som har en uppfattning om den kristna trons grunder.

– Jag bestämde mig för att lita på att det finns en intelligent person i andra ändan, en person som förstår komplicerade saker och är redo att ta in också sådant som känns förbryllande och svårt att tyda. Jag vill inte underskatta mina läsare.


Vi behöver bara vänta

Han ville betona den resa och väntan som hör ihop med kyrkoåret, liksom kopplingen mellan jul och påsk.

– Jag ville inte skriva på ett tomt sätt om hopp. Människor letar mycket efter hopp i dessa tider, man säger att det är viktigt att inte ge upp hoppet. Men om man måste tala om hopp hela tiden kanske tanken inte verkar ha effekt? Vad betyder hopp egentligen? Att man är på gott humör trots alla hot? Jag tycker det är fattig andlighet. Jag ville skriva om väntan i stället.

Den som väntar gör något mer än bara hoppas.

– Om kristendomen är sann, om allt det som vi trott på i årtusenden är sant, då behöver vi inte hopp. Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända. Då är det ingen fara. Kristus kommer oberoende av om vi vill det eller ej.


En miniessä eller julpredikan

Han tänker på att människor allt mer främjas från kristendomens grunder. Folk förstår inte eller minns inte sådant som vad treenigheten handlar om, eller vad som egentligen händer på påsken.

– Orden, begreppen och bilderna håller på att bli främmande för många. Men av dem som ändå på något vis håller fast vid kristendomen tycker jag att man kan kräva en teologisk läskunnighet – kanske desto mer av dem.

I år får församlingsmedlemmarna ta del av något som Antti Nylén i början tänkte på som en miniessä eller julpredikan.

– Först tänkte jag att det skulle bli en sammanhängande berättelse, men det fungerade inte. I slutresultatet finns ändå spår av den här strukturen, och man behöver kanske läsa föregående lucka för att förstå följande.

Text: Sofia Torvalds


vårdreformen. Vart vänder man sig när det strular till sig i äktenskapet? Tusentals finländare tar varje år kontakt med församlingarnas familjerådgivning och i fjol fick sammanlagt 18 000 finländare hjälp vid någon av landets 41 centraler. 4.4.2017 kl. 14:38

radio. På söndag har det gått 85 år sedan den första svenska radioandakten gick ut i etern. 31.3.2017 kl. 15:02

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

familj. För Bettina Westergård har livet som mamma till åtta fosterbarn inte alltid varit lätt, men hon har aldrig ångrat sitt beslut.– Men jag har fått leva ett så rikt liv. 30.3.2017 kl. 08:12

profilintervju. För mig har det varit viktigt att stå kvar i att Gud ville mig, säger Alaric Mård. 29.3.2017 kl. 15:01

kyrkoherdeinstallation. Stockholm, London, Helsingfors – det finns inte bara ett sätt att vara kyrka på. Daniel Björk har sett många olika församlingar och litar på att Petrus är på väg åt rätt håll. 30.3.2017 kl. 10:36

konsumtion. Varför är min konsumtion problematisk – inte bara för andra utan också för mig själv? Erika Rönngård söker svar och lösningar i tre böcker som handlar om konsumtionssamhället. 23.3.2017 kl. 13:48

björneborg. Poliser har besökt Skogsängens kyrka i Björneborg för att bötfälla de papperslösa flyktingar som församlingen inhyser i kyrkan. 23.3.2017 kl. 11:55

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Bok. Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds har läst Philip Teirs nya roman Så här upphör världen. 23.3.2017 kl. 00:00

äktenskap. Den kompromisslösning som Mariehamns församling tagit fram i frågan om äktenskap för samkönade par är till biskop Björn Vikströms belåtenhet. 20.3.2017 kl. 15:09

hopp. Det finns de som samlar på frimärken, och andra samlar på kapsyler. I del tre av en serie i sex delar berättar Karin Erlandsson att hon samlar på berättelser om det kristna hoppet. 16.3.2017 kl. 16:12

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

profilen. Han är en stor optimist. Men Kenneth Holmgård säger att när en optimist faller så faller han hårt. Och det har han gjort några gånger. Det är många höjder och många dalar. 15.3.2017 kl. 16:06

Helsingfors. Alla svenska Helsingforsförsamlingar läser asylbeslut i gudstjänsten under fastan. Varför? För ökad medmänsklighet. 14.3.2017 kl. 11:20

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13