Hela Sydamerika oroar sig för kaoset i Venezuela. Här ett solidaritetsmöte i Peru.

Luthersk, latinamerikansk och liten – så lever kyrkorna i turbulensen

LATINAMERIKA.

I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i
Venezuela och Bolivia.

17.9.2024 kl. 10:00

De är biskopar, men den termen är för katolsk för dem så de kallar sig kyrkoledare, presidente, de lutherska ledarna Freddy Choque från Bolivia och Gerardo Hands från Venezuela.

Lutherdomen i det katolskt, och numera också evangelikalt, dominerade Latinamerika är försvinnande liten.

Bolivias lutherska kyrka räknar med 10 000 gudstjänstbesökande medlemmar. Den har byggts upp på 1930-talet av amerikanska lutherska missionärer som lämnade fruar och barn i Amerika och tog båten till Chile och arbetade sig upp från kusten till bergs­landskapen i Bolivia. Där hade de den första tiden svårt med den tunna luften och var rädda för att dö, säger Freddy Choque.

"När det första missionärerna från USA drog sig tillbaka sprack kyrkan. Där lokala bolivianer tog över hade man till en början inga pengar, resurser eller löner."

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Bolivia har ett starkt fotfäste bland ursprungsbefolkningen i landet och gudstjänsterna är ofta flerspråkiga, åtminstone på spanska och aymara. Men bland lutherska kyrkor i Sydamerika är Bolivias kyrka faktiskt störst.

Missionärerna från USA drog sig tillbaka på 1970-talet och då sprack kyrkan; i den kyrka Freddy Choque själv leder tog lokala bolivianer över ledningen, till en början utan pengar, resurser eller ens löner, säger Freddy Choque.

Venezuela: Rötter i Lettland

Venezuelas evangelisk-lutherska kyrka byggdes upp på 1950-talet av tyska emigranter från bland annat Lettland och Ungern. Gudstjänstlivet har också förblivit mera ”europeiskt”. Själv har Gerardo Hands, 69, brittiska rötter.

De aktiva lutheranerna i Venezuela är bara 1 200 till antalet. Kyrkan lider dessutom av den urspårade socialistiska regim som sedan den fick makten 1999 har fört landet i fattigdom, mass­flykt och misär.

– Omkring åtta miljoner venezolaner bor redan utomlands och efter presidentvalet i somras räknar man med att ytterligare två miljoner ska lämna landet, säger Gerardo Hands.

Hans eget samfund tappar därmed också medlemmar. Många flyr av ekonomiska skäl till grannländer som Colombia och Brasilien, eller till USA. De tyska familjer som var med om att grunda kyrkan har också antingen emigrerat, eller dött ut. Kyrkan har just nu nästan inga präster, utan Gerardo Hands får jobba med att utbilda lekmän för uppgifter i kyrkan.

En av den venezolanska lutherska kyrkans fokus är kring den nationella krisen kring barnen i landet. Ofta följer de inte med föräldrarna utomlands, utan lämnas hos mor- och farföräldrar eller andra släktingar.

– Förr emigrerade högutbildade, läkare, ingenjörer, arkitekter, universitetslärare. De senaste tio åren har det varit människor från mellan- och lägre mellanskikt. De fattiga.

Varför följer inte barnen med sina föräldrar?

– De har inte råd att försörja dem utomlands. Många har tänkt sig att bara flytta bort för en tid för att kunna skicka hem pengar till familjen.

Den utbredda fattigdomen i Venezuela har också lett till att familjerna faller sönder helt och hållet och barnen blir gatubarn, dras in i kriminella gäng, droger eller blir sexuellt utnyttjade.

– Barnen är väldigt sårbara. Det är upp till oss att arbeta för att skydda och försvara dem.

Venezuela har styrts socialistiskt under presidenterna Hugo Chávez (till 2013) och sedan efterträdaren Nicholas Maduro, långt från nordiska social­demokratiska idéer om ett jämlikt folkhem. Valet i juli där Maduro blev omvald har internationellt anklagats brett för valfusk.

Bolivia: Kyrkan undviker politik

Sydamerika är en väldig kontinent. Från Gerardo Hands bas i Valencia i Venezuela till Freddy Choques kansli i La Paz i Bolivia är det tretusen kilometer rakt söderut.

De två träffas ändå årligen vid de nord- och sydamerikanska lutherska kyrkornas gemensamma ledarskonferens Col. Gerardo har besökt Bolivias lutherska kyrka; Freddy är ännu skyldig honom en svarsvisit.

– Hans kyrka är mera latinamerikansk, säger Gerardo Hands om Bolivias kyrka, vi är mera formella. De har latiniserat sin liturgi och sjunger med cuatro, den där lilla gitarren.

"För att växa måste vi evangelisera, knacka dörr, tala om för människor att Gud älskar dem. Det är så vi växer."

Också Freddy Choques Bolivia är ett land med tvära kast i politiken. Också här har kyrkan ett omfattande socialt arbete. Trots att landet har haft flera vänsterregeringar har landets senat gett erkänsla för kyrkans arbete.

– Vi befattar oss inte med politiska teman. Oberoende av vad som är höger och vänster gör vi det vi ska som kyrka, säger Freddy Choque.

I det kyrkliga landskapet arbetar den lutherska kyrkan ofta med dem som har det ekonomiskt allra knappast.

– Överklassen har alltid varit katolsk, amerikanerna har kommit med sina engelskspråkiga skolor och riktat sig till medelklassen. Och vi arbetar därifrån neråt, med landsbygden, med indigenos, ursprungsbefolkningen.

Så är det också ett av kyrkans viktiga sociala arbeten att förse byar med rent dricksvatten.

Särdrag hos Bolivias lutheraner kan Freddy Choque egentligen inte peka på. Församlingarna har olika stil, och gudstjänsterna kan vara ganska olika. En kyrkohandbok har kyrkan visserligen, men den tar man mest fram bara vid större högtider, säger han.

Kyrkan i Bolivia har 100 församlingar och etablerar också nya. Det sker för det mesta med evangelisationen först, mera sällan via socialt arbete.

– Jag skickades nyligen för att öppna en ny församling. Vi besökte stadsdelen, delade ut flyers, bjöd in kyrkan, hade någonting för barnen.För att växa måste vi evangelisera, knacka dörr, tala om för människor att Gud älskar dem. Det är så vi växer.


FAKTA: Mål för finländsk mission

  • De lutherska kyrkorna i Bolivia och Venezuela får vardera stöd av Finska missionssällskapet FMS.
  • Bolivias lutherska kyrka har omkring 10 000 gudstjänstbesökande medlemmar. FMS sänder snart en missionär, som bland andra Kyrkslätt församling stöder, till landet.
  • Venezuelas lutherska kyrka drabbas hårt av massemigrationen och har 1 200 medlemmar och stor brist på präster. FMS har deltagit i att 40 000 barn i fjol fick nödhjälp, främst mat.
  • För tillfället verkar inga finländska missionärer i länderna. Senare i år får Bolivia en finländsk FMS-missionär som stöds av bland andra Kyrkslätts svenska församling.
  • Ländernas kyrkoledare besökte Finland vid missionspartnersamtalen i Helsingfors i augusti.
Jan-Erik Andelin


Samhälle. En skola i Heinola påstås i en klagan ha undervisat religion och livsåskådningskunskap under samma lektion. Det är inte tillåtet, säger utbildningsstyrelsen. 6.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Danmark undertecknar Borgåöverenskommelsen den 3 oktober 2010. Danmark har tidigare varit med i gemenskapen som observatör. 5.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Lutherstiftelsen vigde i lördags sina första präster i Finland. Tidigare har stiftelsen vigt sina präster i Sverige. 5.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Strukturomvandlingar, prästbrist och den sega ämbetsfrågan är konkreta utmaningar för Borgå stift. 5.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Som en del av projektet Andligt liv på webben (evl.fi/andligtlivpawebben) ska femton utvalda församlingsanställda få en kostnadsfri utbildning i sociala medier. 4.10.2010 kl. 00:00

Kultur. På söndagen inleds en ny säsong av andaktsprogrammet Himlaliv. Höstens avsnitt handlar om att hitta sig själv, mjuka kontra hårda värden och konstnärlig frihet. 3.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Sammanlagt 1 036 kandidater ställer upp i de kyrkliga fullmäktigevalen i Borgå stift. Därtill kommer 746 kandidater som ställer upp i val till församlingsråd. 3.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Hittills har 85 församlingar gått med i Rättvis handel-nätverket. Målet är att de ska vara 100 i slutet av oktober. 2.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans eftervårdsprojekt i anslutning till skolskjutningen i Kauhajoki är snart fullföljt. 1.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Stig-Olof Fernström leder ”Svenskfinlands minsta stiftelse”. Årets Keswick-möte bjuder på uppmuntran och förtröstan mitt i vardagen. 1.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björn Vikström har diskuterat kritiken mot ungdomsarbetet i Karleby svenska församling med de anställda. 30.9.2010 kl. 00:00

Människa. För två år sedan fick Paul Salos hustru Ingrid hembud. Sedan dess har han ständigt burit henne i sina tankar och han ser henne överallt. 30.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har utarbetat sin första framtidsrapport. I rapporten skissar man upp tre bilder av församlingarnas framtid. 30.9.2010 kl. 00:00

May Wikström. Just nu är det mjuka värden som styr vår familj.De är två. 30.9.2010 kl. 00:00

Ledare. En sen septemberdag stod författaren och journalisten Alex Hailey på den plats där hans förfader gambiern Kunta Kinte anlände som en fjättrad slav till Maryland exakt 200 år tidigare. Hailey lär själv ska ha sagt att det var hans livs största ögonblick. 30.9.2010 kl. 00:00

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53