Jona Granlund i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

Kyrkpressen granskar: Så fördelas prästernas arbetsbörda i stiftet

PRÄSTER.

Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning.

15.7.2024 kl. 10:00

– Jag har ju varit överskötare i vården så jag är pragmatisk och ganska bra på att organisera och få allting att rulla. Så jag är inte främmande för mycket jobb. Men en och en halv präst skulle vara det optimala, säger Monica Cleve.

Monica Cleve är kyrkoherde i Hangö svenska församling, en av stiftets tio församlingar som i praktiken har bara en präst.

I församlingen med omkring 2 500 medlemmar antecknades under fjol­året 73 gudstjänster och 82 förrättningar som förutsätter att de sköts av en präst.

För lediga veckoslut och för sommarens semester har en pensionerad prästkollega från Ekenäs hittills hoppat in.

Församlingen firar gudstjänst förutom i Hangö kyrka också i Lappvik eller i kapellet i Täktom. Man dubblerar ändå inte gudstjänsterna, utan det är en enda mässa i församlingen per söndag.

– Två präster, det kan å andra sidan kännas lite mycket. Speciellt när man tänker på pengar blir det lite tajt. Det vill jag inte att det ska vara.


Artikeln fortsätter efter bilden.

Monica Cleve är ensampräst i Hangö svenska församling.

Monica Cleve kom till Hangö efter åtta år i Ekenäsnejdens församling, där det är ”ett högt tempo”, säger hon.

Ekenäsnejdens svenska församling toppar också statistiken över arbetsbörda bland församlingarna. Församlingen är stor, med närmare 9 000 medlemmar. Men av fyra prästtjänster står en kontinuerligt tom och kyrkoherde Anders Lindström har fått dela arbetet på tre präster plus inhoppare.

Församlingen hör till de mest typiska arbetsdryga församlingarna i Kyrkpressens jämförelse – en medelstor stadsförsamling som har svårt med prästrekryteringen.

”Ingen tid för ny verksamhet”

Meri Yliportimo har varit päst i Ekenäsnejdens svenska församling i sex år. Hon började där genast efter sin prästvigning.

– En stor del av tiden går till förrättningar och gudstjänster, men med erfarenhet blir förberedelsetiden kortare. Jag skulle gärna ha mer tid för det andra arbetet. Det finns inte tid att utveckla ny verksamhet, säger hon.

”Många förrättningar faller på mig”

Att Nykarleby församling också är en av stiftets mest arbetsdryga församlingar är ingen överraskning för dess kyrkoherde Mats Edman.

– Så är det väl i alla församlingar i Pedersöre prosteri, säger han.

Det är elva år sedan Nykarleby, Jeppo och Munsala församlingar fusionerades. Men fortfarande vill man enligt Mats Edman ”ha någonting” varje söndag i alla tre kyrkor. Så det blir gudstjänst klockan 10, 12 eller 18.

Huvudkyrkans renovering i Nykarleby har bundit upp Mats Edman mycket. Också i ett bygge finns det teologiska bedömningar som behöver göras, säger han. Fast nu ser han fram emot att igen kunna göra mera församlingsarbete.

Efter att ha varit präst i Nykarleby i många år är han mångas familjepräst. Därför har också många av förrättningarna, som till exempel av de omkring 80 årliga jordfästningarna, fortsatt fallit på honom

– Vi skulle gärna ha en församlingspräst till. Men de tjänsterna har inte varit så lätta att fylla heller, säger han.

Präster som ungdomsarbetare

I Grankulla har församlingens sommarkafé flyttat inomhus. Utanför bullrar ett rondellbygge och det blåser dessutom lite svalt.

Grankulla svenska församling ligger i sin tur lågt i statistiken över gudstjänst- och förrättningsrutiner. Församlingens tre präster delar här på bara lite mer än 100 gudstjänster och förrättningar per år.

I stället ligger man i Grankulla högt i statistiken över deltagare i annan verksamhet, med över 3 500 besök per år ur den lite mera svårflirtade publiken av unga vuxna och dem som fortfarande är i arbetslivet.

I Grankulla har församlingen också gjort en ovanligare manöver bland sina präster. Efter att ha letat efter en behörig ungdomsarbetsledare, utan att hitta någon, fördelade man i stället barn- och ungdomsarbetet på prästerna.

Så tf kyrkoherde Daniel Nyberg tar tillsammans med församlingspastor Jona Granlund året om hand om barnen och de unga.

– Vi har en fördelning att jag har hand om junior­arbetet, lågstadieåldern, och Jona har ungdomsarbetet. Och så delar vi på skriftskolan, säger Daniel Nyberg.

Vid somrarnas skribaläger som hålls i Vichtis delar de två på rollerna. De sköter turvis fritid och logistik och är lägeransvariga, medan den andra då håller lektionerna och är mera traditionell präst.

Skapar kontaktyta till familjerna

För prästerna i Grankulla har deras roll gentemot alla åldrar också byggt band till församlingsbor och familjer via barnen och de unga.

– Absolut! Jag upplever att det finns ett stort förtroende för oss. Vi har också som församling under flera år varit med på sexornas lägerskola.

Efter en ledsam trafikolycka i vintras, då en elev i den lokala Granhultsskolan omkom, hade församlingens präster också en färdig kontaktyta för krisarbetet efteråt.

– – –

Domkapitlet i Borgå vakar över personalläget i stiftets 45 församlingar. Där säger stiftssekreteraren för personalvård Heidi Juslin-Sandin att prästernas arbetsbild inte bara beror på hur arbetet är organiserat, utan också på att det är så olika ekonomi och geografi i stiftets församlingar.

– Prästerna arbetsbörda kommer knappast någonsin att bli helt jämlik i stiftet, säger hon.

Meri Yliportimo intervjuades av KP:s Sofia Torvalds.



Text och foto: Jan-Erik Andelin


DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22