Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

"Religionen är inte på väg ut"

Teologiska fakulteten.

– Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström.

18.3.2024 kl. 10:42

I år firar teologin vid Åbo Akademi hundra år. Sedan några år tillbaka finns det inte längre en teologisk fakultet vid Åbo Akademi, men ämnet finns, och det behövs, enligt Björn Vikström, professor i systematisk teologi.

– Samtidigt påverkas vår rekrytering av sekulariseringen, av ett främmandeskap inför kyrkan, säger han.

Första oktober 1924 grundades teologiska fakulteten vid Åbo Akademi. Vad hände den dagen?

– Då samlades professorerna till ett första fakultetsrådsmöte. Då var Åbo Akademi ännu ganska nytt och fakulteten grundades för att utbilda svenskspråkiga präster till Borgå stift.

– Det fanns en viss oro för att svenskan skulle försvinna efter självständigheten. Både Borgå stift och Åbo Akademi var innovationer för att trygga svenskan i Finland. En donation av Anna von Rettig möjliggjorde fakulteten, så vi brukar skoja lite om att den bygger på tobakspengar.

Vad önskar du att folk i allmänhet skulle veta om teologi?

– Vår slogan då vi marknadsför oss är: ”Studera det viktiga i livet.” Det skulle man säkert kunna säga om flera discipliner, men jag tycker att teologin är ett speciellt ämne. Det är svårt att inte bli personligt berörd. Dina egna erfarenheter och tankar speglas i det du läser.

Vad behövs teologi till i dag?

– Jag är ju jävig, men förståelse för hur religion fungerar tycker jag absolut att behövs i dagens värld. Både i kyrkorna och i samhället i stort.

– Det finns i dag en uppfattning hos många om att religionen är på väg ut ur samhället. Jag tycker det ser ut helt tvärtom. Religion är en stor ingrediens i hur mycket fungerar, bland annat politik.

– Samtidigt: attityden som många har kring religiösa och existentiella frågor i dag är att man är ovillig att bekänna sig till en viss tro eller paketlösning. Parallellt finns en stark längtan efter att tro på någon eller något mer. Vad ”mer” är, och hur tron formulerats och levts ut på olika håll i världen i historia och nutid, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin.

Har teologiska fakulteten påverkat samhället i någon positiv riktning under de här hundra åren?

– Den målsättning man hade då fakulteten grundades, att trygga tillgången på svenskspråkiga präster, det har ju fungerat. En stor del av religionslärarna i Svenskfinland har också studerat här och haft en stor inverkan på religionskunskapen i Svenskfinland.

– Vi är också starka på forskning. Anmärkningsvärt många disputerar i teologi.

Hur ser du på teologins framtid i Svenskfinland?

– Vi behöver aktivt jobba med att marknadsföra oss och rekrytera. Det är en utmaning som inte bara gäller oss, utan många utbildningar i och med att årskullarna blir mindre.

– Samtidigt påverkas vår rekrytering av sekulariseringen, av ett främmandeskap inför kyrkan. Vi har utmaningar och det ska jag inte förneka. Men jag är ändå hoppfull. Det vi sysslar med är jätteviktigt. Inte bara för oss.

Hur kommer ni att uppmärksamma de här hundra åren av teologi vid Åbo Akademi?

– Den femte oktober har vi tänkt ha en minnenas eftermiddag i våra utrymmen, sedan en vesper i domkyrkan och fest på någon restaurang i Åbo.

– I mars lanserar vi en blogg där vi ber studerande och lärare från olika decennier att dela ögonblicksbilder från de gångna åren.

– Sen planerar vi några torsdagsvällar i höst med allt från vandring på begravningsplatsen till föreläsningar av både tidigare professorer och oss som jobbar här.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Arkiv/Nicklas Storbjörk


profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47