I år firar teologin vid Åbo Akademi hundra år. Sedan några år tillbaka finns det inte längre en teologisk fakultet vid Åbo Akademi, men ämnet finns, och det behövs, enligt Björn Vikström, professor i systematisk teologi.
– Samtidigt påverkas vår rekrytering av sekulariseringen, av ett främmandeskap inför kyrkan, säger han.
Första oktober 1924 grundades teologiska fakulteten vid Åbo Akademi. Vad hände den dagen?
– Då samlades professorerna till ett första fakultetsrådsmöte. Då var Åbo Akademi ännu ganska nytt och fakulteten grundades för att utbilda svenskspråkiga präster till Borgå stift.
– Det fanns en viss oro för att svenskan skulle försvinna efter självständigheten. Både Borgå stift och Åbo Akademi var innovationer för att trygga svenskan i Finland. En donation av Anna von Rettig möjliggjorde fakulteten, så vi brukar skoja lite om att den bygger på tobakspengar.
Vad önskar du att folk i allmänhet skulle veta om teologi?
– Vår slogan då vi marknadsför oss är: ”Studera det viktiga i livet.” Det skulle man säkert kunna säga om flera discipliner, men jag tycker att teologin är ett speciellt ämne. Det är svårt att inte bli personligt berörd. Dina egna erfarenheter och tankar speglas i det du läser.
Vad behövs teologi till i dag?
– Jag är ju jävig, men förståelse för hur religion fungerar tycker jag absolut att behövs i dagens värld. Både i kyrkorna och i samhället i stort.
– Det finns i dag en uppfattning hos många om att religionen är på väg ut ur samhället. Jag tycker det ser ut helt tvärtom. Religion är en stor ingrediens i hur mycket fungerar, bland annat politik.
– Samtidigt: attityden som många har kring religiösa och existentiella frågor i dag är att man är ovillig att bekänna sig till en viss tro eller paketlösning. Parallellt finns en stark längtan efter att tro på någon eller något mer. Vad ”mer” är, och hur tron formulerats och levts ut på olika håll i världen i historia och nutid, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin.
Har teologiska fakulteten påverkat samhället i någon positiv riktning under de här hundra åren?
– Den målsättning man hade då fakulteten grundades, att trygga tillgången på svenskspråkiga präster, det har ju fungerat. En stor del av religionslärarna i Svenskfinland har också studerat här och haft en stor inverkan på religionskunskapen i Svenskfinland.
– Vi är också starka på forskning. Anmärkningsvärt många disputerar i teologi.
Hur ser du på teologins framtid i Svenskfinland?
– Vi behöver aktivt jobba med att marknadsföra oss och rekrytera. Det är en utmaning som inte bara gäller oss, utan många utbildningar i och med att årskullarna blir mindre.
– Samtidigt påverkas vår rekrytering av sekulariseringen, av ett främmandeskap inför kyrkan. Vi har utmaningar och det ska jag inte förneka. Men jag är ändå hoppfull. Det vi sysslar med är jätteviktigt. Inte bara för oss.
Hur kommer ni att uppmärksamma de här hundra åren av teologi vid Åbo Akademi?
– Den femte oktober har vi tänkt ha en minnenas eftermiddag i våra utrymmen, sedan en vesper i domkyrkan och fest på någon restaurang i Åbo.
– I mars lanserar vi en blogg där vi ber studerande och lärare från olika decennier att dela ögonblicksbilder från de gångna åren.
– Sen planerar vi några torsdagsvällar i höst med allt från vandring på begravningsplatsen till föreläsningar av både tidigare professorer och oss som jobbar här.
