Marika Westerling förknippar julen med barndomens julgudstjänst i Nordsjö kyrka i Helsingfors.

"Att gå i kyrkan är något som verkligen kräver något: det händer inte bara av sig självt"

GÅ I KYRKAN.

I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan.

7.12.2023 kl. 08:00

När Marika Westerling var barn gick hennes familj i kyrkan i advent.

– Särskilt vid första advent var vi där, och jag minns att det också fanns vänner med sina familjer i Matteuskyrkan i Helsingfors.

När hon blev vuxen och fick egen familj har hon inte bemödat sig särskilt om att gå i kyrkan inför jul – men i år vill hon utmana sig själv.

– Jag går gärna i kyrkan, oberoende av om det är jul eller inte. Men det kräver verkligen något, det är inte något som bara händer. För mig blir det här ett bra experiment: tänk om det här med att gå i kyrkan kunde bli en del av min vardag, lite som jag önskar att motion blev det?

– Jag tror jag skulle ha mycket glädje av det.


Vad förväntar du dig?

– Kanske att ”stilla mig” – även om det låter högtidligt. Jag vill sätta mig ner och förhoppningsvis ta en paus och få omslutas av något, vare sig det är julstämning eller gemenskap. Kanske jag kan ta in något av julens budskap, och kanske jag kan få ett andligt behov mött.


Hurdana andliga behov har du?

– Det är en bra fråga. Jag tror att de är väldigt personliga och har att göra med känslor, förväntningar och besvikelser. Jag känner att det finns en risk för att jag sitter där i kyrkan och gråter mig igenom hela mässan, och det känns lite jobbigt. Det är någonting med att gå i kyrkan som berör mig – kanske handlar det också om att sänka garden, eftersom man alltid har så bråttom i vardagen.

– När man bara sitter där och är, då börjar känslorna komma.

Marika Westerling är glad över att få vara en i bänken och ha en chans att låta känslorna komma.

– När jag exempelvis sjunger vid begravningar måste jag stänga ute allt annat för att klara av att sjunga.


När det gäller julens texter och gudstjänster handlar det ju ganska mycket om upprepning: vi kan ju manuskriptet, så att säga. Känner du ibland att du har svårt att ta till dig ett budskap som är så bekant?

– Jag väntar mig inga överraskningar eller aha-upplevelser till jul. Jag minns gånger då jag hört julevangeliet och verkligen försökt koncentrera mig på det och minnas: det här är julens budskap. Som om jag skulle förstå det bättre då. Men det är inte det jag är ute efter. Jag tänker att det är ett budskap man inte kan förstå.

Ibland, kanske mer i frikyrkosammanhang, kan man få frågan: Förstår du vad Jesus gjort för dig?

– Men en så stor fråga är något jag verkligen inte förstår. Jag förväntar mig bara att jag ska få vara i kyrkan


Vart förflyttas du i ditt huvud när du hör julevangeliet läsas?

– Det kanske blir … en uppläsning i ledet av alla de år då jag hört det läsas. Alla jular, och särskilt barndomens jular. Någon gång brukade julevangeliet läsas hemma hos oss på julafton. Jag ser också framför mig salen i Nordsjö kyrka, och Nordsjö sångkör som sjunger: Stilla, stilla, juleklockan tonar hän

I år firar Marika Westerling jul i Kaustby, med sin mans släkt.

– Det innebär att jag inte behöver ordna med så mycket inför jul, så det känns som ett bra år att satsa på att gå i kyrkan. I Kaustby kyrka har de en fin tradition på julaftonen: de släcker lamporna i kyrkan så det blir väldigt mörkt och stämningsfullt. Det ser jag fram emot.


Den gudstjänsten firas på finska – blir du ledsen av tanken på att sjunga finska julsånger i moll?

– Jag kan inte påstå att Sparven på julmorgonen har någon särskild plats i mitt hjärta. Min favoritjulsång är kanske Giv mig ej glans – och den går bra at sjunga också på finska. Det är kombinationen av melodi och ord som gör den så fin: den sammanfattar julen för mig.

– Samtidigt inser jag att den kanske inte sammanfattar julen för alla, eftersom den är väldigt familjecentrerad.


Vilka jultraditioner vill du hålla fast vid?

– Ibland känns det som om jag blivit en gammal människa som bara minns tillbaka till mina egna barndomsjular. Men vi har faktiskt skapat lite egna traditioner i vår familj också. En är att vi bakar pepparkakor på självständighetsdagen, och hänger dem i granen. Också julgranen – som är av plast – kommer fram på självständighetsdagen, så att vi ska få njuta av den länge.

– Som barn var jag väldigt konservativ med att allting skulle vara som det alltid varit, men som vuxen är jag redo för omväxling.

Text och foto: Sofia Torvalds


I sex månader gick journalisten Heidi Finnilä omkring med svåra fysiska symptom. Läkarna hittade inget fel på henne och hon fortsatte att jobba. Tillslut insåg hon själv att problemet var psykiskt. 19.7.2013 kl. 09:45

Frågan om var stadens store son Anders Chydenius med säkerhet är begraven är ännu obesvarad i Karleby. Med hjälp av DNA-prover ska man nu försöka få svar på frågan. 18.7.2013 kl. 12:44

Inrikesminister Päivi Räsänen upplevs som en belastning både för sin kyrka och sitt parti. Men hennes uttalanden ryms inom kyrkans läroramar och i partiet finns ingen som har axlar breda nog att ta över. 18.7.2013 kl. 09:32

Det har snart gått fyra år sedan Björn Vikström blev vigd till biskop för Borgå stift. Den 17 juli fyller han 50 år. 14.7.2013 kl. 12:00

Adoptera en grav. Den uppmaningen går nu ut till föreningarna i Karleby. Den första graven är redan adopterad. 12.7.2013 kl. 13:38

Att bli offer för en narcissist drabbar inte vem som helst men kan drabba var som helst: på jobbet, i familjen, i församlingen. Teol dr Raimo Mäkelä, pionjär i vårt land med att lyfta fram det problem som var okänt ännu på 1980-talet, förskönar inte sanningen för den som råkar ut för en narcissist: ”Du är illa ute." 12.7.2013 kl. 09:43

Han växte upp i två kulturer: den ena var livet på storgodset Tervik och den andra var livet utanför trädgården, där allmogen huserade. Av sin mor fick han i arv en kristen övertygelse som han hållit fast vid hela sitt liv. En kvinnlig teolog kom med de förlösande orden som avslutade en mångårig troskris. 11.7.2013 kl. 13:05

Kampen om de populära vigselkyrkorna är hård och bokningarna sker ofta ett år i förväg. Men ryktet om att finlandssvenska par får gå före i kön är överdrivet. 11.7.2013 kl. 10:21

– Flickorna skriker helt hysteriskt när de blir bitna av en broms, utbrister konfirmanden Kristofer Söderström. Under en intensiv lägervecka är insekterna det största problemet. Allt annat går som en dans i sommarhettan. 7.7.2013 kl. 07:00

Kyrkoherden i Saltvik bor i en stor, herrgårdsliknande prästgård. Men hur mycket hyra ska han betala? Tvisten ska upp i domstol. 5.7.2013 kl. 09:45

Europeiska kyrkokonferensen ska godkänna en ny grundstadga den här veckan. 3.7.2013 kl. 09:19

Sex finländska europarlamentsledamöter kräver att den Iranska fången Saeed Abedini friges. Han sitter i fängelse för sin tro.  26.6.2013 kl. 12:13

Att tala om andra människor både förenar oss och sliter oss isär. Att tala är hälsosamt. Att skvallra kan vara riktigt fel. KP-redaktören förde skvallerdagbok och kämpade mot förtalet i en vecka. 23.6.2013 kl. 12:00

Önskar alla vi på KP-redaktionen. 22.6.2013 kl. 12:00

Det sägs att gräset i Kentucky är blått när solen lyser ur en viss vinkel. Gräset har gett namn åt bluegrassmusiken som Johan Österbacka tar till Klippan i Monäs för en välgörenhetskonsert till förmån för ungdomsarbetet på lägerområdet. 21.6.2013 kl. 15:00

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00