FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

Svenska enheten drabbas också då FMS skär ner

FMS.

Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån.

1.12.2023 kl. 14:23

– I det här skedet är det inte möjligt att säga exakt vilka effekter omställningsförhandlingarna får på den svenska enheten. Effekten kommer att synas men ändå inte på ett dramatiskt sätt, säger Missionssällskapets verksamhetsledare Pauliina Parhiala.

Hon försäkrar att enheten Svensk service kommer att fortsätta. Enheten betjänar församlingarna i Borgå stift samt alla dem som vill sköta kontakten till Missionssällskapet på svenska.

Missionssällskapet har idag 171 anställda. När omställningsförhandlingarna började i september bedömdes behovet att minska personalen vara högst 55 personer. Nu har man stannat för att minska styrkan med 42 årsverken jämfört med det här årets nivå. Det är en fjärdedel, eller 24 procent. Minskningen sker genom uppsägningar, pensione­ringar och tidsbundna arbetsavtal som inte förlängs. Till följd av organisationsförändringar kommer också nya arbetstillfällen att uppstå. Därför är det slutliga antalet uppsägningar ännu inte känt.

– Det är en stor och beklaglig förändring för Missionssällskapet, vår personal och våra kompanjoner. Nu får vi hoppas och be att framtiden bär något gott med sig.

De som berörs av hot om uppsägning är förvarnade.

– Vår målsättning är att vi i början av december har klart för oss för vem hotet förverkligas och för vem vi hittat nya uppgifter. I verksamheten kommer man att börja märka förändringarna under nästa år, säger Parhiala.

Familjen Anna och Bertrand Tikum som är utsända av Missionssällskapet i Botswana upplevde en dramatisk vecka när förhandlingarna var klara.

– Tyvärr är det ett stort antal människor som blir uppsagda och i vissa länder ska verksamheten stegvis dras in. Vi får behålla våra jobb och arbetsuppgifterna vi har i Botswana, säger Anna Tikum.

– Utöver det vet vi inte så mycket mera än vad som stod i pressmeddelandet som Missionssällskapet sänt ut. Vi vet inte vem hotas av uppsägning.

Hon räknar med att det kan bli förändringar i hennes arbete.

– Organisationen har genomgått en stor omstrukturering och det kommer att synas i arbetsbilden för många. Något kan komma att sättas till och man kan börja höra till någon grupp. Ute på fältet har vi våra arbetsuppgifter kvar.


Utgifterna större än inkomsterna

De senaste åren har Missionssällskapets ekonomiska resurser minskat drastiskt. Genom de här åtgärderna vill man nu fokusera verksamheten och skapa förutsättningar för en utvidgning av medelanskaffningen. Ekonomin ska anpassas stegvis under de två kommande åren så att sällskapet år 2025 uppnår en årlig strukturell besparing på cirka 3 miljoner euro jämfört med årets nivå.

– Enkelt sagt så är våra utgifter större en inkomsterna. Det är inget som hänt plötsligt utan Missionssällskapets ekonomiska situation har varit svår länge redan. De senaste sex–sju åren har inneburit ett ekonomiskt underskott. Sedan sju år tillbaka har till exempel intäkterna från församlingarna minskat med två miljoner euro. Under tiden har vi utvecklat vår medel­anskaffning från privata men den har inte lyckats komma upp till samma nivå. Tiden efter corona har också förändrat möjligheterna till medelanskaffning. Och så har kostnaderna ökat och lönerna stigit, inte bara i Finland, säger Pauliina Parhiala.

Under 2025 kommer Missionssällskapet att avsluta sina program i Oman, Taiwan, delvis i Kina, Mauretanien, Pakistan och Papua Nya Guinea. I Senegal kommer arbetet att fortsätta till slutet av år 2028. De regionala kontoren i Hongkong och på Cypern stängs. I Namibia fortsätter arbetet i liten skala efter 2024, men utan finländska utsända. I flera av de länderna har församlingarna i Borgå stift haft avtalsmissionärer.

– Det skär i hjärtat att Senegal på en femårs­period inte ska var en del av Missionssällskapets arbete, säger Anna Tikum som verkat i Senegal från 2011 till april i år.

Inom övriga områden fortsätter arbetet utan väsentliga förändringar i verksamhetens omfattning.


Varför just dessa länder?

– Det finns ingen generell orsak till att just de här länderna har valts. Vi har sett på alla 24 länder vi verkar i och vägt olika faktorer mot varandra: var vi kan producera mervärde, utveckla arbetet och finansiera det som pågår. När vi är i en situation där vi måste ge upp något har vi valt så här, säger Parhiala.

Målet är att ha en övergångsperiod från två till fem år så att Missionssällskapet kan göra ett planerat tillbakadragande tillsammans med sina kompanjoner i respektive land.

– Vår tanke är att kompanjonskapet inte enbart ska bygga på pengar. Därför är det sannolika att någon typ av samarbete kan fortsätta också senare. Hur det kan se ut ska vi diskutera med kompanjonerna.

I Finland stärks nätverken och samarbetet med församlingarna inom missionsfostran och global fostran samt inom medelanskaffningen. Likaså stärks den digitala tillgängligheten. Samtidigt minskar satsningen på barn och yngre tonåringar gradvis och fokus ligger i fortsättningen på ungdomar i konfirmandåldern och unga vuxna.

– Vår uppgift är att putsa bilden av det vi erbjuder församlingarna. Den måste vi utveckla.

Förändringen strävar också till att förtydliga Missionssällskapets organisation och lätta upp ledningsstrukturen. Antalet team och chefer ska minska. Samtidigt stärks samarbetet mellan kyrkligt arbete, humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande.

Text: Johan Sandberg


Kyrka. I 40 år har Kyrkans forskningscentral försett kyrkan med uppgifter om hur det står till internt, hur omvärlden ser ut i ett kyrkligt perspektiv och hur omvärlden ser på kyrkan. 5.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett fyra meter långt hus uppbyggt av parförhållandets olika delar, står på torget i Lahtis 6–8 mars. 3.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Under det närmaste året grundas ett antal IT-centraler för församlingarnas bruk. 3.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma föreslår att den evangelisk-lutherska kyrkans del av samfundsskatten utökas.   2.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Då jag var liten bad jag aftonbön. Av rädsla naturligtvis, annars skulle det gå åt illa. (Åt h-e bokstavligen skulle man kunna säga). Det var vad vi lärde oss i söndagsskolan. Så jag kämpade på kväll efter kväll.  Så småningom märkte jag att bönen aldrig hjälpte. Det vill säga, det jag bad om slog aldrig in. Jag vågar påstå att en önskan i en bön har aldrig slagit in för någon på jorden levande människa någonsin. Så kanske bönen är något annat. Det kanske inte är en bön utan en slags ”lovsång”? Skulle det vara mera rimligt om det hette lovsång. I bönen finns det och en anda av att Gud är lite oberäknelig och småelak och kan rätt som det är komma med hemska straff om humöret inte är på topp. Därför gäller det att blidka Gud med bönen så att det inte händer något. Men man är aldrig riktig på säkra sidan. Vad som helst kan hända. Som ni förstår är jag inte troende, därav dessa lite naiva funderingar.     1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Under våren väljs två nya kyrkoherdar i Borgå stift. I dag provpredikar den första inför valet i Johannes församling. 1.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hundrastning på begravningsplatser har väckt negativ respons eftersom  det anses som en skymf mot de döda när hundarna rör sig mellan gravstenarna. 28.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kandidatnomineringen i biskopsvalet i Borgå stift inleds fredagen den 6 mars och pågår i två månader. 27.2.2009 kl. 00:00

Människa. Mikael föddes på Luciadagen 2007. När han var två dagar gammal upptäcktes ett biljud i hans hjärta och han fick diagnoserna Fallots Tetralogi, ASD och PDA. 26.2.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag ville jobba i församlingen men med vad? Att  bli diakonissa var inte min grej, då återstod teologi. 26.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hur kan församlingarna stöda folk som permitterats eller sagts upp? 26.2.2009 kl. 00:00

Insändare. Efter att ha läst diverse blogginlägg undrar jag om det finns  någon som kan uttrycka en egen tanke utan att rada upp en hop med bibelcitat.  Känns det otryggt och skrämmande att släppa den fasta och statiska bibelklippan och kasta sig ut i havet och simma på egen hand?  25.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beviljat sammanlagt 4 634 514 euro i sammanslagningsunderstöd för åren 2009-2011. 25.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum gav på tisdagen på begäran av justitieministeriet ett utlåtande om lagförslaget om upplösning av gemensamt hushåll när ett samboförhållande upphör. 25.2.2009 kl. 00:00

Teologi. Namnet "askonsdag" kommer från seden att strö aska i håret som ett tecken på botgöring. Detta var en symbol för ånger och bättring. 25.2.2009 kl. 00:00

folkhögskola. Det finns en framtidstro på Efo i Vasa när den ny- och ombyggda skolan tagits i bruk. Men eleverna på de allmänna linjerna lyser ännu med sin frånvaro. 31.8.2018 kl. 08:27

penningbekymmer. I Borgå erbjuder diakonin en träff med frivilliga rådgivare som kan hjälpa klienterna att få sin ekonomi på fötter. 30.8.2018 kl. 16:10

profilen. Hon är diakonen som älskar att studera och kriminologen som är ointresserad av deckare. Hon uppskattar kommunitetsliv, lever nyfiket och vill se andra människor. 30.8.2018 kl. 15:45

utnämning . Gemensamma kyrkorådet i Helsingfors beslöt vid sitt möte på torsdagskvällen att föreslå att Stefan Forsén blir ny direktör för det gemensamma församlingsarbetet vid samfälligheten i Helsingfors. Det slutgiltiga beslutet fattas av gemensamma kyrkofullmäktige den 6 september. 23.8.2018 kl. 21:11

äktenskap . Att förhindra barnäktenskap och trygga barnets bästa är syftet med den 18 års åldersgräns Kyrkostyrelsen förespråkar i sitt utlåtande. 22.8.2018 kl. 14:59