FMS arbetar bland annat i Mauretanien.

Svenska enheten drabbas också då FMS skär ner

FMS.

Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån.

1.12.2023 kl. 14:23

– I det här skedet är det inte möjligt att säga exakt vilka effekter omställningsförhandlingarna får på den svenska enheten. Effekten kommer att synas men ändå inte på ett dramatiskt sätt, säger Missionssällskapets verksamhetsledare Pauliina Parhiala.

Hon försäkrar att enheten Svensk service kommer att fortsätta. Enheten betjänar församlingarna i Borgå stift samt alla dem som vill sköta kontakten till Missionssällskapet på svenska.

Missionssällskapet har idag 171 anställda. När omställningsförhandlingarna började i september bedömdes behovet att minska personalen vara högst 55 personer. Nu har man stannat för att minska styrkan med 42 årsverken jämfört med det här årets nivå. Det är en fjärdedel, eller 24 procent. Minskningen sker genom uppsägningar, pensione­ringar och tidsbundna arbetsavtal som inte förlängs. Till följd av organisationsförändringar kommer också nya arbetstillfällen att uppstå. Därför är det slutliga antalet uppsägningar ännu inte känt.

– Det är en stor och beklaglig förändring för Missionssällskapet, vår personal och våra kompanjoner. Nu får vi hoppas och be att framtiden bär något gott med sig.

De som berörs av hot om uppsägning är förvarnade.

– Vår målsättning är att vi i början av december har klart för oss för vem hotet förverkligas och för vem vi hittat nya uppgifter. I verksamheten kommer man att börja märka förändringarna under nästa år, säger Parhiala.

Familjen Anna och Bertrand Tikum som är utsända av Missionssällskapet i Botswana upplevde en dramatisk vecka när förhandlingarna var klara.

– Tyvärr är det ett stort antal människor som blir uppsagda och i vissa länder ska verksamheten stegvis dras in. Vi får behålla våra jobb och arbetsuppgifterna vi har i Botswana, säger Anna Tikum.

– Utöver det vet vi inte så mycket mera än vad som stod i pressmeddelandet som Missionssällskapet sänt ut. Vi vet inte vem hotas av uppsägning.

Hon räknar med att det kan bli förändringar i hennes arbete.

– Organisationen har genomgått en stor omstrukturering och det kommer att synas i arbetsbilden för många. Något kan komma att sättas till och man kan börja höra till någon grupp. Ute på fältet har vi våra arbetsuppgifter kvar.


Utgifterna större än inkomsterna

De senaste åren har Missionssällskapets ekonomiska resurser minskat drastiskt. Genom de här åtgärderna vill man nu fokusera verksamheten och skapa förutsättningar för en utvidgning av medelanskaffningen. Ekonomin ska anpassas stegvis under de två kommande åren så att sällskapet år 2025 uppnår en årlig strukturell besparing på cirka 3 miljoner euro jämfört med årets nivå.

– Enkelt sagt så är våra utgifter större en inkomsterna. Det är inget som hänt plötsligt utan Missionssällskapets ekonomiska situation har varit svår länge redan. De senaste sex–sju åren har inneburit ett ekonomiskt underskott. Sedan sju år tillbaka har till exempel intäkterna från församlingarna minskat med två miljoner euro. Under tiden har vi utvecklat vår medel­anskaffning från privata men den har inte lyckats komma upp till samma nivå. Tiden efter corona har också förändrat möjligheterna till medelanskaffning. Och så har kostnaderna ökat och lönerna stigit, inte bara i Finland, säger Pauliina Parhiala.

Under 2025 kommer Missionssällskapet att avsluta sina program i Oman, Taiwan, delvis i Kina, Mauretanien, Pakistan och Papua Nya Guinea. I Senegal kommer arbetet att fortsätta till slutet av år 2028. De regionala kontoren i Hongkong och på Cypern stängs. I Namibia fortsätter arbetet i liten skala efter 2024, men utan finländska utsända. I flera av de länderna har församlingarna i Borgå stift haft avtalsmissionärer.

– Det skär i hjärtat att Senegal på en femårs­period inte ska var en del av Missionssällskapets arbete, säger Anna Tikum som verkat i Senegal från 2011 till april i år.

Inom övriga områden fortsätter arbetet utan väsentliga förändringar i verksamhetens omfattning.


Varför just dessa länder?

– Det finns ingen generell orsak till att just de här länderna har valts. Vi har sett på alla 24 länder vi verkar i och vägt olika faktorer mot varandra: var vi kan producera mervärde, utveckla arbetet och finansiera det som pågår. När vi är i en situation där vi måste ge upp något har vi valt så här, säger Parhiala.

Målet är att ha en övergångsperiod från två till fem år så att Missionssällskapet kan göra ett planerat tillbakadragande tillsammans med sina kompanjoner i respektive land.

– Vår tanke är att kompanjonskapet inte enbart ska bygga på pengar. Därför är det sannolika att någon typ av samarbete kan fortsätta också senare. Hur det kan se ut ska vi diskutera med kompanjonerna.

I Finland stärks nätverken och samarbetet med församlingarna inom missionsfostran och global fostran samt inom medelanskaffningen. Likaså stärks den digitala tillgängligheten. Samtidigt minskar satsningen på barn och yngre tonåringar gradvis och fokus ligger i fortsättningen på ungdomar i konfirmandåldern och unga vuxna.

– Vår uppgift är att putsa bilden av det vi erbjuder församlingarna. Den måste vi utveckla.

Förändringen strävar också till att förtydliga Missionssällskapets organisation och lätta upp ledningsstrukturen. Antalet team och chefer ska minska. Samtidigt stärks samarbetet mellan kyrkligt arbete, humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och fredsbyggande.

Text: Johan Sandberg


Livet på landet. Borgå stifts församlingar har hand om ett trettiotal gamla träkyrkor, och det är inte alla som har nya sprinklersystem. 4.4.2016 kl. 10:59

bibeln. Tack vare ett brandsäkert kassaskåp klarade sig en del av nattvardskärlen branden i Ylivieska kyrka oförstörda. 4.4.2016 kl. 10:51

Skottland. FILM. Först låses ytterdörren till det stora trähuset på den turkiska landsbygden. Telefoner och datorer plockas bort. Så småningom portförses trapphuset. Till sist svetsas galler för fönstren. Orsaken? Fem växande systrars kyskhet ska bevaras – till varje pris. 1.4.2016 kl. 15:32

notis. Kyrkan i Ylivieska ska byggas upp på nytt, har fullmäktige i Ylivieska församling enhälligt beslutat. 1.4.2016 kl. 15:26

Test. Församlingarna i Borgå donerar 10 000 euro till återuppbyggnaden av kyrkan i Ylivieska. 1.4.2016 kl. 15:22

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens påskhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00

prästvigning. Vid prästvigningen i Borgå domkyrka 20.3.2016 har teologie magister Daniel Nyberg ordinerats till prästämbetet. 22.3.2016 kl. 09:34

”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00

skärtorsdag. Förra året öppnade präster i Helsingfors ett tillfälligt fottvätteri till påsken. Nu fortsätter Vanda finska församling i deras fotspår. 22.3.2016 kl. 00:00

Här finns alla färgläggningsbilder som ingått i Kyrkpressen under vårvintern. Klicka på bilderna så kommer du till en utskrivbar version. Bilderna är skapade av Johanna Öst-Häggblom och Sofie Björkgren-Näse. 21.3.2016 kl. 14:58

fattigdom. Hälften av det ekonomiska stöd på totalt 7,8 miljoner som diakonin delade ut ifjol riktades till barnfamiljer. 18.3.2016 kl. 00:00

livsåskådning. Utbildningsverkets svenska sektion i Helsingfors planerar införa gemensamma lektioner i livsåskådning och religion i grundskolan. 18.3.2016 kl. 11:21

bnö. Busslaster har kommit till hennes förbönskvällar genom åren, brev fyllda av oro har skickats till hennes adress. 17.3.2016 kl. 11:26

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43