Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

Kyrkoherde i Norden: Louise Britze i Köpenhamn har drottningen som högsta chef

FOLKEKIRKEN I DANMARK.

I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå.

9.10.2023 kl. 16:34

MINST VART FJÄRDE år ploppar en bubbla upp på sogne­præst, kyrkoherde Louise Britzes, 50, datorskärm.

När datorn har blivit för gammal ska hon av datasekretesskäl få en ny – av det danska kyrkoministeriet. I Danmark är prästerna anställda av staten, som betalar deras lön och arbetsredskap. Högst upp är drottningen kyrkans överhuvud, säger hon.

Louise Britze i Simeons kirke på Nørrebro i Köpenhamn far runt på cykel med sin laptop från ministeriet. Hon arbetar mycket med diakoni, studerande och unga vuxna.

– Vi har en av Danmarks yngsta församlingar. Medianåldern 29 år. Våra bäst besökta gudstjänster är på torsdagarna, då vi äter tillsammans. I söndagsgudstjänsten känner de unga sig inte så hemma, säger hon.

I den gamla arbetarstadsdelen Nørrebro är Louise Britze som präst också förman för diakonin, menighedsplejen, som inte är fast finansierad som i Finland.

– Inkomstklyftorna här är stora. Mot slutet av månaden fyller det min tid riktigt mycket att hjälpa de utsatta. De ringer alla tider på dygnet.

Ensam präst i kyrkan

Den danska prästen har av tradition ofta jobbat ensam, enligt principen en präst – en kyrka. De över 2 000 församlingarna i Danmark är små. På grund av prästbristen kan en präst på landet svara för fyra–fem församlingar.

Här i Köpenhamn har två församlingar där Louise Britze arbetar gått samman. Sognet har närmare 10 000 medlemmar. och tre kyrkor plus sjukhuskyrkan vid det berömda Rigshospitalet.

En präst i sognet är ”kyrkobokförande präst” och har ibland en ledande roll som kan motsvara kyrkoherdens i Finland.

– Ibland förväntas den kollegan dra upp linjer, visa färg och skapa sognets identitet lite mer än de andra, säger hon.

Följande chef i hierarkin är prosten. I den här delen av Köpenhamn har han tillsyn över sex församlingar med totalt 75 000 medlemmar.

Bäddat för fula konflikter

Med sitt församlingsråd säger Louise Britze att hon är ”lyckligt lottad”. Det leds av en tidigare skolrektor som kan personalfrågor, ekonomi och administration.

I det danska systemet upplevs församlingsrådets roll ofta som knepig.

– Rådet är chef för personalen, men kan egentligen inte bestämma över prästen. Blir det problem så går det inte alltid så snyggt till när man då ska visa sitt missnöje på något annat sätt, säger Louise Britze.

I ett tidigare prästjobb har hon själv haft en konflikt med ett församlingsråd som varnade henne som för att gå och bli gravid. Det ledde till ett arbetsskyddsärende som gick ända upp kyrkoministeriet, i en tvist som hon till slut vann.

Vid Köpenhamns handelshögskola CBS är lektorn, ledarskapsexperten och teologen Camilla­ Sløk kritisk till det danska upplägget.

– Församlingsrådet har ansvar för den dagliga verksamheten. Men som frivilliga, på sin fritid, känner de att de inte kan gå in i konflikter – som förekommer på alla arbetsplatser – för att det inte vet tillräckligt om dem, säger hon.

Camilla Sløk har i en debattartikel föreslagit att kyrkans personal skulle vara anställd av de danska stiften.

FAKTA

Louise Britze, Köpenhamn

  • Sognepræst sedan 2019 i Simeon-Sankt Johannes församling på Nørrebro i Köpenhamn. Bland de knappt 10 000 medlemmarna är medianåldern 29 år, en av de lägsta i den danska Folkekirken.
  • Danska präster är anställda av staten. De övriga anställda har församlingsrådet som sin arbetsgivare.
  • Folkekirken i Danmark har drygt 2 100 församlingar. Tidigare var huvudprincipen ”en kyrka, en präst”. Följande nivå i kyrkan är omkring 100 prosterier, som har en större betydelse än i Finland.
Text och foto: Jan-Erik Andelin


Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40

Ukraina. Ukrainakriget har också hämtat sin grund i den ryska ortodoxa kyrkans nyskrivna doktrin. President Vladimir Putin har under vägen plockat upp den som ett redskap. Patriarken talar om det mytiska riket Rus – och är nog inte den som övertalar Putin om att ingå fred, säger en finländsk forskare. 9.3.2022 kl. 16:08

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22