”Lär ni ungdomarna vad barmhärtighet betyder?” Dagens predikan har belyst den psykiska ohälsan bland unga och eftersom mitt huvudomraÌŠde är ungdomsarbete är fraÌŠgan helt befogad. ”Vad tänker du själv att barmhärtighet betyder?” fraÌŠgar jag för att faÌŠ lite tid att fundera paÌŠ fraÌŠgan. Svaret kommer snabbt: ”Det är den kärleksfulla blicken.”
Lär vi ungdomarna vad barmhärtighet betyder? Jag hoppas det. Jag hoppas att vi lär hela församlingen vad det betyder. Eller egentligen saÌŠ hoppas jag att vi faÌŠr uppleva den i vaÌŠra sammanhang och i vaÌŠr gemenskap. För den kärleksfulla blicken är ju inget teoretiskt resonemang. Den är ett möte med vaÌŠr nästa och ytterst ett möte med Jesus själv. Barmhärtighet är ett mjukt ord, men det ställer ganska haÌŠrda krav paÌŠ oss. Tycka synd om kan vi göra paÌŠ betryggande avstaÌŠnd och goda raÌŠd kan vi leverera fraÌŠn vaÌŠrt soffhörn. Barmhärtigheten tvingar oss att ta ett steg närmare. Den kärleksfulla blicken behöver ögonkontakt. Den utsträckta handen kräver mindre än en armlängds avstaÌŠnd.
»Barmhärtighet är ett mjukt ord, men det ställer ganska haÌŠrda krav paÌŠ oss.«
I de snabba internetklippens tid möter många av oss hundra- tals röster dagligen. I bästa fall kan de bidra med uppmuntran och inspiration och i värsta fall med självhat och passivitet. I alla fall är algoritmerna designade att hänsynslöst förstärka vår sinnesstämning och våra tankemönster. Våra flöden förmår inte ens i sina bästa stunder ta steget in i vår verklighet för att lyssna, förstå och stanna kvar. Den kärleksfulla blicken behöver komma från annat håll.
Jag är övertygad om att vi behöver slaÌŠ vakt om de platser där samtal kan födas och blickar kan mötas. Vi behöver vaÌŠra kyrkkaffen och smaÌŠ gemenskaper. Vi behöver faÌŠ möta oredigerade liv och skamfilade förebilder. Visdom föds lika mycket ur brustenhet som ur kompetens. När liv faÌŠr möta liv kan den kärleksfulla blicken uppstaÌŠ.
