"Låt oss fira vår tro som en plats för ömsesidiga möten i diakonins anda"

Kolumn.

I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes

1.9.2023 kl. 13:56

Som en socialtjänst inom den protestantiska kyrkan har diakonin blivit oumbärlig inom många områden. Diakonin följer med människor i akuta situationer och står vid er sida i Tyskland, i Finland, i Europa och i hela världen.

Genom engagemang från heltidsanställda och volontärer i det dagliga livet blir detta det det är: ovärderligt, pålitligt, älskvärt. Det upplever vi också idag. Vi lever i turbulenta tider och allt fler har ekonomiska bekymmer. Dessutom lever vi med osäkerheten gällande hur det ryska anfallskriget i Ukraina kommer att utvecklas. Kyrkans och diakonins nätverk kan ge ett viktigt bidrag till social sammanhållning.

Det personliga mötet är centralt i diakoniarbetet, vare sig det är i kyrkan, vid en matutdelningspunkt eller på sjukhuset. På alla dessa platser möts människor. Diakoni är alltid handens, hjärtats och hjärnans arbete.



För mig själv blev vikten av diakonalt arbete för första gången tydligt genom min tjänst hos Johanniterna (Johanniter-Unfall-Hilfe) hemma i Hannover i norra Tyskland. Där sköts räddningstjänsten av hjälporganisationer som Röda Korset och Johanniter, som är en specialenhet inom diakonin. Heltidsanställda och volontärer arbetar tillsammans 24 timmar om dygnet, alla dagar på året, för att vårda svårt sjuka, rädda olycksoffer och säkerställa sjukvård vid större evenemang.

Oavsett om tanken föddes i den medeltida kristna riddarorden som tog hand om de skadade, i Wicherns berömda tal och i hans ideal om diakonin som räddande kärlek eller i Johanniternas moderna ambulans på 2000-talet – människorna som finns där hjälper alltid andra av kristen motivation, oavsett person, ursprung, språk eller religion.

Det gäller att vara människa för andra i tillvarons krissituationer. För mig är detta bland det viktigaste i kristendomen. Jag är tacksam och glad över att jag kunde uppleva detta i mina ungdomsår och kan anknyta till det här i Johannes församlings diakoniarbete här i Finland idag.


Så låt
oss fira vår tro som en plats för ömsesidiga möten i diakonins anda. I samhället, på vårdinrättningar eller daghem, med gäster, boende, flyktingar, med unga och gamla, arbetssökande och arbetslösa, med volontärer och heltidsanställda.

Om kyrkans diakoniarbete syns i samhället kan detta utstråla glädje, innovation och självförtroende över hela landet.

Helge Meyn-Hellberg är diakoniarbetare i Johannes församling.


ung kyrka. Årets upplaga av Ungdomens kyrkodagar körde i gång på torsdag kväll i Karis. 20.1.2017 kl. 11:18

liberal. Han vill förändra kyrkan. – Jag hoppas att alla som vill att samkönade par ska få vigas i kyrkan väljer att stanna kvar i den. 23.1.2017 kl. 15:57

film. Agnus Dei väcker frågor om hur man bäst tjänar Gud och hur man kan fortsätta att tro när det värsta hänt. 20.1.2017 kl. 15:57

teve. Trygghet och tillit är förutsättningen för ärlighet och öppenhet. Det vet Maria Sundblom Lindberg, som intervjuat femton familjer om det som är svårast och viktigast i livet. 19.1.2017 kl. 10:34

ungdomens kyrkodagar. "Ha ett öppet sinne, våga ta ställning, ha roligt och knyt kontakter." Det är goda råd från en av programvärdarna till alla dem som deltar i den 49:e upplagan av Ungdomens kyrkodagar. 18.1.2017 kl. 17:00

Domslut. Det är lagstridigt att anställa en icke-behörig person till en kyrkligt tjänst för längre än ett år i taget. Helsingfors förvaltningsdomstol upphäver Karleby svenska församlings beslut att anställa sin tf ungdomsarbetsledare för tre år. 18.1.2017 kl. 11:48

disciple. Konferens för unga vuxna bjuder på möten över språkgränser och tips för ett nytt år och en vardag i Jesus fotspår. 17.1.2017 kl. 12:46

Analys. Kyrkpressen publicerar nu i sin helhet den artikel av John Vikström om kvinnan och prästämbetet som först ingick i Teologisk Tidskrift 5–6/2016. 18.1.2017 kl. 00:00

profilen. Porträttet av sig själv i prästkläder har Camilla Brunell på skrivbordet för att påminna om sin nya roll: Nu är hon präst. Men vägen dit har inte varit rak och hon har sett döden i vitögat. 12.1.2017 kl. 09:00

förföljelse. Fler kristna dödades för sin tro 2016 än året tidigare. 16.1.2017 kl. 13:17

etik. – Vi måste få upp ögonen för verkligheten bakom de etiska teorierna, säger Carolin Ahlvik-Harju som har disputerat på funktionsnedsättningar, fosterdiagnostik och människovärde. 11.1.2017 kl. 13:59

teater. Vad var det som satte igång Martin Luther? Vad förändrade hans bild på Gud? Det är frågor som skådespelaren Johan Fagerudd ger svar på i en monolog som turnerar i Svenskfinland under våren. 2.1.2017 kl. 09:51

nina åström. Inför det nya året bad vi Nina Åström om tips på små förändringar som kan leda till ett bättre liv. 30.12.2016 kl. 00:00

Teologi. Marcus J Borgs bok om Paulus har översatts till svenska. 2.1.2017 kl. 09:58

Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50