Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

Den personliga, unika dimensionen i en predikan kan ingen AI ersätta – eller?

AI.

En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott?

31.5.2023 kl. 10:00

Min första dialog med Chat-GPT börjar så här: ”Kan du skriva ett doptal till en baby som heter Emma. Mamman hör till kyrkan men pappan hör inte. Familjen tycker om att segla. De går sällan i kyrkan.”

Chatbotten svarar: ”Ja, självklart!”

Så sätter den igång. Resultatet kan beskrivas med många ord: halvbra, intressant, ställvis ofrivilligt komiskt: ”Även om din familj inte besöker kyrkan så ofta, vet vi att Gud är med oss i alla stunder av våra liv, oavsett om vi är på land eller till havs.”

ChatGPT står för Chat Generative Pre-trained Transformer och är en chattrobot eller virtuell assistent baserad på en stor språkmodell som har utvecklats av företaget OpenAI. För att få botten att skriva ett doptal för mitt imaginära dopbarn Emma krävdes bara att jag registrerade mig på chat.openai.com och satte igång med att fråga.

Men jag är inte nöjd med den första versionen. Den är kort, den känns ytlig.

”Kan du få in lite mer Jesus i talet?” frågar jag.

Svaret: ”Absolut, här är en reviderad version av talet med mer fokus på Jesus.”

Den reviderade versionen blir bättre, men det blir inte lite mer Jesus, utan mycket mer.

”Familjen till Emma älskar att segla, och precis som Jesus med sina lärjungar på sjön Galileen, ber vi om hans välsignelse och skydd över dem när de seglar på havet.”

Det känns språkligt något klumpigt, och dessutom undrar jag hur mycket Jesus egentligen älskade att segla. Han seglade väl bara för att komma till andra sidan sjön? Hade jag suttit i kyrkbänken är det möjligt att jag hade lett och himlat med ögonen på det här stället.


Illustration: Malin Aho




Ju mer info, desto bättre

Men botten presterar bättre ju mer jag undervisar den. Den tackar mig ödmjukt för påpekandet att man i svenskan faktiskt inte skriver Emma’s utan Emmas. Nästa gång blir det rätt. (Jag känner att jag gjort något för mänskligheten.)

Emmas andra doptal blir bättre, och jag bestämmer mig för att sända det vidare till biskop Bo-Göran Åstrand. Men då har jag också försett ChatGPT med mer info om Emmas familj. Så här skriver jag: ”Kan du skriva ett doptal? Babyn heter Emma. Mamman Elin är kristen, pappan Gustav är agnostiker. Familjen tycker om att segla. Talet får gärna handla om Guds och Jesus kärlek till oss och kännas intressant också för de släktingar som inte tror på Gud.”

Resultatet slår en hel del doptal jag själv varit åhörare till.

Exempelvis så här blir det:

”Gud är en kärleksfull Fader, och Jesus är den levande uttrycket av denna kärlek. I Bibeln läser vi att Jesus sade: ”Låt de små barnen komma till mig, och hindra dem inte, för Guds rike tillhör sådana som de.” Denna uppmaning från Jesus betonar hans ömhet och omsorg för de små och sårbara, inklusive Emma.

Som en familj som älskar att segla kan ni förstå den känsla av frihet och äventyr som detta ger. På samma sätt sträcker Guds kärlek sig bortom gränserna och bjuder in oss att segla ut på det stora havet av hans kärlek och nåd. Han öppnar sina armar för oss alla, oavsett våra tvivel eller övertygelser, och han längtar efter att vägleda oss i våra liv.”

Lite cheesy? Halvpinsamt? Klyschigt? Kanske lite.

”Kära Emma, vi ber att du alltid möter kärlekens vindar när du seglar genom livets hav. Må Guds kärlek vara en fyr i mörka nätter och en trygg hamn när du känner dig vilsen. Må du alltid känna dig älskad, accepterad och värdefull, inte bara för din familj, utan också för Gud själv.”

Det var ändå ganska fint. Det är möjligt att jag hade fått en tår i ögat på det stället, om jag varit på plats och prästen framfört allt med mild röst.


Projekt två: en predikan

Följande projekt för chatbotten i OpenAI blir att svetsa ihop en predikan om söndagens bibeltext, som är Johannesevangeliet 15:1–10, det ställe som handlar om att Jesus är den sanna vinstocken, och hans fader är vinodlaren.

Det första jag får konstatera är att OpenAI inte verkar vilja använda Bibel 2000, utan föredrar den svenska översättningen av bibeltexten på sajten bibelgateway.com.

Ibland stannar den upp mitt i en mening, men ett ”förlåt, men du verkar ha blivit på hälft” får den genast att be om ursäkt och fortsätta.

Resultatet blir en mediumpredikan, ingen som jag särskilt skulle minnas, men heller ingen som jag skulle bli riktigt beklämd av.

Jag försöker ändå ingripa när botten skriver att vi ska ”avstå från synd” eftersom jag vet att det är en formulering som får många att vrida på sig och skrika inombords: ”Varför ska kyrkan alltid tala om synd?”

Jag skriver: ”Skulle du vilja skriva om stället ”att avstå från synd” på att sådant sätt att åhörare som reagerar mot ordet synd inte skulle känna sig dåliga?”

ChatGPT svarar: ”Absolut, jag förstår vikten av att tala om synd på ett sätt som är kärleksfullt och uppmuntrande för åhörare. Här är en omformulering som förhoppningsvis kan undvika att människor känner sig nedvärderade eller dåliga.”

”Att avstå från synd handlar om att göra val som leder oss närmare Gud och hans goda plan för våra liv. Det handlar om att välja att leva i harmoni med Guds kärlek och visa omsorg för våra medmänniskor”, skriver den. (Men låter det ändå inte ganska klyschigt?)

”Vi inser att ingen av oss är perfekt och att vi alla har våra svagheter och misstag. Men i vår strävan efter att leva i enlighet med Guds vilja får vi möjligheten att växa och förvandlas genom hans nåd och förlåtelse.”

Jag börjar känna att det inte finns en själ i svaren.

”Att avstå från synd handlar inte om att döma eller fördöma oss själva eller andra, utan snarare om att erkänna våra brister och våra behov av Guds hjälp. Det handlar om att be om förlåtelse när vi misslyckas och att vända om till Gud med ett hjärta som strävar efter att göra det rätta.”

Var det inte det chatbotten nyss skrev, men bara med lite andra ord?

Bitvis blir det bra.

”Tack för att du är en Gud som inte dömer oss, men som istället möter oss med barmhärtighet och förlåtelse. Ge oss modet att ta emot din förlåtelse och att släppa taget om vår skam och skuld.”

Men helheten är kanske … en aning ihålig. Och samtidigt: hur många ihåliga predikningar har jag inte hört i mitt liv? Många.

Men inte så många skrivna på fem minuter av en robot.

Jag tror jag måste ringa biskopen.


➡️ Läs Patrik Hagmans kolumn på samma tema här.


Från bokhyllan till datorn

Biskop Bo-Göran Åstrand börjar med att konstatera att präster aldrig skrivit en predikan enbart genom att läsa en bibeltext och skapa allt från början utifrån sin egen upplevelse av texten.

– Vi skapar väldigt lite nytt, vi är en del av en tvåtusenårig tradition. Så vi har fått lära oss att det första steget inför att skriva en predikan alltid är att ta reda på vad andra har sagt.

Förr slog man enbart upp i textkommentarer och predikosamlingar man hade i sin bokhylla: det var en aning begränsande. Sedan dök google upp.

– Den var ett slagkraftigt redskap för många av oss. När jag läser AI:s predikan över Johannesevangeliet ser jag att det är uppbyggt ungefär på samma sätt men gör ännu mycket mer än vad google gör.

Men, säger han, den gör ju inget nytt. Den söker enligt sina algoritmer, den sammanställer fakta och skapar texter genom att mixa ihop från många källor.

Han tänker på en intervju han läste med poeten Ralf Andtbacka.

– Han sa att han använder AI för att vidga sin språkliga horisont, han hittar nya uttryckssätt och vinklar som han kombinerar med det personliga. Den biten ser jag som en möjlighet.




– Man kan nämligen inte tala om nåd, barmhärtighet och kärlek om man inte mött dem själv, säger Biskop Bo-Göran Åstrand.




Hur berör texten mig?

Det svåra är att jobba med hur man själv förhåller sig till texten.

– En avgörande fråga är vad texten säger mig. Hur berör den mig, har jag insett eller upplevt något av det texten handlar om själv, i mitt eget liv? När jag diskuterar predikan med de blivande prästerna säger jag att det är här det blir utmanande. Man kan nämligen inte tala om nåd, barmhärtighet och kärlek om man inte mött dem själv.

Det här – den personliga, unika dimensionen i en predikan – kan ingen artificiell intelligens någonsin ersätta.

– Här talar människa till människa. När jag själv skriver predikningar är det vid det här momentet jag kan få huvudvärk, måste ta en promenad eller börjar lyssna på musik. Det är så som predikan föds.


Men jag hävdar ändå att jag har hört sämre doptal är det som AI vispade ihop.

– Det var en rak fråga! konstaterar biskopen.

– Jag kan tänka mig flera orsaker till att ett tal blir dåligt. Antingen har något hänt som gör att talaren, trots sina förberedelser, inte når fram till sin publik. Det kan också vara dåligt förberett, eller också har man inte engagerat sig.

Om det personliga mötet med texten saknas kommer lyssnarna att märka det, säger biskopen. Där finns inga genvägar.



När kommer den heliga Anden in i bilden? Borde inte Anden inspirera en präst då texten föds?

– Ja. Men det är en process man måste igenom. Texten ska födas fram, och i den kampen och frustrationen arbetar också den heliga Anden. Det kan vara jobbigt och spännande på samma gång.


Om en präst trots allt skulle ha skrivit en predikan med hjälp av ChatGPT – vad skulle du säga till hen?

Biskopen skrattar.

– Frågar du för en vän?

– Med den erfarenhet jag själv har skulle jag säga att det finns dagar då man måste ta till alla hjälpmedel för att få fram en text. Till den personen skulle jag säga: det gick nu så här den här gången, men glöm inte att relatera till dig själv och göra en helhetsbedömning du kan stå bakom – och ta mer tid på dig nästa gång.

Som slutkläm citerar han ChatGPT. Han har själv ställt den en fråga: ”Vad säger AI om att använda AI som präst och teolog?” Han citerar:

– ”Det är viktigt att notera att det fortfarande är prästens erfarenhet och kompetens som avgör hur en predikan eller ett tal levereras. AI kan inte ersätta eller replikera prästens själ och ande i hans eller hennes predikan eller tal.”

I den här intervjun får AI alltså – med biskopens välsignelse – sista ordet.

Text: Sofia Torvalds


Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Patrica Strömbäck är kaplan i Närpes församling.

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15
– För kortare resor ska Svenska kyrkan vara restriktiv med flygandet, tycker biskop Fredrik Modéus. 

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46
Olja kan bli ett element vid konfirmation och vigsel i framtidens kyrkohandbok.

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34
Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24