Torsten och Tua Sandell på Elrim-institutet i Istanbul. De återvände till Finland i december 2022.

”Vi saknar kristenheten i Turkiet”

uppdrag.

Många i Istanbul söker ärligen Gud, även om de har en annan religion än vi, konstaterar Tua och Torsten Sandell. De har återvänt till Finland efter många år i Turkiet.

16.5.2023 kl. 21:10

Tua och Torsten Sandell återvände till Finland i december efter att ha vistats i Istanbul i Turkiet sedan mars 2014. Torsten Sandell jobbade som forskare vid ett universitet och som ledare för religionsforskningsinstitutet Elrim.

– Arbetet kretsade mycket kring undervisning i kristen tro för lokala kristna från olika kyrkor men också religionsdialog med muslimer, säger han.

Tua Sandell var aktiv i församlingen.

– Jag fungerade i praktiken som diakonissa, mentor och ”mamma” för unga kristna.

Tua jobbar nu som diakonissa i Petrus församling och Torsten arbetar den här våren som resepredikant i Slefs hemlandsarbete. Från juni kommer han att arbeta inom Al Massira International som global koordinator av bibelgrupper.

Vilka likheter och olikheter har ni lagt märke till mellan den finska och turkiska kulturen?

– Många i Istanbul söker ärligen Gud, även om de har en annan religion än vi. Sekulariseringen är inte lika långt hunnen som i Finland och man är intresserad av vad utlänningar tror på, säger Torsten.

– Vi har många gånger blivit överväldigade av turkisk gästvänlighet. Vi lyckas aldrig bjuda tillbaka lika mycket som vi får! säger Tua.

På vilket sätt har ert arbete begränsats av att ni vistas i ett land med muslimsk majoritet?

– Turkar överlag är religiösa. Nästan alla tror att det finns en gud, att det finns en högre makt som styr våra liv, de tror också på ett liv efter döden. Vi har fått föra många intressanta samtal om tro och religion. Man accepterar fullt ut att vi européer är kristna men blir ändå smått förvånad över att vi tar vår tro på allvar. Svårigheter uppstår om en turk vill bli kristen. Det är inte okej för oss att ”evangelisera”, säger Tua.

– Vi får vara kristna men islam är ändå närvarande överallt. Vi får välja vilken attityd vi har till det. Böneutropet fem gånger om dagen kan bli en påminnelse att be till Jesus, tillägger hon.

På vilket sätt har ni känt er kallade och ledda i ert uppdrag? Och har det någon gång känts extra svårt?

– Vi har känt oss mycket kallade och ledda i vårt uppdrag. Vårt behov av Herrens ledning har varit stort i en situation där det mesta i omgivningen är främmande och bönen har blivit viktigare än förr. Det var fint att få chansen att jobba utomlands efter decennier i det finländska arbetslivet, säger Torsten.

– Vi har fått djupa vänskapsrelationer under våra år i landet. Det svåraste har varit när vänner vänt oss ryggen. I några fall har vi kunnat återupprätta relationen flera år senare. Vi ser tydligare än någonsin att förlåtelse och försoning behövs på den här jorden, den förlåtelse som Kristus ger oss, som i sin tur öppnar vägen till försoning mellan människor, konstaterar de gemensamt.

Hur har ni upplevt människorna i Istanbul?

– Människorna i Istanbul är varma och gästvänliga. Det är lätt att komma i samspråk med främlingar, speciellt då de inser att vi talar turkiska. För att vara en stad med ca 20 miljoner invånare är Istanbul tryggt, kriminaliteten är låg. På områden där turister rör sig måste man vara mer på sin vakt men på vår lilla gränd fungerade grannarnas kontroll som ett slags trygghet, beskriver de.

Vad kommer ni att sakna?

– I början av maj gjorde vi ett återbesök. Vi åt färska jordgubbar, vi fick känna vårens mjuka värme och njöt av blomprakten, men framför allt träffade vi vänner, både kristna och muslimska. I söndagens gudstjänst fick vi sjunga och be på turkiska, säger Tua.

Torsten höll också en predikan på turkiska under återbesöket.

– Vi saknar den lilla kristenheten i landet som tar sitt gudsförhållande på stort allvar. Vi gläds över att den växer trots många utmaningar, säger han.



KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34