Anita Viik-Ingvesgård är van vid att få frågor kring gravväsendet.

Fem frågor om gravplatser – hon rätar ut frågetecknen kring de frågor som ofta ställs

Kristinestad.

Hur köper man gravplats? Hur länge gäller gravrätten? Anita Viik-Ingvesgård, som jobbar i Kristinestads kyrkliga samfällighet, reder ut några av frågorna.

27.4.2023 kl. 13:26

Anita Viik-Ingvesgård är ekonomi- och förvaltningssekreterare i Kristinestads kyrkliga samfällighet och van vid att få frågor kring gravväsendet. Här rätar hon ut frågetecknen kring fem av de frågor som ofta ställs.

1. Hur reserverar man en gravplats?

Graven för den avlidna och dennes närmaste (maka/make, barn) kan reserveras i samband med jordfästningen. Tidigare kunde man också köpa gravplatser på förhand för hela släkten, men den principen har vi frångått. Det visade sig nämligen att många av de reserverade platserna aldrig togs i bruk, och eftersom de var inlösta för all framtid kunde de då inte heller ges åt någon annan.


2. Hur länge gäller gravrätten?

Numera kan man lösa in en gravplats för 50 eller 25 år. Det går också att förlänga gravrätten. Som exempel kan nämnas att avgiften för en gravplats för 25 år är 100 euro för Kristinestadsbor och 200 euro för personer från annan ort.

För några år sedan gick vi igenom våra gravregister och märkte ut gravar vars gravrätt upphört. En del förlängdes av släktingar, andra inte. När gravrätten gått ut återgår gravplatsen till den kyrkliga samfälligheten, minnesvården tas bort och platsen kan säljas på nytt.

Nya begravningsplatsen är en av sju i Kristinestads kyrkliga samfällighet. Dessutom finns det två minneslunder. FOTO: PRIVAT

3. Vem ansvarar för gravens skötsel?

Det är gravrättsinnehavaren, det vill säga de närmaste anhöriga, som har ansvaret för gravens skötsel.

Enligt kyrkolagen ska gravarna skötas på ett för begravningsplatsen värdigt sätt. För oss betyder det att stenen ska stå rak och gräset vara klippt. Tidigare sköttes gräset avgiftsfritt kring alla minnesvårdar på alla våra sju begravningsplatser, men det blev tyvärr ekonomiskt ohållbart.


4. Är principerna för begravningsväsendet samma i alla församlingar?

Ja, alla har till exempel rätt att bli begravda i sin hemkommun på evangelisk-lutherska kyrkans begravningsplatser oberoende om de är medlemmar i kyrkan eller inte.

En person kan också bli begravd på annan ort än hemkommunen. Vi har ett avtal med Vasa gällande en konfessionslös begravningsplats (för personer som av religiösa skäl eller annan orsak inte vill begravas på en evangelisk-luthersk kyrkogård) men under alla år har ingen frågat efter den möjligheten. Det verkar vara viktigt att få bli begravd i hembygdens jord.

För gravplatsen och för själva gravsättningen tas det ut en avgift som motsvarar högst de kostnader som tjänsterna medför. Men eftersom församlingarna är olika kan också avgifterna variera.

5. Hur fungerar ett gravskötselavtal?

Då man har ett gravskötselavtal tar våra säsongsanställda hand om skötseln av graven från maj till september. Vi har avtal för skötsel av gräs- och sandyta inklusive bevattning och blomplantering.

Skötselavgifterna administreras via en särskild gravvårdsfond. Gravvårdsfonderna får inte göra vinst.

Undantaget från detta är de så kallade all framtidsskötsel-gravarna. Någon gång i tiderna trodde man att den summa som betalades in till exempel på 1950-talet skulle räcka i all framtid, men trots att kyrkoekonomerna försökt få bra avkastning på pengarna är det orimligt att de skulle räcka i all framtid. Numera finns det all framtidsskötsel-gravar bara på Sideby begravningsplats.

Många anhöriga väljer kremering och en namnplatta på den gemensamma minnesstenen i en minneslund. Då faller ansvaret och kostnaderna för gravskötsel bort.

TEXT: PIAN WISTBACKA


FÖRSAMLINGSVALET. Tidiga resultat från församlingsvalet visar på att den nedåtgående trenden för röstningsprocenten fortsätter. Helsingfors hörde till de första samfälligheter som på söndagskvällen redovisade sina siffror. Tio procent av församlingsmedlemmarna i huvudstaden hade röstat. 20.11.2022 kl. 20:12

FÖRSAMLINGSVAL. Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet. 7.11.2022 kl. 18:12

sorg. Sandra Holmgård har skrivit en bok om det som för många känns som det värsta man kan drabbas av: att förlora ett barn. – Oliver var fantastisk, och jag tycker att alla familjer borde ha fått en egen Oliver. Men för egen del kan jag säga att jag aldrig kommer att repa mig helt efter hans sjukdom och död. 5.11.2022 kl. 09:00

KYRKOMÖTET. Nästa vecka samlas evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte – kyrkans riksdag – till höst­session i Åbo. På ärendelistan står bland annat budgeten för kyrkans central- och pensionsfond. 4.11.2022 kl. 10:02

TERRORBROTT. Centerledaren Annie Lööf och ärkebiskop Antje Jackelén stod på Theodore Engströms, 33, dödslista under sommarens Almedalenvecka på Gotland. Den tidigare nynazisten hade planerat att döda någondera av dem under de samtal med nattvard som ordnades i Visby domkyrka. 3.11.2022 kl. 17:48

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10

BORGÅ STIFT. Igår vigdes diakon Hanna Saarijärvi och prästerna Camilla Vuoristo och Mikael Hulten till tjänst i Borgå domkyrka. 31.10.2022 kl. 08:51

PERSONALVÅRD. Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift. 27.10.2022 kl. 09:00

LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40

METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00