Starka SFP-kommuner i Österbotten naggas av unga som röstar KD

SFP:s huvudvärk i norr är de unga konservativa kristna

politik.

Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna.

1.5.2023 kl. 19:00

– Det är så klart en utmanande situation för oss att Kristdemokraternas position stärks konstant och rätlinjigt och att de har fått mer unga väljare som också är väldigt konservativa.

Det säger SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff när han har bläddrat genom siffrorna för den norra delen av Vasa valkrets. I den stora bilden framstår SFP som partiet som i alla stormar stadigt behåller sina svenska väljare. Efter riksdagsvalet 2023 fortsätter man som förut med nio säten.

Partiet överlevde i Nyland att SFP-legenden Elisabeth Rehns dotter Veronica Rehn-Kivi lämnade riksdagen och tryggade sitt understöd i Esbo ändå.

Man klarade sig hyfsat ur att många i Helsingfors taktikröstade för att få något av de stora partierna att bli statsministerparti. Dessutom har SFP nu en vågmästarroll när en regering ska bildas.

Men på partiledaren och justitieminister Anna-Maja Henrikssons hemmaplan i österbottniska Vasa valkrets tappade partiet över 5 000 röster, med de mest svidande tillbakagångarna i Pedersöre och Larsmo.

SFP:s fjärde riksdagsledamot i Österbotten, Mikko Ollikainen, blev omvald som sist invald i valkretsen med en marginal om mindre än 400 röster.

I Pedersöre som har varit ett av SFP:s starka fästen gick partiet bakåt med närmare elva procentenheter jämfört med valet 2019. I Larsmo backade SFP med nästan åtta procentenheter. Samtidigt går Kristdemokraterna i regionen framåt.

”Ett lokalt fenomen”

Fredrik Guseff, 44, på SFP-kansliet i Helsingfors sägs vara en skicklig sifferanalytiker som kan de svenska regionerna på fem fingrar.

Åbosvenskarna kan kanske vara längre högerut politiskt än de som jobbar vid Åbo Akademi. Och alla röstningsområden i Pedersöre röstar inte lika. Sådant vet han.

I den religiöst mångskiftande Jakobstadsnejden pekar han nu särskilt ut de laestadianska nätverken som en allt mera politisk faktor. Ett unikt, lokalt fenomen, säger han. På många andra håll anses laestadianerna ju allmänt vara utpräglade Centernväljare.

"Jag har tio barn. Som deras pappa har jag i 30 år varit aktiv i SFP – men barnen valde KD. Äldsta sonen är aktiv i i Larsmo, och en dotter mycket aktiv i Pedersöre."

”Inga gamla gubbar”

Kring 20–25 år tillbaka i tiden var det ju mera ”gamla gubbar” som uppfattades som de konservativa, som till exempel kvinnoprästmotståndare, säger Fredrik Guseff. I dag förbryllas han över de unga i det österbottniska, politiska landskapet.

– Många unga kör med en likadan bibeltrogen syn. Ibland blir narrativet att SFP har glömt alla kristna värderingar och att Bibeln inte existerar för oss. Det är klart att det blir svårt om man har en väldigt rigid hållning till kvinnliga präster och vigsel av samkönade par och annat.

Inom laestadianernas fridsföreningars förbund LFF ger Torvald Hjulfors, pensionerad skolrektor i Pedersöre, honom rätt.

– Translagen som SFP enhälligt godkände gav nog genklang i vår väckelse. Jag är inte förvånad att siffrorna blev så här, säger han.

Torvald Hjulfors är själv medlem i SFP och långvarig kommunpolitiker.

– Jag har tio barn. Äldsta sonen är aktiv i KD i Larsmo, och en dotter mycket aktiv i KD i Pedersöre. Deras pappa har i 30 år varit aktiv i SFP, men barnen valde KD. Och vi kommer väldigt bra överens. Mina värderingar harmonierar väldigt mycket med KD:s.

Ungdomar ser ett velande hos de äldre, säger Torvald Hjulfors. Själv säger han att han med en 60-årings perspektiv ser med större fördragsamhet på SFP fastän han inte tycker om allt som händer i partiet.

De är alla SFP:are – fr.v. partisekreterare Fredrik Guseff , laestadianprofilen Torvald Hjulfors och Greger Forsblom från SFP:s kristna specialförening Kristet samhällsansvar.

"Jag klandrar inte för jag förstår att trycket blev väldigt hårt. Men jag har en oro för att man ska ha en frihet att kandidera för det parti man vill, utan att det kommer en påringning."

SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff säger att det i SFP:s ungdomsförbund SU i regionen inför kommunalvalet 2021 ska ha hänt att en ung kandidat ur den laestadianska rörelsen ska ha backat från sin kandidatur efter påtryckning från KD-aktiva medlemmar ur sin egen rörelse.

– Jag klandrar absolut inte personen för jag förstår att trycket blev väldigt hårt. Men jag har en viss oro för att man med tanke på det politiska ska ha en valfrihet att kandidera för det parti man vill, utan att det kommer en påringning, säger Fredrik Guseff.

Torvald Hjulfors säger att det inte inom laestadianväckelsen förekommer politiska påtryckningar i bönehusen.

– Man tänker att här står präster och predikanter i vår väckelse som imamer i moskéer och talar om hur man ska göra. Det gör vi inte. Vi talar Guds ord, det som står i Bibeln. Vi talar inte politik, säger han.

Mera kommer förändringen i regionen, tror han, av att gamla SFP:are dör bort och de unga ”fattar egna beslut”.

Äldre laestadianer röstar ännu på SFP

Greger Forsblom från Pedersöre är till vardags verksamhetsledare för Pörkenäs lägergård i Jakobstad och SFP:are han också. På riksnivå leder han SFP:s specialförening Kristet samhällsansvar, med kristet och kyrkligt aktiva kandidater i flera landsändar.

– Nog uppfattas det ju att det finns en värdekonservativ trend i vår region för tillfället, säger han.

Han ser också att banden mellan Kristdemokraterna och LFF har blivit starkare, bland annat under den långvariga riksdagsledamoten Peter Östman, som har sina rötter i laestadianismen.

– Vi har ju valhemlighet i Finland, men jag har nog många vänner inom LFF som röstar på SFP. Men yngre tycks i dag vara mera konservativa än de äldre som fortfarande röstar på SFP, säger han.

Greger Forsblom ställde en gång i sitt första kommunalval upp för Kristdemokraterna.

– Men mina åsikter i dag finns nog inom SFP. För min del är det väldigt viktigt med människors lika värde och det står SFP för. Och så är det svenska språket också ett viktigt kitt. Men också inom Kristet samhällsansvar tänker vi olika i en del frågor, säger Greger Forsblom.

”Stort socialt hjärta för invandrare”

I Helsingfors frågar Kyrkpressen partisekreterare Fredrik Guseff vad han tänker om Sannfinländarna. Ska deras framgångar över hela landet spilla över, dels till SFP och dels till kyrkorna? (KP 12.4)

"Många kan ju förhålla sig till bibelord lite mer konservativt, men ändå har ett väldigt stort socialt hjärta för invandrare och flyktingar."

I det finska Finland tror han det finns ”väldigt konservativa” som hittar ett hem hos Sannfinländarna. Men inte så mycket i Svenskfinland.

– Bland de kyrkligt aktiva kan en del ju förhålla sig till bibelord lite mer konservativt. Men de har ändå ofta ett väldigt stort socialt hjärta och en vilja att hjälpa även invandrare och flyktingar. Och då kan nog tröskeln till Sannfinländarnas led vara ganska hög, säger Fredrik Guseff.

Är man bara allmänt konservativ, så finns det ju andra alternativ bland partierna, säger han.


FAKTA - SFP UTMANAS I ÖSTERBOTTEN AV KD

SFP tappade 5 300 röster i Vasa valkrets. Av dem backade partiledaren Anna-Maja Henriksson med 1 800 personliga röster.

I Pedersöre och Larsmo gick SFP:s tapp om 8–11 procentenheter tydligt till Kristdemokraterna; på andra håll mest till andra högerpartier.

KD:s viceordförande, laestadianen Peter Östman, återvaldes med stabila drygt 6 400 röster.

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Nicklas Storbjörk


Kyrka. Det är salsakväll i församlingshemmet i Karis. Det bjuds varken på latinodans eller ens spansk sås, däremot står ett dukat bord i aulan. Ett insidertips säger att salsa skall läsas Salig Samling. 27.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. De offentliga motsättningarna mellan kyrkan och Utlänningsverket bilades åtminstone till tre delar vid ett gemensamt seminarium förra veckan. 27.9.2007 kl. 00:00

Människa. I tiderna fick Dan Krogars inte någonting ut av sitt skribaläger, men i dag jobbar han med att hjälpa ungdomar hitta en tro och ett meningsfullt liv. 27.9.2007 kl. 00:00

Världen. Kristna ledare i USA har bett Kyrkornas Världsråd skicka sitt fredsteam på besök till USA för att hjälpa amerikanerna att få bukt med de stora vapenvåldsproblemen i landet. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Den tecknade tv-serien om USA-familjen Simpson är högkultur, på samma sätt som de bästa barnböckerna. Samtidigt ger den uttryck för tuff kritik mot amerikanskt samhälls- och kyrkoliv. 26.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Att kyrkan oroas av att så många unga fullvuxna träder ut ur kyrkan är inte överraskande. Med tanke på att allting tyder på att trenden inte bara kommer att fortsätta, utan att den till och med kan förstärkas, förstår man att paniken är nära. Kyrkan bligar skrämt västerut och kan knappast se någon orsak att anta, att inte samma fenomen, d.v.s. att medlemstappet överskrider 1% gränsen, också kan ske här.   Kritiken mot att kyrkostyrelsen nu tagit steget att föreslå att rösträttsåldern i församlingsvalen sänks från 18 till 16 år, är inte en kritik mot att någonting "häftigt" görs, utan en kritik mot den del av beslutet som kan klassificeras som publikfrieri.   Kyrkan vill alltså nu aktivera ungdomarna, binda dem vid kyrkans verksamhet och få dem att känna att kyrkan verkligen är intresserad av deras insats, att kyrkan litar på dem.  Att de inte bara är kommande skattebetalare!   Men någonting skorrar verkligen illa! Om man verkligen litar på ungdomarnas omdömesförmåga, så borde väl kyrkan låta dem själv avgöra om de överhuvudtaget vill vara medlemmar!!! Nu anser kyrkostyrelsen att ungdomarna är tillräckligt mogna att rösta, men inte tillräckligt mogna att bestämma om sitt medlemskap...   Enligt nuvarande stipulationer, kan den unge medlemmen inte skriva ut sig ur kyrkan, förrän hon/han fyllt 18 år, om inte föräldrarna ger sitt skriftliga medgivande och medlemmen fyllt 15 år. Vore det inte redan på tiden att revidera denna åldersgräns så, att medlemmen redan vid fyllda 15 år själv kunde bestämma om sin kyrkotillhörighet? Nu anses medlemmen vara tillräckligt mogen att själv bestämma om sin konfirmering, men… Vid fyllda 15 år är man redan juridiskt ansvarig för sina gärningar, men…   Nästa steg är självfallet att överväga, om det överhuvud är förenligt med de grundläggande mänskliga rättigheterna, att tvångsansluta barn till kyrkan. Att det är en urgammal sed, kan knappast anses som ett tungt argument. Titt och tätt hör man förundrade kommentarer typ – ja men är det inte fantastiskt att över 82% är kyrkans medlemmar – utan att man ids/vill/vågar/… beakta att ca 97% av kyrkans medlemmar är tvångsanslutna. Vad annat kan ligga bakom denna urbota kutym, än ren och skär organisatorisk intressebevakning?   Borde inte kyrkan vara en gemenskap bestående av troende? Att påstå att den nyfödde, som vid några veckors ålder ansluts till kyrkans medlemskap, på något sätt är troende, kräver nog mera tro än vetande.   Frågan är alltså: När kommer kyrkan att ge individen rätt att själv fritt bestämma om sin kyrkotillhörighet? Först när mänskan har full rätt att själv bestämma över sitt medlemskap, finns det orsak att tro att kyrkan litar på mänskan. 26.9.2007 kl. 12:10

Kyrka. Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen. 26.9.2007 kl. 00:00

Världen. Översvämningar har i höst drabbat sjutton afrikanska länder. – Nog har vi också i Mali haft översvämningar, men inte lika farligt som på andra håll, säger Arla Ljungqvist, missionär för Finska Missionssällskapet i Mali. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen bakom Konsonantmylla.com. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på 90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan kyrkorna. 25.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden. 24.9.2007 kl. 00:00

Borgå stift. Biskopsmötet har diskuterat ökad gästfrihet vid nattvarden. 8.4.2016 kl. 13:59

musik. Sibboförsamlingarna planerar att bygga en kyrka i Söderkulla. 8.4.2016 kl. 12:43

Byggnadsvård. Stan Saanila debuterar som manusskribent med en religiöst betonad skräckpjäs. Under hela föreställningen är publikens ögon förbundna. 7.4.2016 kl. 00:00

Livet på landet. Borgå stifts församlingar har hand om ett trettiotal gamla träkyrkor, och det är inte alla som har nya sprinklersystem. 4.4.2016 kl. 10:59

bibeln. Tack vare ett brandsäkert kassaskåp klarade sig en del av nattvardskärlen branden i Ylivieska kyrka oförstörda. 4.4.2016 kl. 10:51