Förändringar står för dörren i församlingslivet, men många av dem har att göra med en allmän samhällsutveckling, säger Mats Björklund.

”Alla ska ska få bli hörda”

korsholm.

När församlingsstrukturen i Korsholm utreds hopar sig lätt frågorna för vanliga församlingsmedlemmar. Vad skulle en eventuell sammanslagning föra med sig?

19.4.2023 kl. 14:13

Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling välkomnar en utredning av strukturen i församlingarna i Korsholm, Kvevlax, Solf och Replot, för att säkra församlingsverksamhet och personal på hela området (läs mer om det övergripande på nyhetsuppslaget i denna tidning och på kyrkpressen.fi).

Får vanliga församlingsmedlemmar också säga sitt?

– Alla ska ha en chans att bli hörda, och då menar jag alla. Det kommer att ordnas träffar där församlingsmedlemmar kan möta utredningsmannen i alla församlingarna under hösten, säger Björklund.

Hur går utredningen till?

– I april träffar ledande tjänstemän och kyrkoherdarna utredningsmannen Clas Abrahamsson. Men det är först på hösten som den egentliga utredningen inleds. Utredningsmannen samlar in statistik och allt ekonomiskt som finns till pappers, från alla församlingar och samfälligheten. Den sista november ska utredningen vara klar.

– Om en eventuell sammanslagning blir aktuell eller inte måste utredningen visa.

Hur gör man en eventuell sammanslagning så att medlemmarnas engagemang bibehålls och så att församlingen inte börjar kännas avlägsen?

– Om vi med engagemang menar röstning i val så har det inte funnits så mycket engagemang förr heller. Fyra procent som röstar i församlingsvalet talar inte om engagemang. Alla är inte så insatta och intresserade av strukturen. Men det intresserar när man själv ska vigas, ordna dop eller begravning. Då blir församlingens personal och utrymmen som behövs viktiga.

Men den så kallade inre kärnan då, som är aktiv på olika sätt?

– Jag hoppas de ser och förstår att det de gjort tidigare kan de fortsätta med. Deras insats är livsviktig ur församlingsverksamhetssynpunkt. Behovet ökar, det försvinner ingenstans.

Kommer det att finnas exempelvis dagklubbar överallt som tidigare efter en eventuell sammanslagning?

– Man ska inte lova något som inte går att hålla. Dagklubbar är på utdöende på många håll, men det är en allmän samhällsutveckling som inte är kopplad till en sammanslagning. När det inte finns barn kan man inte ha verksamhet. Det är också samhällsutvecklingen som kräver nytänk.

– Alla som är måna om att ha lokalverksamhet måste vara villiga att dra ett större lass. Lekmannaverksamheten blir allt viktigare.

Det har framkommit att ekonomin i samfälligheten är god just nu?

– Det ser bra ut nu, men om fler skriver ut sig får vi problem, och på sikt får vi problem om barn inte kommer in i församlingen via dopet. Sedan är det fastigheterna som också kan få oss på knä.

– Det finns skäl att betona att vi inte flyttar på kyrkor och begravningsplatser, men sättet vi arbetar på kan vi alltid fundera på.

Kommer gudstjänster att erbjudas samma tider som tidigare?

– Går det riktigt bra kan man kanske behålla gudstjänsttiderna. Men det vet man att gudstjänsttiderna också ändrar på grund av församlingens beteende. Framöver kunde det kanske finnas fler gudstjänster vid olika klockslag och då är det bara att välja. Och då behöver man inte känna sig utanför om man kommer från Solf till Gamla Vasa och tvärtom.



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00