– Det kändes jätteviktigt att få behålla namnet Bergö församling i någon form, säger Ann-Charlotte Skinnar. Till vänster kyrkoherde Tomi Tornberg. FOTO: ARKIV/NICKLAS STORBJÖRK (T.V.), PRIVAT (T.H.)

”Nu bygger vi något nytt!” – Bergö och Petalax blir kapellförsamlingar

malax.

Bergö och Petalax blir kapellförsamlingar i vår. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till ett första möte som bjöd på många idéer.

5.4.2023 kl. 10:42

– Det blir kapellförsamlingar i Petalax och Bergö, bekräftar Tomi Tornberg, kyrkoherde i Malax församling.

Han hoppas att de nya kapellförsamlingarna ska innebära mycket positivt för dem som bor på områdena och för hela församlingen.

– Både på Bergö och i Petalax har det sedan tidigare funnits talkoanda och livlig frivillig aktivitet när det gäller församlingslivet. Det är just det vi är ute efter också här.

Genom kapellförsamlingarna ska församlingsmedlemmarna få större möjligheter att utveckla verksamheten på sitt område och känna att de kan påverka det kyrkliga livet.

– Det här tror jag är viktigt för alla församlingar oavsett storleken i framtiden, när det talas så mycket om lekmannaaktivitet, konstaterar Tomi Tornberg.

Ett möte som sjöd av energi

Det nya kapellrådet på Bergö har redan hunnit samlas. Bergöbon Ann-Charlotte Skinnar berättar att det första mötet bjöd på många idéer.

– Alla var jätteivriga! Jag sa till en annan av ledamöterna när vi gick ut att det är länge sedan man har varit på ett möte som riktigt sjudit av energi och initiativ. Det kom genast flera goda idéer som vi ska börja pröva på nu med detsamma.

Ett stick- och virkkafé i ny kostym är en av idéerna. Missionssyföreningen på Bergö har avslutat sin verksamhet, och kapellrådet ville gärna hitta något som kunde fortsätta i den traditionen. Kaféet kommer att ordnas kvällstid så att de som arbetar dagtid har möjlighet att komma.

– Vi försökte hitta idéer för många olika åldersgrupper, berättar Ann-Charlotte Skinnar.

De unga ska få sin egen utmaning under veckans Tisdagshäng i församlingen. Tanken är att man ska kunna delta i olika aktiviteter och berätta sin åsikt om vad man vill se mera av till exempel i gudstjänstlivet.

– Ungdomarna ska få sin första utmaning på samma sätt som vi förtroendevalda har fått vår utmaning.

Utmaningen pågår under ett år och alla som deltar i utmaningen kommer att få åka till någon aktivitet i stan under nästa år.

– Det blir spännande att se om det kommer mycket nya idéer!

Inför sammanslagningen fanns det inte många positiva röster från Bergös och Petalax håll. Nu känns det som om samarbetet har kommit bra igång i alla fall, menar Ann-Charlotte Skinnar, som också är medlem i kyrkofullmäktige och kyrkorådet i Malax församling.

– Jag tror att alla kan se framåt med tillförsikt och se att nu bygger vi något nytt.

Hon är glad över att kyrkoherden och organisationskommissionen beredde ärendet kring kapellförsamlingarna och att också fullmäktige tyckte att det var viktigt, så att kapellförsamlingarna kunde starta genast från början.

– Det är en glädje för många, tror jag! Det kändes jätteviktigt att få behålla namnet Bergö församling i någon form.

Ett naturligt steg

Kapellförsamlingar är inte den enda möjligheten för att främja frivillig verksamhet i församlingslivet, konstaterar Tomi Tornberg. I Malax församling kändes det ändå som ett naturligt steg, också av historiska skäl.

– Bergö har varit kapell under Malax för länge tillbaka, för hundra år sedan, och Petalax har varit kapell under Malax och under Närpes tidigare.

Kapellråden har 5 medlemmar och 2 ersättare. Också i Petalax kommer kapellrådet att starta sitt arbete i vår. Några medlemmar saknas ännu.

Har du märkt av någon dragkamp mellan de tidigare församlingarna i arbetet?

– Nej, inte alls, säger Tomi Tornberg. Trots att det fanns olika åsikter före sammanslagningen så märks det ingenting av det nu.

– Det har varit trevligt att se att alla är med. Det blev ett bra kyrkofullmäktige och vi har representanter från alla områden. Samtalen har skett i god anda.

PIAN WISTBACKA


Kyrka. Det är salsakväll i församlingshemmet i Karis. Det bjuds varken på latinodans eller ens spansk sås, däremot står ett dukat bord i aulan. Ett insidertips säger att salsa skall läsas Salig Samling. 27.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. De offentliga motsättningarna mellan kyrkan och Utlänningsverket bilades åtminstone till tre delar vid ett gemensamt seminarium förra veckan. 27.9.2007 kl. 00:00

Människa. I tiderna fick Dan Krogars inte någonting ut av sitt skribaläger, men i dag jobbar han med att hjälpa ungdomar hitta en tro och ett meningsfullt liv. 27.9.2007 kl. 00:00

Världen. Kristna ledare i USA har bett Kyrkornas Världsråd skicka sitt fredsteam på besök till USA för att hjälpa amerikanerna att få bukt med de stora vapenvåldsproblemen i landet. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Den tecknade tv-serien om USA-familjen Simpson är högkultur, på samma sätt som de bästa barnböckerna. Samtidigt ger den uttryck för tuff kritik mot amerikanskt samhälls- och kyrkoliv. 26.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Att kyrkan oroas av att så många unga fullvuxna träder ut ur kyrkan är inte överraskande. Med tanke på att allting tyder på att trenden inte bara kommer att fortsätta, utan att den till och med kan förstärkas, förstår man att paniken är nära. Kyrkan bligar skrämt västerut och kan knappast se någon orsak att anta, att inte samma fenomen, d.v.s. att medlemstappet överskrider 1% gränsen, också kan ske här.   Kritiken mot att kyrkostyrelsen nu tagit steget att föreslå att rösträttsåldern i församlingsvalen sänks från 18 till 16 år, är inte en kritik mot att någonting "häftigt" görs, utan en kritik mot den del av beslutet som kan klassificeras som publikfrieri.   Kyrkan vill alltså nu aktivera ungdomarna, binda dem vid kyrkans verksamhet och få dem att känna att kyrkan verkligen är intresserad av deras insats, att kyrkan litar på dem.  Att de inte bara är kommande skattebetalare!   Men någonting skorrar verkligen illa! Om man verkligen litar på ungdomarnas omdömesförmåga, så borde väl kyrkan låta dem själv avgöra om de överhuvudtaget vill vara medlemmar!!! Nu anser kyrkostyrelsen att ungdomarna är tillräckligt mogna att rösta, men inte tillräckligt mogna att bestämma om sitt medlemskap...   Enligt nuvarande stipulationer, kan den unge medlemmen inte skriva ut sig ur kyrkan, förrän hon/han fyllt 18 år, om inte föräldrarna ger sitt skriftliga medgivande och medlemmen fyllt 15 år. Vore det inte redan på tiden att revidera denna åldersgräns så, att medlemmen redan vid fyllda 15 år själv kunde bestämma om sin kyrkotillhörighet? Nu anses medlemmen vara tillräckligt mogen att själv bestämma om sin konfirmering, men… Vid fyllda 15 år är man redan juridiskt ansvarig för sina gärningar, men…   Nästa steg är självfallet att överväga, om det överhuvud är förenligt med de grundläggande mänskliga rättigheterna, att tvångsansluta barn till kyrkan. Att det är en urgammal sed, kan knappast anses som ett tungt argument. Titt och tätt hör man förundrade kommentarer typ – ja men är det inte fantastiskt att över 82% är kyrkans medlemmar – utan att man ids/vill/vågar/… beakta att ca 97% av kyrkans medlemmar är tvångsanslutna. Vad annat kan ligga bakom denna urbota kutym, än ren och skär organisatorisk intressebevakning?   Borde inte kyrkan vara en gemenskap bestående av troende? Att påstå att den nyfödde, som vid några veckors ålder ansluts till kyrkans medlemskap, på något sätt är troende, kräver nog mera tro än vetande.   Frågan är alltså: När kommer kyrkan att ge individen rätt att själv fritt bestämma om sin kyrkotillhörighet? Först när mänskan har full rätt att själv bestämma över sitt medlemskap, finns det orsak att tro att kyrkan litar på mänskan. 26.9.2007 kl. 12:10

Kyrka. Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen. 26.9.2007 kl. 00:00

Världen. Översvämningar har i höst drabbat sjutton afrikanska länder. – Nog har vi också i Mali haft översvämningar, men inte lika farligt som på andra håll, säger Arla Ljungqvist, missionär för Finska Missionssällskapet i Mali. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen bakom Konsonantmylla.com. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på 90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan kyrkorna. 25.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden. 24.9.2007 kl. 00:00

Borgå stift. Biskopsmötet har diskuterat ökad gästfrihet vid nattvarden. 8.4.2016 kl. 13:59

musik. Sibboförsamlingarna planerar att bygga en kyrka i Söderkulla. 8.4.2016 kl. 12:43

Byggnadsvård. Stan Saanila debuterar som manusskribent med en religiöst betonad skräckpjäs. Under hela föreställningen är publikens ögon förbundna. 7.4.2016 kl. 00:00

Livet på landet. Borgå stifts församlingar har hand om ett trettiotal gamla träkyrkor, och det är inte alla som har nya sprinklersystem. 4.4.2016 kl. 10:59

bibeln. Tack vare ett brandsäkert kassaskåp klarade sig en del av nattvardskärlen branden i Ylivieska kyrka oförstörda. 4.4.2016 kl. 10:51