Rose-Maj Friman är kyrkoherde i Korsnäs församling.

Vad bär vi på våra axlar?

Kolumn.

"Vad är mina bekymmer mot hela världens? Att förminska sina egna bördor är inte heller rättvist."

22.3.2023 kl. 16:51

ETT OMFÅNGSRIKT uppslagsverk fångade min uppmärksamhet i pappas bokhylla. På pärmen var en man avbildad, en man som bar jorden på sina axlar. I den forngrekiska mytologin var det ett straff för titanen Atlas att bära jordens tyngd.

Vad bär du på dina axlar? Är det hela världens problem? Också de bekymmer som vi inte har någon personlig kontakt med finns så nära som i smarttelefonen som du håller i handen eller bakom tevens skärm. Det som vi vet om men inte kan göra något åt gör lätt oss utmattade.

Vad är mina bekymmer mot hela världens? Att förminska sina egna bördor är inte heller rättvist. Vi har alla våra bördor att bära. Bördor är så olika, de är personliga. Jag vet bara hur min egen börda känns.

LIVET ÄR också att känna bördans tyngd. I minnet återvänder vi ofta till de dagar som var fyllda av meningsfullt innehåll. De syns som klara inslag i livets väv. Då känns också tunga bördor lätta att bära.

Meningslöst lidande, sjukdom och död är däremot tunga bördor. Som människor söker vi också en mening i dem. Ibland kan vi skönja ett mönster, men ofta inte.

ETT MÖNSTER finns i att följa med Jesus under hans sista vecka i sitt jordiska liv. Under stilla veckan kan vi följa med hur han överges av sina närmaste, hur han blir oskyldigt anklagad, domen faller och han får utstå kroppsligt och själsligt lidande ända fram till döden.

Under veckan avnjuter Jesus sin sista måltid. Vi får samlas till hans bord på torsdagen där vi ur hans hand får dela livets måltid och får vägkost för vårt liv, vår död och fram till gemenskapen kring bordet i himlen.

Rose-Maj Friman


Rolf af Hällström. Hur sätta brasilianare, argentinare, tyskar och fransmän i rätt ordning? Och när är det dags för Afrika? Straffsparkar är knappast tekniken som kardinalerna i Sixtinska kapellet väljer för att slippa sätta halm i brasan med valsedlar för den berömda svarta rökens skull. 14.2.2007 kl. 00:00

. Något omvärlden under min livstid frenetiskt försökt lära mig är att fånga stunden. 14.2.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Suomen Kuvalehtis chefredaktör, teologie magistern och prästen Tapani Ruokanen, bjuder i nr 49/2006 (kolumnen Jälkiruokanen) på en otrolig soppa med anledning av biskopsvigningen i Borgå stift. Det som fick honom att helt glömma recept och god smak var att vigningen av Gustav Björkstrand gick på svenska. 14.2.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Det var en mörk och kulen kväll innan snön ännu hade kommit då vi körde in på gården till Hemmala, vårt fritidsställe i Keuruu.  I ljuset av strålkastarna såg marken på en sidan uppfaren ut som ett nyss uppgrävt potatisland och på andra sidan syntes bilspår som – det var jag övertygad om – skulle visa sig gå över våra samma sommar planterade rosenbuskar. 14.2.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. I en lång rad går vi längs rälsen med våra väskor. Synen väcker bilder av flyktingvandringar på film. Men nu är det bara Pendolinotåget som har fått något fel och slagit ut strömmen mellan Hyvinge och Tavastehus. 14.2.2007 kl. 00:00

psalmbokstillägget. Ombud Åsa A Westerlund framförde inför kyrkomötet en önskan om att de sånger UK lagt fram tas med i det kommande psalmbokstillägget. 5.5.2015 kl. 11:31

kyrkomötet 2015. I sin predikan vid kyrkomötets öppningsmässa kallade biskop Seppo Häkkinen frågan om kyrkans lokala strukturer för en historiskt viktig fråga. 5.5.2015 kl. 10:24

Biskop Björn Vikström vill minska på riksdagens beslutbörda genom att skära i kyrkolagen. 30.4.2015 kl. 13:12

Höstdagarna. Arrangören för Höstdagarna ser sig om efter ny samarbetspartner då Lärkkulla drar sig ur till en följd av statliga reformer. 29.4.2015 kl. 16:49

Sini Sundqvist. Många tonåringar är trötta i dag. Och saknar vuxna att tala med. Bland annat det har Sini Sundqvist lärt sig i jobbet som ungdomsarbetsledare och försöker anpassa verksamheten i enlighet med den insikten. 29.4.2015 kl. 16:47