Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

"Ålder är egentligen oväsentligt för mig – det är människan bakom åldern som jag möter"

ungdomar.

Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt.

22.3.2023 kl. 18:00

En väggmålning från ett foto som tagits i Närpes centrum, Näsby, möter en då man stiger in i Café Albert.

– Med det vill vi poängtera att det finns ett i går, i dag och i morgon. Det är viktigt att förstå sin plats i historien, förstå sitt sammanhang. Man ska ändå blicka framåt och ha ett mål, säger Nina Sjölander som upplever att hon har en kallelse att jobba med ungdomar.

– ”Inte kan man arbeta med ungdomar då man är 38 år”, sa en tonåring en gång. Då var jag 34. Nu är jag 56 år, börjar komma över mina åldersnojor och känner att här hör jag hemma. Jag känner samhörighet med ungdomarna på ungdomskaféet. Ålder är egentligen oväsentligt för mig. Det är människan bakom åldern som jag möter.

Som verksamhetsledare för Förebyggarna finns hon på plats för ungdomarna två dagar i veckan. Hon hade en tvåårig paus 2016–2018, vilken gjorde gott, men nu är hon tillbaka för att stanna.


Kaféet är en fristad från prestation

På kaféet får man inte röka, dricka alkohol eller energidrycker. Ofta finns inget spikat program utan huvudsakligen vill Förebyggarna erbjuda en trygg plats dit ungdomarna får komma och umgås med varandra.

– Vi vill vara en fristad, en plats där man känner att man inte måste prestera. Köket här är som att komma hem för många ungdomar. Ibland kan vi se på film, sjunga karaoke och så har vi en snackbox dit man kan sätta skrivna lappar om något som man vill ta upp. Ibland är det seriösa texter, ibland skämt. Vi läser lapparna högt och diskuterar dem.

Vanliga spelkort används mest bland alla sällskapsspel. Pingis- och biljardbordet är i flitigast användning. Soffhäng är också populärt – och trots det höll förra soffan från 2008 fram tills ifjol.


Slets mellan tron och festande

Sjölanders föräldrar hör inte till kyrkan, men hennes farmor och farfar var frikyrliga. Nina Sjölander hade en ganska stökig uppväxt som tonåring.

– Tron har alltid funnits där, men jag slets mellan min tro och mer vilt festande och killar och kom lite bort från min gudstro. När jag var 20 år hade jag trasslat in mig i många härvor. Jag var nybliven mamma, men kände att det inte höll längre. Jag ”återkonnektade” till Gud och bad om hjälp. Det var det bästa som jag kunde göra. Inte löste det alla problem, utmaningarna har följt med mig. Men just tryggheten i att jag är i Guds hand har jag haft sedan dess.

Hennes nuvarande man Patric, ungdomsledare i Närpes församling, hittade hon genom en kristen dejtingssida och tillsammans har de arbetat mycket med ungdomar.

– Mycket har förändrats i ungdomskulturen under de över tjugo år då vi jobbat inom den. I början var det mycket psykiskt illamående och droger, och så lite hjälp fanns att få. Då jobbade vi mycket med enskilda unga, personliga kriser och kunde till och med åka hem till folk. I dag finns det andra utmaningar, men delvis också samma. Samhället har många nya tjänster så att fler får hjälp. Nätverken är väluppbyggda.

När Café Albert öppnade kunde 30–40 ungdomar möta upp. Det kändes som mycket då. Nu kommer kring 40 ungdomar en vanlig måndagskväll, på fredagar uppåt 100. Det börjar bli trångbott och man vill ha större utrymmen.

– I Närpes finns många ungdomar med etnisk bakgrund. Det har inneburit vissa små utmaningar och under en period var det lite spänt. Då tog vi in en vietnamesisk kille på lönelistan som fungerade som brobyggare. Vi ville visa att vi tycker att de unga är viktiga oberoende av vilken kultur de kommer ifrån.


Fokusera på vad man kan göra

Beroende på resurser har Förebyggarna också många projekt, ofta integrationsfrämjande verksamhet. Det senaste projektet är Ung i Närpes som bland annat lett till tre kortfilmer med intervjuer med dem som var unga 1965, 1993 och 2015. Filmerna kommer att visas i skolorna.

– I filmerna förflyttas två ungdomar bakåt i tiden och får inblick i vilka utmaningar de unga kunde ha vid de nämnda årtalen. Till exempel var den mentala hälsan tabubelagd år 1965. I dag har vi en mycket större öppenhet och många tjänster för att stödja de ungas mående. Projektets material ska bearbetas och diskuteras med eleverna och ses som framtidspepp. Hur det är i dag? Vad vill de unga kämpa för?

Trots all den erfarenhet Nina Sjölander har kan hon ännu överraskas.

– I våras gjorde vi en podd där vi bland annat tog upp mental hälsa. Det avsnittet skakade om oss lite. De unga räknade upp så mycket, kriget i Ukraina, miljöförstörelse och allt som de tycker läggs på deras axlar och känner att de måste rätta till. Då är det viktigt att tänka: Vad kan vi göra i vår närhet? Vi kanske inte kan rädda hela världen, men vi kan sprida ljus i vår egen närhet.

Hon tycker att vi som vuxna måste försöka ge trygghet oberoende var det stormar och efter vår bästa förmåga inge hopp.

Är det svårt att jobba för en religiöst och politiskt obunden förening då man har en stark tro?

– Nej, det är inte svårt. Det är värdefullt att jobba för en församling också, vilket jag också gjort. Men jag känner att jag gör mer nytta genom att finnas tillsammans med vanliga ungdomar. Att vara kristen för mig handlar om att ha ett öppet hjärta, att se människor, förmedla kärlek och omsorg – inte om att predika. Jag förmedlar det som jag tycker att Gud står för.

Då hon var yngre hade frikyrkorna stort fokus på att frälsa andra.

– I dag kan jag nästan skämmas över hur jag betedde mig. Nu är mitt mål är att göra gott åt människor runt omkring mig. Vill någon prata med mig om existentiella frågor går det jättebra, men i dag tänker jag mer att vi alla har olika bakgrunder och olika erfarenheter. Det måste vi acceptera och respektera. Jag hade det tufft själv och min tro på Gud blev min räddning. Under åren har jag fått nära vänner som är mer olika. De ger mig mycket och vi kan respektera varandra även om vi har väldigt olika syn på livet.

Sjölander är inte medlem i den lutherska kyrkan även om det är just i kyrkan som hon varit mest under det senaste året.

– Patric och jag är båda ekumeniska överlag, men vi är lite allergiska mot samfundsgränser. För mig handlar det om samma Gud och samma tro. Det lilla som skiljer oss åt är ingenting i jämförelse med det som enar oss – tron på Jesus och tryggheten i Guds armar.

Nina Sjölander

– Utbildad ungdoms- och fritidsinstruktör samt specialhandledare för barn och unga.

– Verksamhetsledare för föreningen Förebyggarna (grundad 2002) som upprätthåller ett drogförebyggande ungdomscafé i Närpes centrum. Verksamheten är religiöst och
politiskt obunden, men föreningen samarbetar med Närpes församling.

– Tycker om att skriva (har bloggen Mellan himmel och jord) och målar gärna i akryl.

Text och foto: Harriet Jossfolk-Furu


Insändare. Hej! Jag vill gärna tillföra debatten något som kanske glöms bort i alla våra vardagliga åsikter om vem Gud är. Enligt min tro så var Jesus en stor och kärleksfull profet som försökte visa oss människor på jorden att vi borde lära oss mer om vårt själsliga ursprung. Jag tillhör dem som tror på att vår själ är ute på en lång resa där vårt huvudmål är att lära oss förstå Guds budskap om villkorslös kärlek. Själv har jag funderat mycket kring detta under de senaste fem åren och deltagit i olika kurser och studiecirklar, men jag har bara kommit fram till att det finns lika många åsikter om detta, som det finns människor.För en tid sedan kom jag över en bok som heter "Magikern och Kärlekens magi" skriven av författaren Pär Wahlström som har givit mig mycket. I den utvecklar han olika teorier om varför vi är ute på denna själsliga resa som berört mig mycket. Boken är en kärleksfull dialog mellan vanliga människor och den gudomliga kraften som utvecklar sig till nya insikter för de inblandade.Jag kan varmt rekommendera den (ISBN 978-91-977750-1-4) till dig som också söker efter olika förklaringar och infallsvinklar till våra liv här på jorden. Den har blivit en stor tillgång för mig och gjort att jag fått en hel del aha-upplevelser.Med varma hälsningarJohanna E 22.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kandidaterna i biskopsvalet i S:t Michel, som avgörs i oktober, har startat bloggar på sina hemsidor. 22.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Carola Tonberg-Skogström har enhälligt valts till ny kaplan i Grankulla. 22.8.2008 kl. 00:00

Kultur. Bara i har år har tusentals människor upplevt dramatiserade bibelberättelser utomhus i Lojo. Det är det kristna kurscentret Vivamo som satsat på drama för att nå ut med Bibelns budskap. 22.8.2008 kl. 00:00

Ledare. Två ex-statsministrar har fått nya, förstklassiga uppdrag. Centerpartisten Esko Aho byter vik. Han flyttar från Sitratornet i Gräsviken till Nokias huvudkontor i Kägelviken och bli direktör med uppdraget att sköta samhälls- och samarbetsrelationer. Socialdemokraten Paavo Lipponen behöver kanske inte byta adress eftersom hans nya uppdrag är verka som lobbyist för det tysk-ryska bolaget Nord Stream. Han ska bereda väg – eller kanske i detta fall snarare botten – för bolagets planerade gasrör i Östersjön. 21.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Joensuu församling har kommit på ett alternativt sätt att nå unga. Under sommaren har kyrkan haft öppna dörrar varje fredag så att ungdomarna kan komma in och använda toaletten, skriver tidningen Kotimaa. 21.8.2008 kl. 00:00

Människa. Skolkuratorn möter tonåringens hela spektrum. 21.8.2008 kl. 00:00

Marina Wiik. I mitt flickrum har jag en tavla med olika lappar instuckna i ramen. På en av dem står det ”Ei ole tyhjiä hetkiä, kaikki on vain elämää eri väreissä” (ung. ”Det finns inga tomma ögonblick, allt är bara liv i olika nyanser”), undertecknat ”Elina Pöytäsaari”. 21.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Nordisk ekumenisk kvinnokonferens på Island 7–9 augusti samlade ett sjuttiotal kvinnor kring temat Källor till liv. Dagarna fylldes av delade erfarenheter, nya insikter, fantastiska naturupplevelser och gemenskap. 20.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Esbo domkapitel behandlade på tisdagen de klagomål som gällde den välsignelse av ett par av samma kön som prosten Liisa Tuovinen förrättade i juli. 20.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Under tre veckors tid är Kyrktorget en träffpunkt för församlingsanställda i alla prosterier. 20.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. År 2007 gav finländarna närapå åtta miljoner euro i kollekt. 19.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ett barn har rätt till både en far och en mor. Denna mänskliga rättighet understryks av kyrkostyrelsen i ett utlåtande om intern adoption inom registrerade partnerskap. 19.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Var det rätt av kaplan Halvar Sandell att visa den omdebatterade abortfilmen för sina skriftskolelever? Hur ser situationen i Jomala församling egentligen och måste något eventuellt göras? Efter domkapitlets senaste möte är de frågorna fortfarande obesvarade. 19.8.2008 kl. 00:00

Kultur. I tjugo år har körsångare träffats i Stockholm för att tillsammans göra det de älskar: sjunga gospel. Stockholm gospel körfestival firade jubileet förra veckan med att bjuda på en större sångfest än någonsin. 18.8.2008 kl. 00:00

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30