Nanna Rosengård leder Gospelkören i Kristinestad. FOTO: Jeanette Ribacka-Berg

Gospelkören är för alla

Kristinestad.

Alla kan lära sig sjunga gospel, säger Nanna Rosengård. Dessutom mår man bra av att sjunga i kör!

9.3.2023 kl. 17:53

Det började som en plattform för att integrera flyktingar. När Nanna Rosengård under ett halvår vikarierade som kantor i Kristinestads svenska församling funderade hon och ungdomsarbetsledaren Jeanette Ribacka-Berg hur de skulle kunna engagera de flyktingkvinnor som hade kristen bakgrund.

– Då kom den här idén till.

Så startade Gospelkören, som nu har varit verksam i fem år. Det lokala nätverket har hela tiden varit brett och många har varit intresserade av att komma med. Som bäst finns ett trettiotal sångare på körens lista, mest kvinnor.

– Vi har haft få män med, även om de skulle vara väldigt välkomna!

Det är en kör som passar för de flesta, menar Nanna Rosengård, som leder kören.

– Bara man är beredd att sjunga på engelska, och beredd att sjunga
ganska rytmiskt.

Noter används inte.

– Tanken är att vi sjunger traditionell afro-amerikansk musik så som den sjungs i USA, och då är det gehör som gäller. Vi har haft texterna på skärm, men alla stämmor tar vi till oss utantill.

Det är ett annat sätt att lära sig, och det kan vara lite utmanande till en början för den som är van vid den traditionella typen av körsång, säger Nanna Rosengård.

– Men det är bra för hjärnan!

För att få rätta stämningen och trycket i framförandet är det A och O att det läggs upp på det viset, säger hon.

– Oftast funkar det bra, men ibland är körmedlemmarna frustrerade på mig och frågar om de inte kan få något papper på det här.

En ofinsk stämning

För Nanna Rosengård är det också viktigt att odla ett klimat i kören där det är okej att göra bort sig, eller att sjunga fel.

– Som finländare är vi så rädda för att göra fel. Men man kan ju lära sig mycket också av att göra fel, om stämningen är god!

Till Gospelkören är det ingen insjungning, utan kören utgår från den nivå som körmedlemmarna har.

– Jag tänker att alla kan sjunga, alla kan lära sig.

Och hälsoeffekterna är bevisade. Bland annat frigörs lyckohormonet oxytocin.

– Körsång har ju sådana biologiska effekter att det sätter igång det parasympatiska nervsystemet som verkar lugnande på kroppen. När man sjunger får man hjälp att andas rätt, och det förlöser oxytocin i kroppen.

Hur har du själv hittat fram till gospelmusiken?

– Gospeln har alltid funnits med, berättar Nanna Rosengård.

– I mitt barndomshem fanns en stor skivsamling, med bland annat Aretha Franklins dubbel-LP ”Amazing grace”. Den var en stor inspirationskälla för mig när jag gick i grundskolan.

En annan stor förebild var Mahalia Jackson.

– I gymnasieåldern turnerade jag en del med Robban Granholm och sjöng Mahalia Jacksons sånger!

Efter högstadiet gick hon på Fria Kristliga folkhögskolan i Vasa. Där sjöng hon i kören Oikoumene med Tomas Koskinen som körledare.

– Det var min stora skola när det gäller gospel. Därifrån är inspirationen hämtad.

Glädjen sprudlar fram

– Det som många förknippar med gospel är att det är en musikstil som lyfter fram det glada i evangeliet, konstaterar Nanna Rosengård.

Texterna är ofta väldigt enkla, med fokus på kärnbudskapet.

– Det har varit roligt att se att det tycks vara en sån musikstil som faktiskt tilltalar en väldigt bred grupp.

På påskdagen ger Gospelkören konsert i Kristinestads kyrka, med Fabien Attié och Maria Storsjö som solister.

– Vi kommer att sjunga påskens glada sånger. Det blir också en insamling för Gemensamt Ansvar.

Övningar:

Gospelkören övar varannan söndag kl. 17–19 i Kristinestads församlingshem. Nästa övning är 12 mars.

PIAN WISTBACKA


Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00