– Jag inspireras av att ha olika slags arbetsuppgifter, säger Rose-Maj Friman. FOTO: PRIVAT

Hon är Korsnäs nya kyrkoherde

KORSNÄS.

– Jag är intresserad av andra och andras berättelser, säger Rose-Maj Friman. Snart tar hon vid som kyrkoherde i Korsnäs församling.

9.2.2023 kl. 13:56

Rose-Maj Friman är bosatt i Tölby i Korsholm. Strandvägen ligger inte långt från hemmet, och avståndet till den nya arbetsplatsen i Korsnäs församling är cirka 40 km.

– Vägen till Korsnäs är rak! skrattar hon.

I mars börjar hon som kyrkoherde i Korsnäs församling. Församlingen blev hon bekant med redan på 1990-talet, då hon arbetade ungefär ett halvår som gemensam präst i Korsnäs församling och Malax samfällighet. Efter den perioden var hon inhoppare i Korsnäs i nästan tio år under kyrkoherde Guy Kronqvists semestrar och lediga helger.

– Därför var steget inte riktigt så långt.

De senaste nästan tjugo åren har man kunnat hittat henne i sjukhusmiljö. Hon började som sjukhuspräst 2003, och har nu arbetat som chef för sjukhussjälavården i Vasa i åtta år.

– Jag går nu tillbaka till ett mera andligt arbete. Det ser jag fram emot! Det finns en trygghet också i förändringen.

Rose-Maj Friman i skidbacken i Vörå. Foto: Privat

Ett frö börjar gro

Beslutet att söka kyrkoherdetjänsten tog sin tid att mogna fram.

– Jag ser det nog som en kallelse som har nått mig. Ett frö började gro i ett samtal med Guy Kronqvist. Senare skojade jag med Guy och sa: ”Ni gjorde den här rekryteringen för 30 år sedan!” Det var ju en trevlig församling när jag var där.

Rose-Maj Friman beskriver sig själv som en social och kontaktsökande människa.

– Jag är intresserad av andra och andras berättelser.

Grundströmmen i församlingsarbetet är positiv, menar hon.

– Vi säger att församlingen är en familj, Guds familj på jorden. Och visst motsvarar församlingen familjelivet – det är lite ett och annat, precis som i en familj.

Familjelivets olika aspekter är vardag för Rose-Maj Friman som själv är storfamiljsmamma i en familj med sju barn. Alla barnen är numera vuxna, den yngste fyller arton om några veckor.

Hon ser särskilt fram emot att få jobba just med barn och ungdomar i Korsnäs.

– Jag känner mig hemma bland dem, konstaterar hon.

I sin familj är hon inte den enda kyrkoherden: maken Jari är kyrkoherde i Korsholms finska församling.

Rose-Maj Friman är utbildad arbetshandledare och har handlett inom sjukvården. Arbetshandledningen passar väl in också i det kommande uppdraget.

– Det känns naturligt att fortsätta med den uppgiften som en del av mitt arbete.

Från sjukhussjälavården tar hon också med sig kontakten med utomstående instanser. Det är något hon gärna vill odla också i fortsättningen. Det kan till exempel handla om samarbete med kommunen och skolorna.

Och på fritiden? Hur kopplar du bäst av?

– Familjelivet är också en avkoppling, tänker jag. Från och till har jag gått på sykurs. Jag har olika syprojekt, reparerar, stoppar strumpor. Jag har haft handarbetande förfäder och tycker att det är viktigt att ta tillvara det som andra har gjort.

– Utöver jobbet brinner jag för orientering. Det har jag också sagt till församlingen. Jag tävlar – hellre än bra som man säger – och har planerat mina ledigheter tillsammans med Guy Kronqvist och enligt Finlands orienteringsförbunds tävlingskalender!

ROSE-MAJ FRIMAN

Gör: Chef för sjukhussjälavården i Vasa,
tillträdande kyrkoherde i Korsnäs församling.

Bor: I Tölby, Korsholm.

Familj: Gift med Jari Friman, sju barn i åldern 17–34, tre barnbarn.

Intressen: Orientering, natur, handarbete.

Vill förmedla: ”Att det kristna budskapet är ett budskap för oss idag. ’Gud med oss.’ ”

PIAN WISTBACKA


Kyrka. År 2008 gav insamlingen Annorlunda Gåva 1,65 miljoner euro i intäkter. Skoluniformen var bidragsgivarnas favorit. 19.1.2009 kl. 00:00

Världen. "I varje möte med en annan människa kan vi se mer eller mindre. Oftast väljer vi att se mindre." 16.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Finländare uppskattar missionsarbete. Det visar en nationell undersökning. 17.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Representanterna för Kyrkans Utlandshjälp betonade att inga omständigheter rättfärdigar att humanitära mål beskjuts. 16.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. På söndag tar festårets huvudevenemang plats i domkyrkan i Helsingfors. 16.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

profilen. Sonja Djupsjöbacka är tacksam för sitt drömjobb, men vägen dit hade sina krokar. – Många gånger kände jag ”kommer det här att lyckas?” Det var för många pusselbitar som skulle falla på plats för att jag skulle kunna bli lärare. 9.5.2018 kl. 14:04

Förnyelse. Pastor Keld Dahlmann arbetar med att hjälpa nya och gamla församlingar att bli livskraftiga och växande. Nu besöker han Helsingfors. 9.5.2018 kl. 11:52

asylpolitik. Solen sken över ett välfyllt torg i Jakobstad på lördagsförmiddagen. Men det tema som lockat cirka 500 personer dit var inte lika positivt. Manifestationen var ett uttryck för missnöje över det man upplever som en inhuman finländsk flyktingpolitik. 28.4.2018 kl. 13:48

Kyrkpressen. En chockhöjning av postens distributionsavgifter tvingar Kyrkpressen till inbesparingar. Under sommarmånaderna utkommer tidningen varannan vecka. 26.4.2018 kl. 20:52

PROFET. Jordan Peterson är Youtube-ålderns vishetslärare, och unga män följer honom i stora skaror. Kan en äldre herre som uppmanar killar att rycka upp sig och stå raka i ryggen vara farlig? Kanske. 26.4.2018 kl. 16:48