– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

Kyrkoforskaren Tornike Metreveli var säker på ett krig i Ukraina – men inte på det här sättet

KRIGET I UKRAINA.

Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund.

5.1.2023 kl. 18:00

– För mig var det alldeles klart att kriget var på kommande i Ukraina. Men jag trodde det skulle bli mera på den religiösa fronten än det blev.

Det säger forskaren och sociologen Tornike Metreveli i Lund i Sverige.

Redan under åren före den ryska invasionen i fjol reste han runt till över 60 orter i Ukraina och kartlade attityderna bland ortodoxa i Ryssland. Under våren är en ny bok på kommande om vad vanliga församlingsmedlemmar i Ukraina tänker om kyrka och krig.

Ukrainas ortodoxa är splittrade på två kyrkor. Moskvapatriarkatets ortodoxa kyrka har närmare 12 000 församlingar och den nyare ukrainska ortodoxa kyrkan har 7 000. Den nyare bildades sedan Ukraina blev självständigt på 1990-talet och har erkänts av patriarkatet i Konstantinopel. Båda kyrkorna har kraftigt tagit avstånd från Rysslands invasionskrig i Ukraina.

Men redan före kriget kunde man i församlingar uppröras över små nyanser i gudstjänstlivet.

– Många av dem jag intervjuade stördes redan då av att (Moskvapatriarken) Kirill nämndes i förbönen för biskopar och patriarker. Eller att stupade i kriget (i Donbass) kallades "offer i inbördeskriget" – små detaljer som man kunde tro inte har någon betydelse.

President Zelenskyj ville inte tala om religion – nu får han
ta ställning till den ortodoxa splittringen i landet.

Ukrainas egen kyrka
fick historisk plats i Kyiv

Konflikten tillspetsades den här veckan genom det närmare tusen år gamla Petjerskaklostret med sina legendariska katakomber i Kyiv.

I tisdags meddelade den ukrainska statsledningen under president Volodymyr Zelenskyj att den del av den historiska plats i Kyiv som på 1920-talet blev ett sovjetiskt museum nu ska administreras av den ukrainska ortodoxa kyrkan i landet. Där ska den nu fira julmässa vid den ortodoxa julen som infaller på lördag.

Men det handlar inte om att Ukraina kastade ut den ryska kyrkan. Det var ett hyresavtal som tog slut vid årsskiftet; den ukrainska staten äger byggnaden.

Men i klostret Lavra Petjersk som det också också kallas har den ukrainska säkerhetstjänsten SBU under krigets gång gjort husundersökningar. President Zelenskyj har också infört sanktioner mot nio av Moskvapatriarkatets kyrkoledare i Ukraina.

Särskilt de ukrainska högernationalisterna i Ukrainas parlamentet rada vill att den ryskförankrade kyrkan i landet ska förbjudas helt och hållet. Det kräver bland andra den förra ukrainska presidenten Petro Porosjenkos parti.

– De viskar i Zelenskyjs öra hela tiden, säger Tornike Metreveli. Men jag hoppas Ukraina bara går åt enskilda personer i Moskvapatriarkatets kyrka, inte hela församlingar eller medlemmar. Man kan inte förbjuda en kyrka med elvatusen församlingar, till vilka landets egna medborgare hör.

Då ingriper man i religionsfriheten och i den religiösa mångfalden i Ukraina, säger Tornike Metreveli.


Zelenskyj och Jelenskyj

Till sin rådgivare i frågorna om kyrka och religion har Zelenskyj kallat den ukrainska religionsvetaren, professorn och tidigare politikern Viktor Jelenskyj.

– Statsledningen förstod att det inte är så smart att låta bli att tala om religion, vilket var Zelenskyjs linje förut. Under sin presidentvalskampanj nämnde han inte det temat överhuvudtaget, säger Tornike Metreveli.

I medierna – och också bland finländska forskare som KP tidigare intervjuat – förekommer påståenden om att den ukrainska kyrkan skulle ha tagit över egendom som konfiskerats av Moskvapatriarkatets kyrka.

– Jag har tittat på alla sådana konflikter under 30 års tid i min forskning, i alla ukrainska rättsinstanser. Inte en enda konflikt handlar om att det. Det är gamla konflikter från 1970- och 1980-talet, tidigare polska kyrkor eller grekisk-katolska kyrkor som man under sovjettiden tog över och gjorde ortodoxa. Nu blir allt ett instrument i konflikten med Ryssland, mest ortsbor på landsbygden som är av olika mening.

– Mycket blir också suddigt i kanterna för att man inte i Ukraina registreras som medlem i en kyrka, utan olika präster har sina följare.

Ryssland blåser under lokala konflikter

Särskilt sedan Krimkonflikten 2014, säger Tornike Metreveli, har Ryssland aktivt försökt underblåsa konflikter mellan Moskvapatriarkatet och den ukrainska-ortodoxa kyrkan. Som i den lilla västukrainska byn Ptitja öster om Lviv, där ortsbor 2016 grälade om vem som skulle få fira gudstjänst i ortens kyrka.

– Varför uttalade (Rysslands utrikesminister) Sergej Lavrov sig då om en församlingskonflikt långt ute på den ukrainska landsbygden? Varför sammankallade Vladimir Putin det ryska interna säkerhetsrådet för att diskutera den ukrainska ortodoxa kyrkans autokefali (självstyre) som han gjorde 2018?

Tornike Metreveli säger att Ryssland ser ut att ha haft planer på att skapa ett ukrainskt inbördeskrig på religiös grund för att på det sättet flytta fram gränspålarna för sitt inflytande lite i gången. Det har han sett i sitt eget hemland, Georgien, där den ryska gränsen går ett trettiotal kilometer från hans hus.

– Man skapar små lokala konflikter och flyttar gränsen lite åt gången, familj för familj, säger han när KP intervjuar honom på videolänk från huvudstaden Tbilisi.

I Ukraina försökte man skapa en offermentalitet bland medlemmarna i Moskvapatriarkatets kyrka, så att Ryssland sedan skulle komma in och rädda de förorättade – men misslyckades.

– Ukrainarna inte bryr sig om kyrkan i stort, utan om vem det är som predikar i deras församling, och om själva kyrkbyggnaden på orten. Göra prästen gör bra saker så bryr man sig inte, om han så är en av Moskvas killar.

Om de som hör Moskvapatriarkatets 11 700 församlingarna verkligen skulle ha ansett att den kyrkans folk är bad guys, så skulle de väl många ukrainare i så fall ha gått över till den ukrainska kyrkan. Men det har de inte gjort, säger Tornike Metreveli.

Tornike Metreveli besökte Finland i december 2022 på inbjudan av bland andra Polininstitutet i Åbo.

Jan-Erik Andelin


Samhälle. Religion är ett utmanande nyhetsämne som ofta hamnar i skymundan. 18.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den 16.7.1944 uppmanade presidenthustrun Gerda Ryti det finska folket att be för sitt land i krig. 16.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. I Åbo och S:t Karins samfällighet får de anställde nio cent per kilometer som de cyklar under arbetsdagen. 18.7.2008 kl. 00:00

. Att vara på en längre resa gör ofta att man väl hemkommen ser på sin vardag med nya ögon. 17.7.2008 kl. 00:00

Ledare. Med en upplaga på ca 50 000 ex har Hbl inte på länge i verkligheten varit en finlandssvensk rikstidning. 17.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den statliga filmgranskningsbyrån har sänt en skrivelse till församlingarna i vilken byrån hoppas att åldersgränserna iakttas. 16.7.2008 kl. 00:00

Människa. – Det fanns en anglikansk kyrka på min hemort. Jag gick med i söndagsskolan och tyckte om allt jag hörde och såg. Jag ville så gärna bli döpt och min söndagsskollärare sa: ”Lär dig katekesen och bibelverserna vi läser.” 17.7.2008 kl. 00:00

Människa. Kyrkoherden i Pernå, Rolf Steffansson, har valts till direktör för utrikesavdelningen vid Finska Missionssällskapet. 15.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Vindkraftsvigslar, drive in-vigslar och vigsel på brandstationen är några av sommarens bröllopsfenomen. 15.7.2008 kl. 00:00

Världen. Gudsperspektiv i politiken belystes under politisk vecka på Gotland. 14.7.2008 kl. 00:00

Kyrka. Bön över samfunds- och språkgränser förväntas locka uppemot 10 000 kristna till Åbohallen i oktober. 13.7.2008 kl. 00:00

Kultur. – Den stora pilgrimsleden i Norden går från Vadstena i Sverige till Nidarosdomen i Trondheim. Den heter Romboleden och är ett slags aorta för pilgrimslederna i Norden, säger prästen Hans Erik Lindström på pilgrimscentrum i Vadstena. 12.7.2008 kl. 00:00

Teologi. ”Håll inte fast mig”, säger Jesus till Maria Magdalena efter uppståndelsen. För mig har orden fått betyda öppenhet och rymd, att inte förminska Gud. Men också att våga stå på egna ben, ifrågasätta förtryckande sidor av kristen tro. Feministisk teologi inspirerar i det arbetet. 11.7.2008 kl. 00:00

Samhälle. Tammerfors stad och stadens evangelisk-lutherska församlingar har slutit ett samarbetsavtal rörande krishjälp i storkatastrofer. 11.7.2008 kl. 00:00

Insändare. Det var Åbo, det var vinter, man studerade. Marken var frusen, täckt av ett kallgnistrande frosttäcke. Man var ensam. Det tärde på mig, alla chanser verkade blockerade. Omvärlden tycktes likgitlig. Studierna i stiltje,  ovisshet, mentalt trött. Och så - helgen. De ensammas helvete. Allt stänger. Inspirationen försvinner. Gamla tankar i gamla spår. Så jag fick nog; gav efter, alkohol. Några timmar senare, aningen mer alkohol i kroppen, ute på dansgolvet. Otroligt. De fanns överallt. Kvinnorna. Ljushåriga, mörka, studerande, blonderade, lättklädda. Lockelsen slet i mig; det hade varit mycket längesen jag vågat mig ut. Rädsla. För våld. För vad som skulle tänkas hända om jag gick över gränsen. För att förlora någonting, för att dö. Mitt förhållningssätt till kvinnan har alltid varit präglat av skuld; som ung var jag mycket rädd för Guds straffdom och vad som skulle ske om jag vågade närma mig någon utan... ja, utan vad? Tillåtelse? Välsignelse? Emellertid; nu hade allt sådant dövats bort, men desto större blev däremot smärtan från kvällen ifråga.Och något odefinierbart som skrämde mig därinne i discot. Än i denna dag kan jag inte säga vad det var. Men därinne blev jag till slut skrämd från vettet; jag var på väg in i ett landskap där allt var tillåtet och där jag inte längre kunde identifiera mig med mig själv eller min kristna kallelse. Jag var ute i ingenmansland. Jag såg det underbara som det borde ha varit - och jag blev besviken.  Bakfull, darrig och gråtande gick jag hem vid femtiden på morgonen, ur stånd att förstå vad som skrämt mig så mycket därinne. Besvikelse, antar jag, likaväl som rusighet, liksom något tabu jag brutit. Jag ville bara därifrån. Ännu nästa dag var jag rädd, utan anledning, och sorgsen över mitt förfall: kanske över vad jag tänkt göra. Vad jag velat göra. Vad jag rentav oreserverat ansett mig ha rätt att göra, bara för att jag upplevt mig vara i överläge gentemot kvinnorna, som jag annars krupit för... dyrkat i det tysta, vänt all min ångest mot... tiggt om förståelse, fjäskat för att få den, nyttjat olika verbala taktiker för att be om den. Jag hade betett mig illa, även om jag inte just gjort något; men mentalt hade jag klivit över en odefinierad gräns. Och inför Gud; endast med Jesu hjälp kunde jag till slut restaurera min upplevelse och ta den med i bagaget. Slutligen trodde jag mig förstå: i Jesu ögon var de lika mycket värda som jag, troende eller ej - och jag lika mycket värd som de. 11.7.2008 kl. 00:00

Helsingfors. Målet är en avkastningen på samfällighetens tomter på tre procent, i stället för fem procent som befarats. 15.5.2017 kl. 10:53

Kyrkomötet. Situationen vid kyrkomötet förra veckan, när Leif Nummela avbröts av ordförande Kari Mäkinen i sitt anförande, har väckt diskussion. Nu har Kari Mäkinen kommenterat det som hände. 12.5.2017 kl. 09:00

tro. I del fyra i Karin Erlandssons serie om tro beklagar hon sig över att det bara är i ett sammanhang som hon som författare har svårt med ord. När hon ska be. 11.5.2017 kl. 14:01

morsdagsprofil. Pamela Granskog förlorade sin mamma i november. – Det var en av de största rädslorna när jag fick mitt första barn som 36-åring – hur länge får mina barn ha kvar sina morföräldrar och farföräldrar? 11.5.2017 kl. 12:59

Kyrkomötet. ”För lite och för fegt, är en bedömning. ”Realistiskt och i rätt riktning”, är en annan. Kyrkomötet har fattat beslut som ska hjälpa att trygga verksamheten i en framtid med minskade intäkter. 5.5.2017 kl. 13:28