Peter Ragnvaldsson är van att tyda de digitala kyrkböckernas vackra men svåra handstilar.
Peter Ragnvaldsson är van att tyda de digitala kyrkböckernas vackra men svåra handstilar.

Släktforskningen han gett hans liv en dimension det annars inte skulle ha haft

SLÄKTFORSKNING.

Släkten följa släktens gång, sjunger vi flitigt i juletid. Men hur viktigt är det egentligen att lära känna dem som gått före oss? En som vet mer än de flesta är släkt forskaren Peter Ragnvaldsson.

21.12.2022 kl. 11:16

Hur vet du att du är en äkta släktforskare? Då bibliotekspersonalen stänger dörren när de ser dig komma.

Eller: Då du har svårt att minnas vad din hund heter, men kan namnen på släktingar som levde för tvåhundra år sedan.

Peter Ragnvaldsson har fler sådana vitsar på lager. Han är historiker med utbildning från Lunds och Helsingfors Universitet, ordförande för den svenskspråkiga föreningen Helsingfors släktforskare och en eldsjäl inom släktforskningen i Finland.

– ”Ska du umgås med dina döingar nu igen” brukar min fru säga, skrattar Ragnvaldsson.


En tidig start

Peter Ragnvaldsson hade mor- och farföräldrar som var bra på att berätta historier. De väckte hans intresse för släktforskning redan som tioåring.

– Det var förstås ingen regelrätt forskning jag bedrev då, men jag skrev upp vad de berättat på små lappar. Jag drog också fram fotosamlingen från hela nittonhundratalet, höll upp foton och frågade: vem är det där? Och så skrev jag namnet bakpå, med blyertspenna. Inte bläck, för det lämnar tryckspår, tipsar Ragnvaldsson.

För den som är intresserad av släktforskning men missat tåget med de äldsta släktingarna har han ett gott råd: gå vidare med syskon och kusiner. Fråga vad de minns och vet.

– Det är ofta närhistorien som är svårast att hitta i arkiven. I Finland har vi en lagstiftning som skyddar information som är yngre än hundra år, så först cirka 1921 och bakåt börjar arkivmaterialet vara till hjälp.

Intresset för släktforskning har formligen exploderat sedan digitaliseringen av material som tidigare krävde bra sittmuskler och tolerans för biblioteksdamm. Förutom arbetet inom Helsingfors släktforskare håller Ragnvaldsson kurser på olika orter och hyr också ut sina tjänster till släktforskare som antingen inte kan eller orkar forska själva, eller kört fast i sin forskning.

– Jag har knappt tid alls att forska i min egen släkt längre!

Bra alltså att han började på allvar redan i trettioårsåldern. Nu vid fyllda sextio har han kartlagt flera grenar av familjen långt bakåt i tiden.

– En gren går faktiskt ända till 600-talet, men det är inte jag som gjort den allra tidigaste forskningen. Det kom sig av att jag hittade lite adel, som sedan ledde till norska kungligheter och vidare till europeiska kungahus och Karl den Store. Hans släkttavla har man med säkerhet kunna följa bakåt till 600-talet.


Om släkt och identitet

Ragnvaldsson är trots dessa anor inte alls intresserad av att söka efter något visst, som till exempel kungligheter.

– Jag brukar säga att precis alla personer i ditt släktträd är lika viktiga, piga som kung. Ibland hör jag någon säga: ”Varför ska man bry sig om anor tio generationer bakåt? De betyder ingenting.” De betyder allt! Plockar man bort redan en person så finns du inte.

Den filosofiska frågan om hur den egna identiteten påverkas av vad förfäderna gjort är alltid aktuell. När Ragnvaldsson bodde i Malmö fick han höra om en ”fin” dam som kommit på släktforskningskurs för att forska i sina anor. När hon kommit några generationer bakåt hittade hon en förfader som suttit på fästning, och tog prompt sitt pick och pack och lämnade kursen.

– Jag tycker tvärtom att det skulle vara jätteintressant att hitta en sådan person i sitt släktträd! Det finns så mycket dokumenterat om dem: hur de såg ut, hurdana de var till sättet. Allt sådant finns uppskrivet i fängelsernas arkiv.

Ragnvaldsson konstaterar att släktforskningen gett hans liv en dimension det annars inte skulle ha haft.

– Det har visat sig att jag har anor lite överallt, i olika landskap och länder. Och det är intressant, för jag har alltid känt mig ganska internationell på något sätt. Den känslan har jag alltså fått bekräftad via forskningen.


Kyrkans avtryck i livet

Ragnvaldsson visar hur de numera digitaliserade kyrkböckerna ser ut i Finlands Släkthistoriska Förenings databas.

Förutom födslo- och dödböckerna finns här även husförhörslängden, där man betygsatte församlingsmedlemmarnas kristendomskunskap, och kommunionböckerna där prästen förde bok över hur ofta någon tagit nattvarden. Under långa tider höll kyrkan ett fast grepp om de flesta aspekter i människors liv och det var överhuvudtaget inte möjligt att gå ur den. Det positiva för dagens släktforskare är dock att alla på grund av detta faktiskt finns upptecknade på något sätt.


Släktforskning är för alla

Intresset för släktforskning är fortfarande störst bland äldre, men Ragnvaldsson vill gärna se fler yngre människor bli släktforskare.

– Jag rekommenderar att man går en kurs för att komma igång, då undviker man många misstag. Släktforskning är roligt och spännande! Att få förståelse för hur folk haft det förr ger ett hälsosamt perspektiv på det egna livet och tiderna.

Text och foto: Joanna Nylund


Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00