I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

"Norges kyrka har krävt mest" – Helga West forskar i kyrka, samer och försoning

samer.

Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi.

19.12.2022 kl. 08:00

Teologen och journalisten Biennaš-Jon Jovnna Piera Helga, eller i folkbokföringen Helga West, 36, från Utsjoki är doktorand vid Helsingfors universitet.

I fråga om samernas rättigheter säger hon att Norges folkkyrka har varit tidigast ute i Norden i sin försoningsprocess med samerna, och dessutom tagit ställning i tyngre frågor.

Helga West är halvvägs på en avhandling om de tre nor­diska folkkyrkornas försoningsprocesser med samerna. De går parallellt med att statsmakterna har startat liknande, men tyngre processer i Norge 2017, i Sverige 2021 och i Finland i år.

I sameområdet Sápmi har staten och kyrkan i historien gått fram tillsammans. Det har ibland betecknats som imperialism mot ursprungsfolket. Men det har också varierat stort beroende på tidsepok, geografiskt område och enskilda kyrkoherdar, säger hon.

"Ingen finländsk biskop
har talat om mark och vatten"

I dag harmas Helga West över att teologi kring samerna mest tycks handla om språk – var man kan tala samiska och vilket stöd det behöver.

– Men jag har visst aldrig hört en finländsk biskop säga någonting om samernas rätt till mark och vatten. Där är Norge annorlunda. Där har kyrkan kraftigt sagt att den måste vara solidarisk med samerna och stå emot industriprojekt på sameområdet, säger hon.

Sedan handlar det ofta om jojken och vilken betydelse den kunde ha i samiskt gudstjänstliv, liksom andra arv från samisk andlighet, säger Helga West.

Jojken som en förkristen tradition är fortfarande kontroversiell, också bland det samiska kyrkfolket självt. Det finns samer som reser sig och går ut om de konfronteras med jojk eller trolltrummor, säger Helga West.


Ber inte om ursäkt för den kristna tron

I kyrkans försoningsprocesser handlar det inte om att kyrkan ber om ursäkt för att samerna blev kristna, utan om överslagen på missionsfältet, säger Helga West.

– Många samer anslöt sig också gärna till kyrkan och fann tröst i tron. Lars Levi Laestadius nykterhetspredikningar räddade också många samiska hem från alkoholism – liksom andra missbruk en kolonial företeelse.

Jan-Erik Andelin


böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07