Hedvig Långbacka har jobbat med radioandakter i sexton år.

”Varje människa med kunskapstörst gör mig lycklig”

radio.

– Radions styrka är att berätta sådant människor inte visste de vill veta, säger Hedvig Långbacka.

22.11.2022 kl. 09:00

Fil mag Hedvig Långbacka från Åbo när en passion för folkbildning. Radion, menar hon, har unika möjligheter eftersom den ofta står på så att säga i bakgrunden och kan överraska oss med intressanta ämnen.

Du administrerar och planerar svenska andakter på YLE. Tidigare kallades de medverkande andaktstalare, nu heter det andaktsredaktör. Varför?

– De är inte bara talare utan de gör hela program, med musik och allt. Under min tid på tjänsten har jag värvat och utbildat ett 60-tal andaktsredaktörer.

– En del är präster, men många är personer utan någon yrkesanknytning till kyrkan. De är människor jag vid något tillfälle hört tala publikt och gjort det bra.

Vad är det viktigaste du lär ut?

– Radion har en speciell dramaturgi. Det är till exempel oerhört viktigt att redan från början hitta det rätta anslaget och snabbt fånga lyssnarens uppmärksamhet.

När känner du att ”detta var fint att sända ut”?

– Då en andaktsredaktör är uppriktig och ärlig samt har ett gott språk och kan berätta eller beskriva ett tankeflöde på ett sätt som gör att man dras med och vill höra mer.

Men har inte ”ångradion” spelat ut sin roll i dagens enorma medieutbud?

– Det där är lite ålderism, att man hela tiden tänker på dem som är under 30 och sociala medier.
Vi har faktiskt väldigt många lite äldre lyssnare som inte har lämnat radion. Mediets absoluta styrka är att det kan presentera för människor något de inte visste att de ville veta. Folk har den på i bilen, på stugan och om sommaren i båten.

Du och jag vet vad ”syndanöd” är, men vet en 15-åring i Sibbo det?

– Knappast. Men lyssnar man på dagens andakter i Radio Vega tror jag inte någon använder sådana ord. Talare i kyrkliga sammanhang förstår att vi måste prata om andliga ting på ett adekvat språk.

Ska man inte längre tala om synd, skuld, nåd eller försoning, alltså?

– Jodå, men i en kontext. Vi har exempelvis haft Andrums-serier där fem personer från olika samfund talat om olika centrala begrepp i kristen tro; nåd, försoning, skuld och så vidare. Det var jätteintressant, de närmade sig det på så olika sätt.

Hur ser din egen Gudsbild ut?

– Han, eller kanske hen, är ett stort mysterium. Jag tror att vi bara kan se delar. Kristus är för mig mycket lättare att relatera till, han är idealet för människan.

– Att förstå Gud kan jag inte. Det är lika bra att erkänna. Men samtidigt upplever jag att det är någon jag har en relation med. Och den förändras och utvecklas hela tiden, i takt med att jag själv lär mig nya saker.

I maj flyttade du tillbaka till uppväxtårens Åbo och från årsskiftet styr du nu själv helt över ditt liv. Vad sker därefter?

– Jag har redan en hel del beställningar på artiklar och föreläsningar. Mitt specialintresse sedan mer än 20 år är Bysans, det östromska imperiet, som jag ska föreläsa om under våren. Intresset är stort på grund av att Ryssland har så starka rötter där. Det är faktiskt lite lättare att förstå det som nu händer i Ukraina om man vet bakgrunden, hur den ryska tanken om att vara en ”frälsarnation” har utvecklats.

Din beläsenhet är omvittnad. Får vi framöver se något ”hedvigskt” på bokdiskarna?

– Tja … Jag är mycket intresserad av de medeltida gråstenskyrkorna i Finland, som jag rest runt och tittat en hel del på. De är helt fantastiska och i något skede har jag tänkt att det vore underbart att skriva en populärvetenskaplig bok om dem.

Vad gör dig lycklig?

– Att ro i skärgården en stilla kväll, att vara tillsammans med mina närmaste, att träffa människor som är vetgiriga. Varje gång jag träffar en människa som överraskar med sin kunskapstörst blir jag lycklig.


--- --- ---

Hedvig Långbacka:

GÖR:

Radioredaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. Går i pension vid årsskiftet.

FAMILJ:

Sonen Matias och livskamraten Henrik.

INTRESSEN:

Musik, litteratur, historia.

BÄSTA BIBELSTÄLLET: Frukta icke, ty jag har förlossat dig, jag har kallat dig vid namn och du är min (Jesaja 43:1).

Text: SÖREN VIKTORSSON


livsåskådning. Utbildningsverkets svenska sektion i Helsingfors planerar införa gemensamma lektioner i livsåskådning och religion i grundskolan. 18.3.2016 kl. 11:21

bnö. Busslaster har kommit till hennes förbönskvällar genom åren, brev fyllda av oro har skickats till hennes adress. 17.3.2016 kl. 11:26

musik. Sari Murtonen vid Östra Finlands universitet har intervjuat tio unga vuxna om vad de uppfattar som andlig musik. 17.3.2016 kl. 15:23

vanda. Nu är Vandaförsamlingarna och Vanda stad eniga om hur kvarteret vid Dickursby kyrka ska utvecklas. 17.3.2016 kl. 11:02

själavård. Nu går det att fylla i ett kort för att informera vårdpersonal om att du önskar förbön eller nattvard om du råkar ut för en olycka eller sjukdom. 17.3.2016 kl. 11:00

Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16

laestadianism. Den generaliserade bilden av laestadianer som pedofiler och muslimer som våldtäktsmän upplevs som negativa inom samfunden. Det visar en undersökning som Justitieministeriet gjort. 7.3.2016 kl. 15:28

författare. Karin Erlandsson skriver deckare – och går i kyrkan varje söndag. 3.3.2016 kl. 11:23

Det går ingen nöd på de finländska missionärerna i Etiopien. De enda finlandssvenskarna på plats i landet just nu är Heidi och Evans Orori med familj som befinner sig i huvudstaden Addis Abeba. 29.2.2016 kl. 16:22

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40

mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42