Kyrkoherdarnas roll är problematisk i kyrkan, anser Ulla-Maj Wideroos.

Ulla-Maj Wideroos: "Är vi inte klara med samkönsfrågan än?"

FÖRSAMLINGSVAL.

Två tredjedelar av kandidaterna i församlingsvalets valkompass vill att kyrkan ska viga också par av samma kön. Frågan polariserar fortfarande Borgå stift tydligt. Ulla-Maj Wideroos hör kyrkfolk vara otåliga över att frågan fortfarande hänger i luften.

7.11.2022 kl. 10:27

– Jo, det har skett en vändning. Det är inte mera ja och nej till samkönade äktenskap. Utan folk undrar om det här faktiskt är en fråga fortfarande, säger den förre politikern och ministern Ulla-Maj Wideroos efter fyra år som beslutsfattare i församling och kyrka.

Omkring 67 procent av alla som presenterat sig i webbverktyget är för regnbågsreformen också i kyrkan – att gå samma väg som staten och samhället som gjorde det civila äktenskapet jämställt 2017.

Det visar Kyrkpressens sammanställning av 413 kandidaters svar från Borgå stift i kyrkans valkompass.

Bland kandidaterna i resten av landet är det hela långt ifrån lika klart. Där står siffran bland 8000 kandidater och väger på 54 procent.

Bland de konkreta frågor som ställts i valkompassen är regnbågsvigseln fortfarande den mest polariserande frågan i Borgå stift.

Bland församlingarna har Larsmo och Karleby församlingar i Österbotten, och Petrus församling i mellersta och norra Helsingfors, en majoritet av kandidater som fortsatt har valt "helt av annan åsikt" i frågan om att kyrkan skulle viga par av samma kön.

Frågan kräver kvalificerad majoritet i kyrkomötet för att kyrkans ståndpunkt ska ändras.


Många släckta lyktor i valkompassen

De siffror Kyrkpressen återger baserar sig förstås bara på de svar som har lämnats i den valkompass som Kyrkostyrelsen har startat upp inför valet.

Hela 44 procent av dem som kandiderar till de organ i församlingen som har inflytande på kyrkans praxis har – inte alls svarat, eller ens lämnat in någon kandidatpresentation.

I Sydösterbotten och på Åland är det på många håll val med släckta lyktor, åtminstone för den som spanar efter tips i valkompassen.

I KP:s genomgång har bara var femte kandidat i Kristinestads, Korsnäs eller nybildade Norra Ålands församling lämnat in uppgifter om sig själva eller svarat på frågorna i kompassen.

Prickfritt heltäckande svarade alla kandidater i Ekenäsnejdens samt i Matteus och Johannes församlingar i Helsingfors.

– På mindre orter är det troligt att man mera utgår från att kandidaterna på orten känner varandra, säger webbkommunikationschef Lari Lohikoski vid Kyrkostyrelsen i Helsingfors, som har administrerat arbetet med webbkompassen.


Kandidater kopierar svar

Inte heller Ulla-Maj Wideroos som kyrkomötesombud, lokal förtroendevald och rutinerad politiker fyllde i valkompassen.

– Jag borde ju ha gjort det, av respekt för alla dem som vill rösta och veta vad vi står för. Och jag hade säkert all tid i världen på mig, men jag missade, säger hon.

Valkompassen är en del av datasystemet för att hantera omkring 8 000 kandidater och hela resultattrafiken i valet. Därför stängdes den tidigt i början av oktober och nya svar har inte på en månad kunnat matas in.

– Vi har förut gjort undantag för folk som bland annat har sagt att de har varit sjuka. Men i år har vi hållit oss till valets lagstadgade datum. Tidigare hände det att kandidaterna började kopiera varandras svar, säger Lari Lohikoski.


Kyrkfolket kräver mera att säga till om

I Borgå stift blir det stora omställningar i beslutsfattandet i församlingarna – om de över 400 kandidater som har svarat i valkompassen skulle få som de vill.

Hela 82 procent av kandidaterna i stiftet, tvärs över teologiska riktningar och landsändor, anser att möjligheterna till det är för små.

– Möjligheterna att påverka är nog små, säger Ulla-Maj Wideroos som efter en lång civil karriär i politiken kom in i det kyrkliga beslutsfattandet med raketfart.



Var är flaskhalsen då?

– Kyrkoherden.


Du sitter i kyrkomötet som kan göra någonting åt saken. Vad borde göras?

– Kyrkoherden ska inte vara ordförande i kyrkorådet. Förtroendeorganen borde helt bestå av förtroendevalda.

För det andra ser Ulla-Maj Wideroos problem med att beslut som fattas i kyrkan inte verkställs.

– Verkställigheten borde vara given. Om en kyrko­herde eller en kantor inte vill att någonting ska bli på ett visst sätt så blir det inte heller så.

När jag var kommundirektör kunde jag inte göra så. Om jag inte hade följt kommunstyrelsens beslut så hade det varit tjänstefel.

Kyrkans valkompass ställer också frågan om landets omkring 350 kyrkoherdar (eller biskopen) borde väljas bara på en viss tid. Där är åsikterna inte entydiga. Över var femte kandidat kunde eller ville inte svara på frågan.

Trots att man önskar mera medlemsinflytande slår kandidaterna i Borgå stift ändå starkt vakt om att församlingens personal inte ska krympas. Hela 85 procent vill hellre avstå från fastig­heter och lokaler än banta i lönekostnader och anställda.

Inte ens gamla och kulturellt värde­fulla byggnader och kyrkor ska nödvändigvis få kosta till varje pris.

Var fjärde svarande, eller 24 procent av kandidaterna, anser att kulturarvet inte ska vara undantaget när församlingarna sparar. Den siffran är betydligt större inom Borgå stift än på finskt håll inom kyrkan.



Mjölk och kött kvar på borden

Klimatfrågan hade kompassmakarna på Kyrkostyrelsen kokat ner till en konkret och moralisk fråga – ska församlingen slopa mjölk och kött när det lagas mat och mellanmål?

Tanken fick ett rungande nej genom hela kandidatfältet. Endast spridda kandidater i olika församlingar, som själva uppgav sig tänka grönt eller själva vara vegetarianer, tyckte att också kyrkan ska kocka enligt samma regler.

Hela 81 procent av alla kandidater sade nej tack till så drastiska steg, eller till att kyrkan skulle ta ställning på det sättet över huvud taget.



Åland teologiskt liberalt

Åland framstod i valkompassen som läromässigt mest liberalt i stiftet. Kandidaterna fick i tre frågor placera sig själva på en skala om hur de förhåller sig till Bibeln, personliga trosupplevelser eller till kristendomen som ”den enda rätta vägen”.

De drygt 40 ålänningarna skilde sig i genomsnitt från Österbotten, Åboland och Nyland särskilt vid frågan om kristen tro är unik jämförd med andra religioner. Nja, det finns också andra vägar till Gud, ansåg påfallande många.



SLEF stort ”parti” bland de uppställda

Av kandidaterna i Borgå stift sade 17 procent sig sympatisera med SLEF eller den evangeliska rörelsen. Kandidaterna fick både uppge vilken kyrklig rörelse och vilket politiskt parti de stod närmast.

Sju procent av kandidaterna uppgav sig vara laestadianer. Bara två procent angav som sin närmaste krets Kom alla-rörelsen som bildades 2006 i huvudsak som ett slags ”parti” med tanke på församlingsvalen.

I valkompassen frågas också om politiska partisympatier. Nästan 60 procent av kandidaterna står nära SFP. Det fanns också sympatier för Kristdemokraterna (11 %) och Socialdemokraterna (6 %).

Siffrorna om kyrkliga och politiska ”partisympatier” är ur Kyrkostyrelsens statistiska urval som var mindre än KP:s.

Text: Jan-Erik Andelin


Kyrka. Kyrkans eftervårdsprojekt i anslutning till skolskjutningen i Kauhajoki är snart fullföljt. 1.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Stig-Olof Fernström leder ”Svenskfinlands minsta stiftelse”. Årets Keswick-möte bjuder på uppmuntran och förtröstan mitt i vardagen. 1.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björn Vikström har diskuterat kritiken mot ungdomsarbetet i Karleby svenska församling med de anställda. 30.9.2010 kl. 00:00

Människa. För två år sedan fick Paul Salos hustru Ingrid hembud. Sedan dess har han ständigt burit henne i sina tankar och han ser henne överallt. 30.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har utarbetat sin första framtidsrapport. I rapporten skissar man upp tre bilder av församlingarnas framtid. 30.9.2010 kl. 00:00

May Wikström. Just nu är det mjuka värden som styr vår familj.De är två. 30.9.2010 kl. 00:00

Ledare. En sen septemberdag stod författaren och journalisten Alex Hailey på den plats där hans förfader gambiern Kunta Kinte anlände som en fjättrad slav till Maryland exakt 200 år tidigare. Hailey lär själv ska ha sagt att det var hans livs största ögonblick. 30.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Uppståndelsen kring den finska Drumsöherdens fina tjänstebostad väcker frågor om hur kyrkligt anställdas boende egentligen är organiserat. 29.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Säkerheten i församlingscentret i Jakobstad ska ses över. Detta efter att finska församlingens diakon Kirsi Rundgren hotades av en kund förra veckan. 29.9.2010 kl. 00:00

Allmän info. Kyrkpressens 40-årsjubileum firas på bokmässan i Helsingfors. 28.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ekenäs församling introducerade ett ”Stillhetens rum” på höstmarknaden i Ekenäs. 28.9.2010 kl. 00:00

Kultur. Åttahundra kyrkosångare från alla nordiska länder utom Island beräknas ha deltagit i dagarna som fylldes av sång och musik till Guds ära. 28.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Nyvigda biskopen Irja Askola låter sig inte retas upp av hoten om att bojkotta fem biskopar inom kyrkan. Hon oroar sig däremot för att en aggressiv diskussionskultur ska sprida sig inom kyrkan. 27.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkobesökare i österbottniska Lillkyro uppmuntras att komma till kyrkan i sportdräkt i dag, söndag. Även prästerna kommer att klä sig enligt rekommendationen. 26.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Bakgrundsuppgifter på kandidaterna i församlingsvalet blir offentliga när församlingarna i oktober lägger dem i en gemensam databas. 25.9.2010 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00