Petra Högkvist (till höger) tycker det är viktigt at hitta en kandidat som tycker ungefär som man själv. Kerstin Weckstöm har lång erfarenhet av beslutsfattande i församlingen och samfälligheten.

Vad då församlingsråd och kyrko­fullmäktige?

FÖRSAMLINGSVAL.

Församlingsvalet är inte alltid lätt att förstå sig på. Vad sysslar de beslutande organen med? Och varför ska du rösta?

27.10.2022 kl. 12:25

Det är inte alltid det lättaste att hänga med i beslutsgången och att ha koll på vad de olika beslutande organen gör i en församling. Det kan Kerstin Weckström från Solf hålla med om. Hon har suttit som förtroendevald i många perioder och kan räta ut en del frågetecken.

– I församlingsrådet behandlar man frågor som gäller den egna församlingen. I kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkorådet behandlar man sådant som gäller hela samfälligheten, till exempel fastigheter.

Kerstin Weckström sitter som bäst som viceordförande i församlingsrådet i Solf, och är också med i gemensamma kyrkorådet och har tidigare suttit i gemensamma kyrkofullmäktige. Det som man som väljare i första hand behöver ha koll på är att kandidater i den egna församlingen ställer upp för en plats i antingen församlingsrådet eller kyrkofullmäktige, eller för både och. Gemensamma kyrkorådet utses däremot av fullmäktige.

– Det kan hända att många upplever att de inte riktigt vet hur allt det här fungerar och vi har diskuterat om vi borde ordna utbildning om de olika organen och beslutsgången.

Kerstin Weckström jobbar som musiklärare vid Borgaregatans skola och Vasa gymnasium. Förtroendeuppdragen har hon upplevt som meningsfulla.

– Av olika orsaker har jag inte haft tid att gå i kyrkan och delta i annan kyrklig verksamhet så ofta som jag skulle ha önskat, min dotter tävlar i dressyr i landslaget bland annat, så jag har tänkt att med förtroendeuppdrag kan jag bidra till församlingen.

Hon har inte upplevt stora åsiktsstormar.

– Vi är ofta ganska eniga. Beslutsgången är långsam, men det finns påverkningsmöjligheter. Församlingsmedlemmar kan komma och prata med oss medlemmar i kyrkorådet om olika önskemål och angelägenheter som rör den egna församlingens verksamhet, byggnader, områden och så vidare. Då kan vi ta upp det på våra möten.

Varför rösta?

Petra Högkvist i Korsholm är medveten om att röstningsprocenten varit låg i församlingsval.

– Jag tycker det är viktigt att vi ger vår röst. Det är en rättighet vi har i en demokrati. Jag har också fått med min sambo fast han kanske inte tycker det är lika viktigt som jag. Man kan inte klaga på verksamheten om man inte röstar.

Ett sätt att påverka är att försöka hitta en kandidat som står för ungefär samma åsikter som en själv.

– Jag hittar inte sådana som till hundra procent tänkter som jag, jag måste kompromissa i vissa frågor.

Petra Högkvist har några saker hon tycker är extra viktiga.

– Jämställdheten i församlingen och barn- och ungdomsarbetet. Jag tycker det barn- och ungdomsarbete som finns i församlingen just nu är jättebra. Jag har deltagit i verksamheten med båda flickorna när de var små. Sedan har de fortsatt att vara med i körer.

– Kvinnoprästfrågan har varit på tapeten i Österbotten. Alla ska få jobba i en församling och känna gemenskapen, det är en viktig fråga.

Vissa egenskaper är viktiga som förtroendevald, anser Högkvist.

– Det ska vara någon som kan tala för sin sak. Men man ska också kunna lyssna på andra, diskutera olika åsikter utan att ta det personligt.

Kort ABC i kyrkopolitik

  • Förhandsröstningen i församlingsvalet 2022 pågår 8–12.11. Valdagen infaller 20.11. På församlingarnas webbplatser hittas röstningsställen och tidpunkter.
  • I valet väljer de röstberättigade vem som ska sitta i församlingsrådet och i gemensamma kyrkofullmäktige för en fyraårsperiod. Om det inte finns tillräckligt med kandidater blir det sämjoval.
  • Församlingsrådet leder tillsammans med kyrkoherden, som är ordförande i församlingsrådet, församlingens verksamhet och fattar beslut som berör den egna församlingen.
  • En kyrklig samfällighet består av flera församlingar som har gått samman inom olika områden såsom ekonomi och förvaltning.
  • Gemensamma kyrkofullmäktige utövar den högsta beslutfattande makten i en kyrklig samfällighet, och tar beslut som angår hela samfälligheten, det kan exempelvis gälla fastigheter och tjänster. Ordförande i fullmäktige väljs av fullmäktigeledamöterna.
  • Gemensamma kyrkorådet utses av gemensamma kyrkofullmäktige. Rådet förbereder ärenden till fullmäktige och verkställer de beslut som fattas i fullmäktige. I gemensamma kyrkorådet ingår en fastighets- och en personalsektion. I kyrkorådet sitter förtroendevalda från alla församlingarna i samfälligheten, antalet fastställs enligt församlingens storlek. Alla kyrkoherdarna sitter i kyrkorådet och ordförandeskapet cirkulerar mellan dem.
Ulrika Hansson


URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06