Sjukhusprästen Anu Paavola bemöter alla på samma villkor, oberoende av övertygelse. Vid Pejas sjukhus finns också ett stilla rum öppet för alla samfund.

Sjukhuspräst på svenska vid Pejas

vanda.

Anu Paavola jobbar just nu som sjukhuspräst vid Pejas sjukhus. Hon vill gärna föra fram att hon bemöter patienter också på svenska. Oftast pratar patienterna om helt andra saker än religion, men ibland stiger de andliga berättelserna fram – och ger kraft.

27.10.2022 kl. 12:05

Det finns ingen svensk sjukhusprästtjänst vid Pejas sjukhus i Vanda. Däremot finns det nu präster som också kan betjäna på svenska, inte minst Anu Paavola som jobbar fram till årsskiftet som sjukhuspräst. Hon är tjänstledig från sitt ordinarie jobb som församlingspastor i Vanda svenska församling.

– En del äldre svenskspråkiga människor, som inte kan finska, från kusttrakterna opereras här. De är väldigt tysta på finska, men pratsamma och pigga på svenska, säger Anu Paavola.

I sådana fall har hennes svenska varit till stor nytta.

– Jag ger inga diagnoser, men jag kan hjälpa personalen och informera dem om hur alert patienten verkar, om han eller hon till exempel hänger bra med i aktuella nyheter.

När det krisar

Det är första gången Anu Paavola jobbar som sjukhuspräst. Hon inledde jobbet i slutet av juli och upplever det som både spännande och givande.

– När en människa har en svag stund i sitt liv är jag där och försöker hjälpa henne att gå igenom sina känslor. Det är en fördjupad själavårdsuppgift. Ofta handlar det också om krisarbete, att sitta bredvid när någon förändring inträffar i en människas liv.

Uppgifterna varierar stort.

– Jag kan ordna en bönestund i sjukhuskapellet om någon avlidit, jag diskuterar med den som fått en allvarlig diagnos eller med den som tappat lusten att leva. Jag pratar med dem som befinner sig i terminalvård och med deras anhöriga. Personalen kan också behöva mig när något stort och omvälvande hänt, då kan vi ha en genomgång med alla som varit i tjänst då. När oväntade dödsfall sker, när man försökt rädda ett liv men inte lyckats, är det mycket känslor inblandade också för personalen.

En brobyggare

Patienter kan våga berätta om sina andliga upplevelser för en präst, något man inte gör lika lätt för en läkare.

– Som präst ska jag lyssna noga och fråga mig: Vad är det i den här religiösa berättelsen som visar på egenskaper som kan ge personen kraft? Också om patienten exempelvis är i psykos så har den andliga upplevelsen något att säga. Det finns en kraft i religiösa berättelser som kan hjälpa människan att leva mitt i sin sjukdom.

En sjukhuspräst kan prata på två språk, påpekar Paavola: det religiösa och det vetenskapliga, tack vare att prästen också kan ha psykolgiska fakta om en patient.

– På det viset motarbetar vi inte läkarna och det vetenskapliga utan samarbetar.

– De allra flesta samtal jag för handlar inte alls om religion. Man får prata om vad man vill med mig.

Till Anu Paavolas uppgifter hör dessutom arbetshandledning för anställda, inte minst om de levt med stor belastning i jobbet. Hon är också något av en brobyggare.

– Om jag träffar på personer som är ensamma kan jag med deras lov kontakta den lokala församlingens diakoni. De kan sedan besöka personen eller hjälpa hen att komma med i församlingsverksamheten.

En egenskap är speciellt viktig att ha som sjukhuspräst.

– Intuitivitet, en magkänsla. När en person pratar om något är det viktigt att du förstår vilken fråga du ska ställa för att få svar. Och du kan inte vara rädd för döden, för här dör människor.

För att själv hitta lugn och ny kraft har Anu Paavola sina metoder.

– Jag stillar mig med en andakt under dagen, exempelvis via en app, eller tar en meditativ promenad i de långa sjukhuskorridorerna. Jag har också egen arbetshandledning.

SJUKHUSPRÄSTERNA

  • Man kan meddela vårdpersonalen om man vill komma i kontakt med Anu Paavola eller någon av de andra sjukhusprästerna vid Pejas sjukhus eller Katrinesjukhus. Sjukhusprästerna arbetar i regel vardagar kl. 8–17. I helgerna jourar sjukhussjälavårdare.
  • Sjukhusprästen kan vara en samtalspartner för alla, oberoende av övertygelse eller religion. De hjälper också patienter att komma i kontakt med representanter från andra religioner.
  • Vid Pejas finns ett rum för stillhet, öppet för alla samfund och religioner.
Ulrika Hansson


medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00