Barbro Lähdesmäki ställer i ordning inför Alphakursens måltid.

Varför finns jag? På Alphakursen får man fråga och diskutera

Replot.

– Speciellt intressanta är diskussionerna, när man får vrida och vända på allt som har med tro att göra, säger Gertrud Alenius. Hon är en av tolv deltagare i den Alphakurs som ordnas i Replot i år.

14.10.2022 kl. 13:36

Gertrud Alenius valde att gå årets upplaga av Alphakursen i Replot, en slags introduktion i kristen tro, med låg tröskel. Varje träff består av en gemensam måltid, en inbjuden föredragshållare som talar kring ett visst tema och sedan påföljande diskussion.

– Jag tycker de olika rubrikerna för våra träffar är så intressanta och angelägna. Redan titeln på samtalshäftet ”Varför finns jag?”, det engagerar alla.

Man måste inte vara församlingsaktiv eller troende för att vara med, konstaterar hon.

– Vi är var vi är på vår livsvandring, och vi möts där vi råkar vara just nu. Det tycker jag är en jättefin sak!

Vilken fråga när det kommer till tro utmanar dig mest?

Kanske: Hur ska jag kunna tro? Som världen ser ut i dag så dyker förstås tvivel upp. Hur ska jag kunna tro och veta att Gud är god, med tanke på den ondska som finns omkring oss? Det tåls att tänka på och diskutera.

En andra skriftskola

Gertrud Alenius har haft tron med sig hela livet. Hon upplever inte att Alphakursen utmanat hennes tro på ett negativt sätt.

– Jag känner mig stärkt i tron. Men det är intressant att få vrida och vända på den, och så får jag ta del av andra människors synpunkter.

– Alphakursen blir nästan som en andra skriftskola, om man kan uttrycka det så. Då jag var ung hade jag så lite livserfarenhet, nu har jag mer erfarenhet och ser på livet och tron på ett annat sätt.

Hon upplever att det finns möjlighet att uttrycka egna åsikter i gruppen och fritt ställa frågor.

– Jag tycker det har varit så de några gångerna jag hunnit vara med. Samtidigt är vi så olika vi människor, somliga deltar gärna i diskussionen, medan andra hellre lyssnar.

Föredragshållarna för de fjorton träffarna är en blandning av församlingsanställda och personer utifrån.

– Det tycker jag vidgar vyerna, att jag inte känner alla.

Just det där har jag funderat på!

Ruth Vesterlund, församlingspastor i Replots församling, är en av Alphakursens föredragshållare.

– Det fina med Alphakurser är att vi där får diskutera tillsammans, alla de där tankarna vi går med var och en. Det är viktigt att också få höra andras frågor och funderingar.

Hennes erfarenhet är att det brukar bli en trygg grupp efter några träffar.

– Man får slänga ut funderingar och frågor i gruppen. Och kanske uppleva känslan av att just det där har jag också funderat på.

När hon själv gick en Alphakurs för första gången för många år sedan var upplevelsen positiv.

– Jag minns att jag tyckte det var bra och att jag längtade efter kvällarna och att få diskutera tillsammans. Det blev en längtan och ett behov.

Hon har märkt samma tendenser bland deltagare senare i livet.

– Många har upplevt att de fått en nystart i sitt kristna liv och kommit närmare Jesus.

I slutet av den kurs som nu hålls i Replot finns det möjlighet för deltagarna att ta med en vän, som får ett litet smakprov på vad konceptet går ut på.

– Många av dem som följt med då har sedan anmält sig till följande Alphakurs.

– Jag hoppas det blir en ny kurs nästa år! säger Ruth Vesterlund.

Vad är Alpha?

  • Alphakursen är en introduktionskurs i kristen tro.
  • Den kommer ursprungligen från den anglikanska församlingen Holy Trinity Brompton i London under det tidiga 1980-talet, men finns nu över hela världen och i alla större kristna samfund.
  • Kursupplägget och kursmaterialet är i princip detsamma var man än håller kursen.
Ulrika Hansson


PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20