Tre år in i hans biskopsperiod kommer Bo-Göran Åstrands herdabrevsbok – i en dialog med fyra andra skribenter, i och utanför kyrkan.
Tre år in i hans biskopsperiod kommer Bo-Göran Åstrands herdabrevsbok – i en dialog med fyra andra skribenter, i och utanför kyrkan.

Biskop Bo-Göran Åstrand valde dialog och herdamejl

herdabrev.

Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman.

31.8.2022 kl. 10:00

Han säger att man inte behöver lyssna länge på en förkunnare för att höra om hen har varit i verkstaden eller inte.

Så när det blev dags för det mer eller mindre obligatoriska herdabrevet valde biskop Bo-Göran Åstrand att inte ha en teologisk överläggning med sig själv. I stället valde han dialogbokens form.

För herdabrevsboken Brev i brytningstider (Fontana Media 2022) tog han kontakt med journalisten Jeanette Björkqvist, teologen och byggnadsvårdaren Liisa Mendelin, skådespelaren Simon Häger och förre riksdagsledamoten och ministern Ulla-Maj Wideroos och bjöd in dem till dialog.

Boken är ute i handeln nu och innehåller mejlkonversationer mellan de fyra finlandssvenskarna och biskopen med en avslutning med ”några riktmärken” av honom själv.

Boken har fyra tydliga teman: social utsatthet, ekologi, hbtq och det breda, folkliga engagemangets kyrka.

Valde du temana först och personerna att mejla med sedan?

– Så var det, ja. Jag bjöd in dem för drygt ett år sedan och de tackade inom kort ja. Det behövdes inga reservnamn.

Träffades ni för att prata ihop er om hur ni skulle göra en bok?

– Nej, bara ett kort Teamsmöte om de praktiska arrangemangen. Sedan var det en äkta brevväxling. Det var spännande att se hurdana de första mejlen skulle vara.

Hbtq-frågorna gick under huden

Bland de fyra mejlväxlingarna säger Bo-Göran Åstrand att särskilt den med Simon Häger, 44, homosexuell och skådespelare, gick honom särskilt under huden.

– Simon tänker väldigt högt och personligt i den här boken, personligt men inte privat. Jag upplevde instinktivt när jag fick hans brev att det ville jag också göra från min sida. Och då kom ju mina egna erfarenheter fram också i den processen. Och när jag sedan i boken till slut lyfter fram det här med trygga församlingar, så känner jag faktiskt att det är så här jag vill att det ska vara.

I brevväxlingen med Liisa Mendelin, 34, som har ett starkt intresse för miljö och hållbarhet, säger han att han slogs av klyftan mellan två generationer.

– Hon gjorde det väldigt pregnant och tydligt. Och Liisa släppte mig inte lätt. Jag märkte när jag skulle börja svara att jag behövde tänka över var jag riktigt står själv i de här frågorna och fördjupa mig i dem.

Hon frågade ju till och med om de yngre behöver kunna förlåta tidigare generationer för vad de har gjort.

– Vi behöver försonas. Den förra generationen och min tänkte att vi skulle bygga en ännu bättre framtid för följande generation. Det driver också mig som förälder och pappa. Men när jag möter Liisa så ser jag det så tydligt att min framtidsvision inte funkar, att vi skulle få ännu mera av allting. Vi är i en brytningstid på den punkten. Men vi kan inte heller bygga på dåligt samvete. Det är inte heller en bra drivkraft.

Den grävande socialjournalisten och debattören Jeanette Björkqvist, 49, för i sina mejl ut biskopen i samhällets mörkaste gränder av knarkmissbruk och människohandel.

Är det områden som kyrkan och kyrkans diakoni har missat?

– Det var ju mot bakgrund av Jeanettes rapporter om 2015 (under flyktingvågen) som jag valde henne för boken. Sedan såg jag ju direkt när hon skrev att hon tillämpar samma synsätt och forskande blick på det som hände under pandemin. Jag upplevde inte vår dialog som en kritik av kyrkan eller diakonin. Den är nog långt framme med att se vad som händer i samhället. Men Jeanettes brev gav ett fördjupat perspektiv.

Den tidigare SFP-politikern Ulla-Maj Wideroos, 71, kommer med i biskopens bok efter att ha valt kyrkan som sitt nya verksamhetsfält efter att ha lämnat sin aktiva tid inom rikspolitiken.

Hemma i Närpes ställde hon upp i församlingsvalet och var med om att hennes lista tog 18 av 23 mandat.

Hur tror du det blir om församlingsvalet i höst skulle dra in många nya människor?

– Det skulle bli ännu mera jobb för kyrkoherdarna. Engagemang betyder inte mindre jobb, utan mer, att hålla reda på hela butiken. Det börjar hända, ju fler som är i farten. Det minns jag från Jakobstad att när man gick till jobbet visste man inte alltid vad som skulle hända in­nan kvällen. Det är inte planlöst men det kommer intryck, och tankar, folk är engagerade. Alla kyrkoherdar som hamnar i en sådan ström vet att det blir mera jobb, men i slutändan bra.

I mejlväxlingen berättar Ulla-Maj Wideroos också om en trivsam, folklig allsångskväll med psalmer som slutade med en förkunnelse om synd som ”förstörde allt”.

Synd och nåd återkommande ofta i synnerhet i luthersk förkunnelse. Tyder Ulla-Maj Wideroos inlägg på att kyrkan lite borde försöka byta grundton där?

– Vill man som förkunnare att budskapet ska gå fram kan man inte tala så det går lock för öronen på dem som lyssnar. För vad har det sen för betydelse vad man säger? Det Ulla-Maj egentligen efterlyser är inte att vi aldrig ska tala om de svåra sidorna i levet eller att vi människor inte räcker till och så vidare. Men man måste lyssna på sina lyssnare. På vilket sätt ska man uttrycka det här så att det landar i människors tankar och föreställningsvärld? Och den där situationen är ett klassiskt exempel på hur det går när man som förkunnare går fram på ett fel sätt.

Du har varit biskop i tre år nu. Saknar du den här kommunikationen med dem ”i verkstaden”?

– Så länge jag var i församlingen så träffade jag regelbundet människor i glädje och sorg. På konfirmationsläger och dopkaffe fick jag ju en bra bild av hur det var i de här människornas liv. Det är jag rädd för att förlora. I det här jobbet så håller jag ju tal gång på gång. Och det får inte bli för lite tid att tala med människor i alla möjliga olika sammanhang. Tappar jag det så vet jag att det kommer att höras.

I din bok hade du valt bara fyra personer som tänker rätt så lika som du. Men ingen som tänker helt olika, teologiskt eller om de fyra temana. Varför ingen femte?

– Det är en bra fråga. Det tänkte jag inte på, om jag ska vara ärlig. Nu är upplägget i boken att två skribenter hör till kyrkan och två gör det inte. Det tycker jag är fin uppställning.

Många skulle vilja en fluga i taket för att se hur du som biskop för diskussioner med dem som inte alls tänker som du. Hur gör du?

– För det första är jag inte rädd. Jag har också i svåra lägen sökt upp dem som tänker annorlunda och försöker tänka mig in i deras situation. Varför tänker man så här, och ser det på ett bestämt sätt? Jag lyssnar, det gör jag. Även om det ibland någonstans långt inne gör lite ont.

I sina avslutande ”riktmärken” i herdabrevsboken betonar Bo-Göran Åstrand det viktiga att vara tillsammans, i kyrkan, inför naturen och i världen. ”Tiderna vi lever i är utan tvekan utmanande och osäkerheten påtaglig. Nu är det inte läge att gå ensam”, skriver han.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18