– Det behövs en sammansvetsad styrelse som gör att verksamheten rullar, säger Anita Ismark, ordförande för Korsnäs prästgårdsförening. FOTO: NICKLAS STORBJÖRK

40-årsfest på prästgårdsmuseet

KORSNÄS.

I år fyller Korsnäs prästgårdsmuseum fyrtio år. Det firas med jubileumsfest och sommarteater.

9.6.2022 kl. 13:17

Pensionerade kommundirektören Anita Ismark är en av entusiasterna bakom Korsnäs prästgårdsmuseum och ordförande för Prästgårdsföreningen.

– Prästgården byggdes 1831–1832, berättar hon.

År 1967 flyttade Rafael Järnström, den kyrkoherde som bodde sist i gamla prästgården, ut och man fick börja fundera på vad man nu skulle göra med byggnaden.

– Det var professor Harald Teir som väckte idén att man skulle göra den till ett prästgårdsmuseum.

Korsnäs prästgårdsmuseum slog upp sina dörrar för 40 år sedan. FOTO: Korsnäs präst­gårds­museum

Han fick med sig Levi Ulfvens från Svenska kulturfonden och Panu Kaila som var överarkitekt på Museiverket – plus en hel del entusiaster i Korsnäs. 1982 kunde prästgårdsmuseet öppnas för allmänheten. Det betyder att museiverksamheten i år firar sitt 40-årsjubileum.

– Många prästsläkter har donerat möbler, och en del möbler är från Österbottens museum, konstaterar Anita Ismark.

Donationer har kommit både från personer som har anknytning till prästgården och som känner till den.

– Fast nu börjar det bli ganska fullt, så vi får fundera på vad vi kan ta emot!

När Panu Kaila undersökte tapetbeståndet i prästgården hittade han en hel del olika sorts tapeter. Den som finns i stora salen är ovanligt vacker.

– Den får man numera också i nytryck, och den kallas Korsnäs-tapeten.

Timrat lada, lagt vasstak …

De fyra åren före jubileumsåret har gått i renoveringarnas tecken.

– Ytterväggarna har målats och alla fönsterkarmar, på både in- och utsidan, räknar Anita Ismark upp.

Prästgårdens plåttak var 100 år gammalt och behövde förnyas. Också bastun fick nytt tak. Tre kyrkstallar fick daltjärat tak på speciella bräder. Ladan på området monterades ner och byggdes upp igen, så att de ruttna stockarna kunde förnyas. Dessutom fick den ett nytt vasstak. I byggandet kunde man samarbeta med Medborgarinstitutet.

– Det var många kursdeltagare som var intresserade av att lära sig, så vi hade en kurs i hur man timrar en lada och en kurs i hur man lägger vasstak.

Det krävs en hel del insatser för att bevara de gamla byggnaderna, både av styrelsemedlemmarna och andra aktiva.

– Nu håller vi på med den gamla rian, som får nya stockvarv och nytt plåttak.

För prästgårdens plåttak beviljades bidrag från Kyrkostyrelsen.

Sommarkafé finns på plats. FOTO: Korsnäs präst­gårds­museum

Hur firas jubileet?

– Firandet inleds söndagen 19 juni med gammaldags gudstjänst kl. 11–12, berättar Anita Ismark.

Pensionerade kyrkoherden Guy Kronqvist är predikant. Dagen fortsätter med mat och jubileumsseminarium kl. 14 med professor Nils Erik Villstrand som festtalare. Karin Sandqvist, Jan-Erik Elfving och spelmän ur Närpes spelmansgille medverkar med musik.

Den 5–7 augusti är det dags för sommarteater på området.

– Pjäsen handlar om kaplan Gabriel Kalm och hans son Pehr Kalm, som var lärjunge till Carl von Linné.

Manuset är skrivet av Lasse Hjelt, som också syns i en av huvudrollerna i pjäsen. Kören med 20 sångare leds av Kjell Lolax.

– Folk tycker att det ska bli så roligt!

Vilka krafter behövs bakom ett prästgårdsmuseum?

Man ska vara genuint intresserad, konstaterar Anita Ismark.

– Det ska finnas eldsjälar, inte bara en, utan flera! Det behövs en sammansvetsad styrelse – vilket vi har – som gör att verksamheten och byggprojekten rullar.

KORSNÄS PRÄSTGÅRDSMUSEUM

Museet är öppet 14.6–14.8 kl. 13–17 tis–sön (måndagar stängt). Sommarkafé finns. Museet kan även bokas för särskild guidning eller hyras för födelsedagar och andra evenemang.

Jubileumsfest firas 19.6 med gammaldags gudstjänst, seminarium och musikframträdanden.

Sommarteater på museiområdet om kaplan Gabriel Kalm och hans son Pehr Kalm 5.8, 6.8 och 7.8 kl. 18.

PIAN WISTBACKA


FÖRSAMLINGSVALET. Tidiga resultat från församlingsvalet visar på att den nedåtgående trenden för röstningsprocenten fortsätter. Helsingfors hörde till de första samfälligheter som på söndagskvällen redovisade sina siffror. Tio procent av församlingsmedlemmarna i huvudstaden hade röstat. 20.11.2022 kl. 20:12

FÖRSAMLINGSVAL. Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet. 7.11.2022 kl. 18:12

sorg. Sandra Holmgård har skrivit en bok om det som för många känns som det värsta man kan drabbas av: att förlora ett barn. – Oliver var fantastisk, och jag tycker att alla familjer borde ha fått en egen Oliver. Men för egen del kan jag säga att jag aldrig kommer att repa mig helt efter hans sjukdom och död. 5.11.2022 kl. 09:00

KYRKOMÖTET. Nästa vecka samlas evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte – kyrkans riksdag – till höst­session i Åbo. På ärendelistan står bland annat budgeten för kyrkans central- och pensionsfond. 4.11.2022 kl. 10:02

TERRORBROTT. Centerledaren Annie Lööf och ärkebiskop Antje Jackelén stod på Theodore Engströms, 33, dödslista under sommarens Almedalenvecka på Gotland. Den tidigare nynazisten hade planerat att döda någondera av dem under de samtal med nattvard som ordnades i Visby domkyrka. 3.11.2022 kl. 17:48

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10

BORGÅ STIFT. Igår vigdes diakon Hanna Saarijärvi och prästerna Camilla Vuoristo och Mikael Hulten till tjänst i Borgå domkyrka. 31.10.2022 kl. 08:51

PERSONALVÅRD. Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift. 27.10.2022 kl. 09:00

LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40

METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00