Thomas Rosenberg tror på Svenskfinland och dess institutioner. Han hoppas att stiftsledningen ska göra mera för att trygga Kyrkpressen.

Utredning: Kyrkpressen går till 76000 adresser – har en nisch i det finlandssvenska mediefältet

FINLANDSSVENSKA MEDIER.

Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid.

6.6.2022 kl. 08:00

– Nu är förändringarna inom medierna sådana att Kyrkpressen har fått en överraskande stark ställning i Svenskfinland. Det är ju förutom radion det enda heltäckande medium vi har på svenska, säger Thomas Rosenberg, samhällsdebattör och förtroendevald inom kyrkan.

Finlandssvensk tv har tappat sin sammanhållande funktion och han saknar den tid då man på svenska i Finland hade ett brett nät av tidningar, vars chefredaktörer debatterade med och kommenterade varandra, säger han.

Kyrkpressen har fortfarande en stor upplaga, även om toppårens 120 000 på åttiotalet i dag är nere i drygt 76 000 som får tidningen.

Jämfört med dagspressen har KP ändå klarat sig bättre än många nyhetsmedier. HBL har på 15 år förlorat nästan halva sin upplaga och en del lokal­tidningstitlar har försvunnit helt och hållet.

– Vi har haft en stark tidningspress som har betytt jättemycket för sammanhållningen. Nu har den urholkats snabbt.

Thomas Rosenberg har nu lett en utredning kring Kyrkpressen; den följde på Rosenbergs eget initiativ i stiftsfullmäktige 2021.


Församlingar hoppar av – och tillbaka igen

Rapporten konstaterar att Kyrkpressens ekonomi fortsättningsvis bygger på att församlingarna möjligast heltäckande prenumererar till sina medlemmar.

I tider av sämre ekonomi står Kyrkpressen ofta som alternativ på sparlistan. Den kostar församlingen 17 euro per medlem per år och en del väljer att istället använda pengarna på egna info­kanaler eller annan verksamhet.

Den största församling som har valt bort Kyrkpressen är Vasa som tog beslutet 2019. Sedan dess har också Kronoby och östnyländska Agricola tagit samma beslut 2020.

Det finns också blandmodeller där församlingsmedlemmar själva kan välja om de vill ha, eller inte ha Kyrkpressen.

Kyrkpressens upplaga gick i år uppåt igen efter att två nybildade församlingar på Åland valde att prenumerera.

– Men jag ser faktiskt inget tydligt mönster i varför varför somliga församlingar tycker tidningen är viktig, och andra inte tycker det, säger Thomas Rosenberg.

I arbetsgruppen talade Kalle Sällström från Församlingsförbundet för den breda kontakt­yta KP:s spridning utgör:

"I budgettider [...] står den egna personalen ofta församlingarna närmast. Det är den man är solidarisk mot. Men om församlingen är solidarisk mot sina medlemmar, kommer Kyrkpressen i annat ljus, [...] en bred kontakt, som de anställda inte kan prestera, hur god vilja som än skulle finnas", citeras Sällström i rapporten.


Unga önskar mer digitalt

Den enda gång det ska ha hettat till i arbetsgruppen var enligt Thomas Rosenberg i diskussionen om papperstidning kontra digital utgivning.

Också vid en enkät på Ungdomens Kyrkodagar (UK) i april önskade flera unga att Kyrkpressen skulle ha ett större utbud av till exempel video och podcaster på sin webbplats.

Till och med bland de relativt församlings­aktiva unga på UK svarade hela 80 procent i en enkät att de läste Kyrkpressen bara någon enstaka gång per år, eller inte kände till tidningen över huvud taget.

Thomas Rosenberg, 69, tycker det är angeläget att knyta flera skribenter till Kyrkpressen, och särskilt unga. Men efter att ha jobbat i många år med finlandssvenska tidskrifter är han överlag inte särskilt orolig.

– Jag tycker inte man behöver riva sig i håret för den saken. Ungdomar under 30 år är också annars ganska omöjliga att nå. De kommer tillbaka med tiden, säger han.

Sixten Ekstrand från Kyrkans svenska central KCSA hade i arbetsgruppen önskat sig någonting framåt i fråga om det digitala.

– Vi behöver förbereda oss och ha en beredskap för att tala de ungas språk. Annars är man snabbt en föredetting, säger han.

Rapporten hade också jämfört Kyrkpressen med andra motsvarande organisationstidningar. Men Läraren, Folkhälsan, Hem och skola och Martha har alla samma praxis som Kyrkpressen och kommer ut som medlemstidningar med tonvikt på pappersutgivningen.

– Där går resonemangen exakt på samma sätt, säger Thomas Rosenberg.


KP-rapporten har gått till stiftsfullmäktige, men vem har bollen nu: Kyrkpressen, de enskilda kyrkoherdarna, biskopen...?

– Det hör till det jag kanske hade hoppats på –från stiftsledningen – att domkapitlet på allvar skulle utreda lite mera av möjligheten att få fram en finansiering och som andra organisationer få ett beslut att vi behöver den här tidningen, säger Thomas Rosenberg.


Vad tycker du själv om Kyrkpressen? Ett studentvitsord?

– Jag tycker den är välgjord … Eximia … fast nog kan jag ge laudatur också.

Utredningen finns här: här

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Henrik Miettinen


Kyrka. Då stiftsfullmäktige inledde sin verksamhet våren 2004 var förhållandet mellan det nya organet och domkapitlet oklart. I dag har aktörerna hittat sina roller och varandra. Samarbetet fungerar. 3.3.2010 kl. 00:00

Världen. Finska Missoinssällskapets direktor Seppo Rissanen och Missionssällskapets styrelseordförande, biskop emeritus Juha Pihkala, framförde en solidaritetshälsning till Chiles evangelisk-lutherska kyrkas ledare Gloria Rojas, med anledning av den tragiska jordbävningen i Chile. 2.3.2010 kl. 00:00

Världen. Flera frikyrkoförsamlingar i Sverige har börjat skapa egna kyrkoår genom att införa teman och serier i förkunnelsen, skriver Dagen. 2.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Enligt befolkningsstatistiken hörde 79,7 procent av finländarna till evangelisk-lutherska kyrkan i slutet av år 2009. Procenten motsvarar förhandsuppgifterna. 2.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. De två unga kvinnorna som misstänks för attentatet mot Hammarlands kyrka har erkänt. Attentat var noga panerat och riktade sig mot kyrkan i stort, inte specifikt mot Hammarlands kyrka. 1.3.2010 kl. 00:00

Kultur. – Den finländska kulturen vilar stadigt på kristna värderingarna och man kan därför inte frånta barnen möjligheten att stifta bekantskap med den kristna tron, säger Merja Pitkänen, ordförande för de kristna förläggarna Kristilliset kustantajat ry. 1.3.2010 kl. 00:00

Kultur. För första gången kommer en finskspråkig popmässa att televiseras, närmare bestämt söndagen den 14 mars klockan 10–11 på tv 1. Mässan spelas in i Tölö kyrka på Topeliusgatan. Gästande artist är Johanna Iivanainen som är känd både för sin solokarriär och för sitt samarbete med många olika artister. 28.2.2010 kl. 00:00

Människa. Om det inte är ett rekord, så måste det åtminstone vara snudd på det. Anna Sund, 94, i Nykarleby har sjungit i församlingens kyrkokör i snart 78 år. 27.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. En storbrand var nära i Hammarlands kyrka på Åland sent under torsdag kväll. Någon hade kastat in så kallade molotovcocktails genom ett kyrkfönster. 26.2.2010 kl. 00:00

Människa. Bakom många ytliga företeelser i vår kultur löper en underström av andlig hunger och längtan efter gemenskap och meningsfulla upplevelser. 26.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vad har du alltid velat fråga den som kanske blir ärkebiskop? Kandidaterna i ärkebiskopsvalets andra omgång svarar på lyssnarnas frågor i radion och chattar med unga i IRC-gallerian. 25.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. En brigadpastor vid en mikrofon på femtio meters avstånd från raka led av åhörare – det fungerar ibland, men inte alltid. 25.2.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Under många seklers gång har melankolins rum befolkats av betryckta själar, trötta på sig själva och omvärlden. Diagnoserna har varierat, liksom vården, men gemensamt för dem alla är det individuella perspektivet – sorgens och nedstämdhetens ansikte kan personifieras. 25.2.2010 kl. 00:00

Ledare. Inte helt överraskande, men inte heller helt väntat. Så kunde man kanske karaktärisera resultatet i ärkebiskopsvalets första omgång. Det inte helt överraskande var att biskop Kari Mäkinen (393 röster) kom med i valomgång två. Det inte helt väntade var att han fick professor Miikka Ruokanen (285 röster) som par. 25.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. Bordsbönen i skolorna handlar om tradition och inte om utövande av religion, anser man i Karleby. 24.2.2010 kl. 00:00

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28